Logotyp
Visa sökformulär

Risker och sårbarheter i Västerås

I ett samhälle finns det risker och sårbarheter som kan leda till olyckor och kriser. Är vi förberedda kan vi minska skadorna. Västerås stad arbetar därför med att identifiera och förebygga risker.

Anläggningar med farlig verksamhet

Vid vissa anläggningar kan verksamheten vara så farlig att en olycka kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Sådana anläggningar kan klassas som farlig verksamhet av länsstyrelsen i samråd med kommunen. I Västerås finns det flera anläggningar som är klassade som farlig verksamhet. Av dessa omfattas några även av Sevesolagstiftningen, som handlar om att vidta åtgärder för att förhindra och begränsa konsekvenserna vid en allvarlig kemikalieolycka.

  • OKQ8, Sevesoanläggning, högre kravnivå
  • Mälarenergi AB, Västerås Kraftvärmeverk, Sevesoanläggning, högre kravnivå
  • Biogasanläggning Vafab Miljö, Gryta, Sevesoanläggning, lägre kravnivån
  • Bodycote Värmebehandling AB, Sevesoanläggning, lägre kravnivå
  • Bergtäkter, Sevesoanläggning, lägre kravnivå
  • Gasolomlastningsstationen Preem
  • Svensk Växtkraft AB vid Västmanlands Lokaltrafiks bussdepå
  • Westinghouse, Norra Finnslätten
  • Mälarhamnar
  • Rangerbangården
  • Västerås flygplats Hässlö
  • Johannisbergs flygplats
  • ABB Arena syd

Särskilt farlig verksamhet omfattas av Sevesolagstiftningen

Anläggningar som klassas som särskilt farlig verksamhet kallas för Sevesoverksamheter. Det är länsstyrelsen i samråd med kommunen som bestämmer vilka anläggningar det är. I Västerås omfattas OKQ8:s oljedepå och Kraftvärmeverket av en högre kravnivå medan VafabMiljös biogasanläggning på Gryta, Bodycote Värmebehandling AB och Bergtäkterna har en lägre kravnivå.

Högre och lägre kravnivå – vad betyder det?

Sevesolagstiftningen berör alla verksamheter som har tillräckligt mycket av ett ämne som är tillräckligt farligt. Det finns två kravnivåer, en högre kravnivå och en lägre kravnivå. Kravnivån är beroende på gränsmängder för respektive ämne. Sevesodirektivet omfattar åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av bland annat allvarliga kemikalieolyckor.

Mer information om Sevesolagstiftningen kan du läsa på MSB:s webbplats.länk till annan webbplats

Bild på Mälarenergis anläggning, Kraftvärmeverket i Västerås

Foto: Lasse Fredriksson

Mälarenergi AB, Västerås kraftvärmeverk

Västerås kraftvärmeverk ligger i Djuphamnen, Sjöhagsvägen 23 i Västerås.

På kraftvärmeverket produceras el och fjärrvärme i en verksamhet som omfattas av Sevesolagstiftningens högre kravnivå. Det finns ett handlingsprogram som innefattar identifiering och förebyggande av risker i anslutning till kemikalier som förvaras på Mälarenergis område i anslutning till kraftvärmeverket. I den ingår bland annat eldningsolja typ 1 och 5. Andra ämnen som är nödvändiga för verksamheten är vattenfri ammoniak som används för rening av rökgaser från kvävedioxider (NOx reducering). På kraftvärmeverket förvaras även brandfarliga gaser som acetylen, gasol och vätgas som kan explodera vid uppvärmning i samband med brand. Vid en större brand på kraftvärmeverket finns även risk för kraftig rökutveckling från olja eller annat bränsle. Röken kan främst irritera andningsvägar och ögon hos personer i rökens spridningsriktning. Trots att Mälarenergi bedriver ett noggrant säkerhetsarbete, går det inte att bortse ifrån att en olycka kan inträffa.

Mälarenergi AB omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Tillsyn, så kallad Sevesoinspektion, utförs av Länsstyrelsen i Västmanland. För mer information om senaste tillsynsbesöket, kontakta Mälarenergi på tfn 021-39 50 00 (vxl) och be att få tala med arbetsmiljö- och säkerhetsansvarig eller HMS-koordinator.

Vad kan hända?

De mest sannolika kemikalieolyckorna vid kraftvärmeverket bedöms röra läckage eller brand i anslutning till olja, ammoniak eller vid beredning/förvaring av något av de bränslen som används. Vid läckage av eldningsolja eller diesel sker i första hand påverkan på närmiljön och vatten (Mälaren) då sådana ämnen är giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljö. Ett läckage av vattenfri ammoniak bedöms kunna orsaka mest skada. Vid läckage sker i första hand påverkan på närmiljön och vatten då ammoniak är mycket giftigt för vattenlevande organismer. Ett större ammoniakutsläpp på marken kan även medföra att ammoniakgas sprids vilket vid inandning kan orsaka irritation i luftvägar och ögon. Vid höga koncentrationer kan hosta och andnöd uppstå. Ammoniak är även frätande i koncentrerad form men löses snabbt i vatten.

