Det blev den dåvarande stadsarkitekten Sven Ahlbom som i slutet av 1940-talet la fram de första skisserna. I augusti 1949 fattade dåvarande stadsfullmäktige det formella beslutet att huset skulle byggas. Några år senare, i januari 1953, började utgrävningarna längs Munkgatan.

Kloster och svartbrödrakyrka

Vid utgrävningarna upptäcktes resterna av ett dominikanerkloster och en svartbrödrakyrka från mitten av 1200-talet. Dessa byggnader hade förfallit efter Gustav Vasas reformationsriksdag 1527. Stora delar hade också fått tjäna som byggnadsmaterial vid restaureringen av Västerås slott.

De arkeologer som undersökte platsen gjorde ett stort antal fynd, bland annat 2 000 skelett. Samtidigt frilades grundmurarna som senare restaurerats och till större delen markerats i stadshusets golv och på kringliggande öppna ytor.

Under åren 1954-1958 flyttade stora delar av den kommunala administrationen in i det nybyggda Stadshuset. Samtidigt fortsatte byggandet och i början av 1958 stod den 65 meter höga tornbyggnaden färdig.

Poem har gett namn

Tornet stoltserar med Sveriges största klockspel som består av 47 klockor. Tillsammans väger spelet 11 420 kilo, den största klockan 2 356 kilo och den minsta 11 kilo. Samtliga klockor har namn efter poem skrivna av den västeråsfödde poeten Bo Setterlind. Klockorna spelas dels för hand och dels via klockautomatik.

Andra etappen av bygget stod klar 1958. Då hade den så kallade borggården fyrkant fullbordats.

Nästa etapp, fullmäktigeflygeln mot Fiskartorget, togs i bruk lagom till dåvarande stadsfullmäktiges 100-årsjubileum 1963. 1971 byggdes Stadshuset ihop med Tekniska Verkens (senare Mälarenergi) hus. Senaste tillbyggnaden var det så kallade datahuset (K-byggnaden) som stod klar 1988.