Se över dina rutiner

För att kunna ta fram ett heltäckande egenkontrollprogram måste du veta vilka risker och faror som kan finnas. Den kunskapen måste du som är ansvarig för egenkontrollen ha.

Här nedan ser du exempel på områden som kan ingå i egenkontrollen. För just din verksamhet kan det finnas andra områden som är aktuella.

  • utbildning
  • personlig hygien
  • rengöring
  • underhåll av lokaler
  • skadedjurskontroll
  • avfall
  • mottagning av varor
  • separering av livsmedel
  • förpackningsmaterial
  • märkning & sammansättning
  • spårbarhet
  • reklamationer
  • vatten
  • tid och temperaturprocesser
  • provtagning

Vad rutinen ska innehålla

En bra rutin beskriver hur du gör och arbetar i din verksamhet för att få säkra livsmedel. Den innehåller svar på frågorna:
Syfte med rutinen – varför gör vi det här, vilka faror vill vi undvika?
Vad och hur vi gör. Vad är det som gäller i vår verksamhet?
Vem ansvarar för att rutinen följs och vem ansvarar för att det kontrolleras?
Vilka kontroller eller mätningar görs och hur ofta gör vi dem?
Hur agerar vi om något går fel? Vad gör vi med maten när den har förvarats i fel temperatur till exempel?
Vad ska dokumenteras och hur ofta ska det göras? Var förvarar vi dokumentationen?

Mer information om egenkontroll hittar du på Livsmedelsverket, se länkar nedan.

Riskanalys

Det finns en metod för att på ett systematiskt sätt bedöma hur man ska hantera vissa (möjliga) kritiska moment i livsmedelshanteringen för att skydda kunder. Den metoden kallas HACCP, vilket betyder Hazard Analysis Critical Control Points (Riskanalys av kritiska kontrollpunkter).

All egenkontroll ska baseras på den principen men för de flesta företag räcker det med att ha bra rutiner.

För att kunna göra en faroanalys måste du veta vilka risker som förknippas med de råvaror som du använder. I Livsmedelsverkets förteckning över livsmedelsburna hälsofaror får du hjälp.