Länk till Mälarenergis webbplats.länk till annan webbplats

OKQ8:s oljedepå

I oljehamnen finns OK Q8:s oljedepå som hanterar brandfarlig vara. Med hantering menas inlastning, förvaring och utlastning av produkter. Produkterna kommer till Västerås oljehamn i dubbelbottnade tankfartyg. Tankfartygen pumpar över produkterna till cisterner som finns i oljehamnen. Sedan lastas produkterna i tankbilar och skickas till bland annat bensinstationer, industrier och bostäder. OKQ8:s oljedepå omfattas av Sevesolagens högre kravnivå.

Vid oljedepån finns bensin, etanol, E85 – mycket brandfarligt, giftigt och miljöfarligt, diesel, eldningsolja – brandfarligt, giftigt och miljöfarligt samt biobränslen – brandfarligt, giftigt och miljöfarligt.

Vad kan hända?

Flera scenarier är möjliga: produktutsläpp utan brand, brand vid bensinutlastningsplatsen, brand vid fartygslossning, brand i cistern.

Om det skulle ske en olycka så kommer inte människor som är utanför anläggningen att bli skadade. Däremot kan rök som sprids från en brand ge obehag för människor som finns i vindriktningen. Vatten som använts för att släcka branden och utsläpp av kemikalier kan orsaka skador i miljön.

Länk till OKQ8:s webbplats.länk till annan webbplats

Västerås oljehamn

Hamnen ägs av Västerås stad och marken arrenderas ut till oljebolag. Mälarhamnar AB har det övergripande samordningsansvaret inom hamnen.

I oljehamnen finns ett antal företag som hanterar brandfarliga varor. Med hantering menas inlastning, förvaring och utlastning av produkter. Produkterna kommer till Västerås oljehamn i dubbelbottnade tankfartyg. Tankfartygen pumpar över produkterna till cisterner som finns i oljehamnen. Sedan lastas produkterna i tankbilar och skickas till bland annat bensinstationer, industrier och bostäder.

Vad kan hända?

Skulle det ske en olycka så kommer inte människor som är utanför anläggningen att bli skadade. Rök däremot som sprids från en brand kan ge obehag för människor som finns i vindriktningen. Vatten som använts för att släcka branden med och utsläpp av kemikalier kan orsaka skador i miljön.

Länk till Mälarhamnar AB:s webbplats.länk till annan webbplats

VafabMiljö

VafabMiljös gasverksamhet vid Gryta (Returvägen 20 i Västerås) består av tillverkning, uppgradering och leverans av biogas. Biogasen används till största delen som bränsle till Västmanlands lokaltrafik, bussar och renhållningsfordon. VafabMiljö levererar även gas till ett antal publika tankställen för biogas i länet. Anläggningen omfattas av Sevesolagens lägre kravnivå.

Tillsyn, så kallad Sevesoinspektion, utförs av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Protokoll från den senaste inspektionen finns på VafabMiljös webbplats.

Vad kan hända?

På biogasanläggningen lagras metan, biogas samt metan, naturgas LNG. Gaser som är extremt brandfarliga och kan explodera vid uppvärmning.

Länk till VafabMiljö AB:s webbplats.länk till annan webbplats

Bodycote Värmebehandling AB

Bodycote lagrar stora mängder ammoniak och gasol som vid en olycka kan orsaka allvarliga skador på människor inom och utanför anläggningen samt på den omgivande miljön. Bodycote Värmebehandling AB är en Sevesoanläggning som omfattas av den lägre kravnivån. Företagets besöksadress är Seglargatan 6, Norra Seglargatan 14, 721 32 Västerås.

Bodycotes verksamhet i Västerås utför på legobasis värmebehandling av i huvudsak stål till främst den svenska industrin. I processerna används gaser till lämplig atmosfär för kunds detaljer och som skyddsgas. Gaserna tas från egna tankar till ugnar. I ugnar sker fullständig förbränning. Verksamheten omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Räddningstjänsten är tillsynsmyndighet för verksamheten. På begäran går det att få mer uppgifter vid kontakt via räddningstjänsten eller i direktkontakt med verksamheten. Senaste tillsynsbesök från Räddningstjänsten var år 2011. Senaste tillsynsbesök av Västerås stad var i februari 2016.

Vad kan hända?

Processgaser som används vid verksamheten är metanol, gasol, ammoniak, kvävgas, koldioxid. Metanol är angett som farligt ämne och är en mycket brandfarlig vätska och ånga (H225). Metanol är även giftigt vid förtäring (H301), giftigt vid hudkontakt (H311), giftigt vid inandning (H331) samt hälsofarligt.

Vid incident där allmänheten behöver varnas kommer vi delge adekvat information i samarbete med berörd myndighet. Alla beslutsvägar och ansvar finns tillgängligt i interna dokument BCP(Business Continuity Plan) och beredskapsplan. Räddningstjänsten har en egen insatsplan utarbetad. Interna dokument kan nås via företagets utsedda kommunikationsansvarig eller från utsedd ansvarig via huvudkontoret i Angered.

