Syftet med kulturreservatet är att:

  • bevara och vårda ett värdefullt kulturlandskap vid Mälaren
  • bevara och vårda en lantegendom med en herrgårdsanläggning, park, trädgård och bostadsbyggnader från mitten av 1500-talet och framåt samt ekonomibyggnader från 1800-talet och 1900-talets första hälft
  • bevara och vårda ett landskap präglat av det jordbruk som bedrivits från 1800-talet fram till idag där huvudinriktningen hela tiden varit boskapsskötsel som kompletteras med åkerbruk  
  • värna Gäddeholms industrihistoria med lämningar av tre generationer tegelbruk från 1600-talet och framåt
  • främja rekreation och friluftsliv och vara källa till kunskap och inspiration för besökarna

Landskapet kring Gäddeholms herrgård är unikt, då det idag ser ut som det gjorde på 1600-talet. Gården bildades som ett storjordbruk i slutet på 1500-talet. Boskapsskötsel har alltid varit viktigt. Det storskaliga beteslandskapet har behållit sin karaktär under århundradena.

Reservatet kommer att vara en tillgång för västeråsarna som rekreationsområde, där man kan uppleva mälarnaturen med odlingar och djurliv. Kulturreservatet bildar tillsammans med Björnöns naturreservat ett stort sammanhängande landskapsavsnitt med höga kultur- och naturvärden som är en mycket viktig tillgång för det rörliga friluftslivet i Västerås. 

Gäddeholms historia

De medeltida skeendena på Gäddeholms gård är mycket oklara. De medeltida kryssvalven i källaren till den norra huvudbyggnaden visar att huset, som var uppfört här tidigare, var av hög kvalitet och påkostat. Detta förutsätter en ägare med god ekonomi och att gården var av betydelse.

Gäddeholms dokumenterade ägarhistoria börjar på 1560-talet när Gabriel Kristiernsson Oxenstierna lät bygga den västra huvudbyggnaden. Denna har föregåtts av minst en äldre byggnad. Gården ärvdes mellan olika släkter, innan den kom i familjen Cronstedts ägo 1733.

1746 ombildades säteriet till fideikommiss. Gården var huvudsakligen inriktad på djuruppfödning, men hade från 1700-talet även en omfattande tegeltillverkning. Denna avslutades i mitten av 1900-talet. På gården bedrevs även omfattande sågverksamhet, trädgårds- och fruktodlingar samt mejeri och kvarnverksamhet. Västerås stad köpte fideikommissaktiebolaget 2003.