Länk till Bodycote Värmebehandling AB:s webbplats.länk till annan webbplats

Bergtäkter

Bergtäkter i Västerås räknas som Sevesoanläggningar, lägre kravnivå.

Vid bergtäkten i Vändle, inom fastigheterna Dingtuna-Vändle 7:1, 7:3 och 8:1 i Västerås kommun samt Åskebro 4:7 i Hallstahammars kommun, bedriver Swerock verksamhet som omfattas av Sevesolagstiftningen.

Syftet med verksamheten är att producera bergmaterialprodukter för den regionala bygg- och anläggningsmarknaden. Produktionen innefattar borrning, sprängning, krossning och sortering samt maskinhantering av bergmaterial.

Tillsyn av verksamheten enligt Lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor utförs av Länsstyrelsen.

Vad kan hända?

Kemiska sprängmedel, som enligt Sevesolagstiftningen klassas som farliga, förekommer vid sprängning i täkten. Sprängämnena är ammoniumbaserade och kan ge hud- och lungskador vid kontakt eller förtäring. Kontakt med brännbart material kan orsaka brand.

Risken för en okontrollerad explosion är mycket liten. Sprängmedlet består av olika komponenter, som var för sig inte är explosiva. Det föreligger ingen risk för explosion vid transport eller hantering. Det är först efter blandning i borrhålen i samband med sprängning som ämnet blir explosivt. Även i den formen är det relativt okänsligt mot friktion, stötar och slag.

Övriga anläggningar med farlig verksamhet

Farlig verksamhet är anläggningar där verksamhet innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarlig skada på människa eller miljö. Ägaren eller verksamhetsutövaren av en farlig verksamhet behöver ha en beredskap som kompletterar stadens beredskap för räddningsinsatser. De kan också behöva vidta andra nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador. Syftet är att kommunen ska kunna utföra effektiva räddningsinsatser om det sker en olycka.

Gasolomlastningsstationen Preem

På gasolomlastningsstationen förekommer stora mängder gasol som vid brand eller utsläpp kan vålla allvarlig skada på människor i dess närhet. Ett läckage av gasol som antänder och bildar en jetflamma kommer att påverka närområdet. Riskavstånd kan bli upp till runt 150 meter beroende på väder med mera.

Svensk Växtkraft AB vid Västmanlands Lokaltrafiks bussdepå

Vid Västmanlands Lokaltrafiks bussdepå i Västerås finns en större naturgas-/biogasanläggning som vid brand eller utsläpp kan vålla allvarlig skada på människor i dess närhet.

Westinghouse Sweden Electric AB, Norra Finnslätten

Westinghouse tillverkar bränsleelement till kärnkraftverk både i Sverige och utomlands och kontrolleras regelbundet av Strålsäkerhetsmyndigheten SSM. Utöver kärnbränsle förekommer en omfattande lagring och hantering av brandfarlig gas och andra farliga kemikalier. En olycka inom området kan medföra allvarliga skador på människor och miljö utanför anläggningen.

Mälarhamnar

Inom djuphamnsområdet lagras och distribueras diverse olika kemikalier i varierande mängd. En olycka inom någon del av området skulle kunna medföra en omfattande skada på miljön i Mälaren och på personer inom Västerås södra och västra stadsdelar.

Rangerbangården

Ett stort antal tankvagnar som innehåller kondenserade brandfarliga och giftiga gaser samt andra giftiga kemikalier hanteras dagligen vid rangerbangården. Bostadsbebyggelse finns inom ett avstånd av 100 meter. En olycka inom området kan medföra allvarliga skador på människor och miljö.

Västerås flygplats Hässlö

Flygplatsen betraktas som farlig verksamhet med tanke på de allvarliga konsekvenserna på liv, vattenverk och vattentäkt som en eventuell olycka på eller i omedelbar närhet till flygplatsen kan medföra.

Johannisbergs flygplats

ABB Arena syd

Vad ska jag göra om en olycka inträffar?

Om du hamnar i rök- eller gasmoln – tänk på vindriktningen. Sök dig bort från olyckan. Gå tvärs vindriktningen, varken mot eller med vinden. Rök och gas kan ha en starkt stickande lukt som kan ge sveda i ögon och näsa samt ge irritation i halsen och hosta.

Hur får jag information?

Inträffar en olycka på den aktuella anläggningen finns rutiner för hur myndigheter larmas. En eventuell räddningsinsats leds av räddningsledare från Mälardalens Brand- och Räddningsförbund. Om det sker olyckor och allvarliga händelser där allmänheten kan vara i fara använder myndigheterna viktigt meddelande till allmänheten, VMA, ett varningssystem. Det finns två typer av VMA: en ljudsignal som sänds ut utomhus och ett informationsmeddelande i radio och tv.

Här kan du läsa mer om VMA – Viktigt meddelande till allmänheten.

Hjälpte informationen på denna sida dig?