K‑märkta hus och byggnadsvård

Äger du en byggnad med kulturvärden eller bor du i ett k‑märkt område? Kanske ligger din byggnad i ett kulturmiljöområde? Här hittar du information om vad du behöver tänka på och vad som gäller om du vill bygga, renovera eller vårda en byggnad.

Enkel träport till flerbostadshus med röd tegelfasad på Domkyrkoesplanaden. Foto: Lasse Fredriksson.

Enkel träport på Domkyrkoesplanaden. Foto: Lasse Fredriksson

Om kulturmiljöer och byggnader med kulturvärden

Kulturmiljön är de spår i vår omgivning som människan har skapat och som därigenom berättar om människors liv. Det är inte bara unika byggnader eller miljöer utan kan också vara allt ifrån bebyggelse och trädgårdar till odlingslandskap, stigar eller gatlysen. Kulturmiljöer bidrar till att skapa en variation i landskapet och i stadsmiljön. De kan också berätta om historiska händelser från hundratals eller till och med tusentals år tillbaka eller något som hände för bara 30 år sedan. 

Kulturmiljöer är en viktig resurs att ta hand om och att vårda för framtiden. De gamla miljöerna ger oss skönhet, äkthet och trivsel. Att vårda och ta hand om det vi redan har är också klimatsmart eftersom det kräver stora resurser både i energi och material att bygga nytt.

Om begreppet k‑märkt

Vi brukar i dagligt tal säga att en byggnad eller ett område som har kulturmiljövärden är k‑märkta. Begreppet har ingen juridisk mening utan är ett samlingsbegrepp för många olika typer av lagskydd som finns för att bevara bebyggelse och kulturmiljöer med kulturvärden. På den här sidan använder vi därför begreppet k‑märkt.

Ta reda på om ditt hus är k‑märkt eller ligger i ett k‑märkt område

För dig som fastighetsägare är det viktigt att veta om din byggnad är k‑märkt, eller om den är en del av ett område som är k‑märkt. Då kan särskilda regler gälla som kan påverka vad och hur du får bygga och renovera. Det kan till exempel ställas högre krav på att ombyggnationen ska anpassas till både byggnadens och områdets karaktär.

Inför en ombyggnation är det viktigt att ta reda på om dit hus är k-märkt eller ligger i ett k-märkt område. Det kan du göra på två sätt

  1. fråga vårt Kontaktcenter om vad som gäller för just din fastighet.
  2. titta i våra kulturmiljöunderlag som visar vilka områden och byggnader som är utpekade som särskilt kulturhistoriskt värdefulla, det vill säga i dagligt tal "k‑märkta".

Om din byggnad är k‑märkt

Om du bor i ett k‑märkt område eller hus kan det krävas bygglov för åtgärder där det i normala fall inte behövs, till exempel ett attefallshus eller solpaneler. Om en byggnad är särskilt värdefull ska de kulturhistoriska värdena skyddas.

Även när du ska renovera en k‑märkt byggnad krävs oftast en anmälan till kommunen. Du anmäler renoveringen och fyller i en kontrollplan där du beskriver vad du vill renovera och hur arbetet ska genomföras. I vår A till Ö-lista hittar du olika åtgärder och byggprojekt. Där ser du hur du ska göra för att söka bygglov eller göra anmälan.

A till Ö för byggprojekt

Hör av dig till Kontaktcenter om du behöver hjälp eller för att få veta vad som gäller för dig.

Kontaktuppgifter till Kontaktcenter

Kulturmiljöunderlag för Västerås

I rapporterna för underlagen kan du se om just din fastighet finns utpekad som särskilt värdefull (i dagligt tal ”k-märkt"). Det kan vara bra att känna till när du förvaltar din fastighet eller om du planerar för att göra ändringar.

Du kan också läsa om olika stadsdelars, orters och byggnaders historia och om de karakteristiska drag som finns i olika tidsperioders arkitektur och stadsplanering.

Vinterbild från ovan över Västerås med utsikt över Svartån och Västerås domkyrka. Fotograf: Avig Kazanjian.

Underlaget är uppdelat i sju olika rapporter. Vissa rapporter gäller flera områden.

I det här underlaget hittar du områdena

  • Centrum
  • Herrgärdet
  • Kyrkbacken
  • Östermalm.

Under rubriken Särskilt kulturhistoriskt värdefulla bebyggelseområden hittar du informationen om k‑märkta hus och områden.

Rapport för kulturmiljöunderlag centrala innerstaden Pdf, 62 MB.

Karta som där Västerås centrum, innanför cityringen, är markerat.

Karta över centrala innerstaden

I det här underlaget hittar du områdena

  • Aroslund
  • Blåsbo
  • Gåsmyrevreten
  • Iggebygärdet
  • Karlsdal
  • Kopparlunden
  • Kristiansborg
  • Norrmalm
  • Stationsområdet
  • Ängsgärdet
  • Öster Mälarstrand
  • Östra hamnen.

Under rubriken Särskilt kulturhistoriskt värdefulla bebyggelseområden hittar du informationen om k‑märkta hus och områden.

Rapport för kulturmiljöunderlag innerstaden norr och öst Pdf, 88 MB.

Karta där delområde innerstaden norr och öst är markerat.

Karta över innerstadens nordliga och östliga delar

I det här underlaget hittar du områdena

  • Almelund
  • Annedal med östra Stohagen
  • Djäkneberget
  • Jakobsberg
  • Lustigkulla med Ansgarskyrkan
  • Lögarängen och södra Gustavsvik
  • Stallhagen
  • Trumslagarbacken
  • Vasastaden
  • Västermalm.

Under rubriken Särskilt kulturhistoriskt värdefulla bebyggelseområden hittar du informationen om k‑märkta hus och områden.

Rapport för kulturmiljöunderlag innerstaden väst Pdf, 77.8 MB.

Karta där delområde innerstaden väst är markerat.

Karta över innerstadens västliga delar

I det här underlaget är Barkarö inventerat. Du hittar kartan med kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden under punkt 6 i rapporten.

Rapport för kulturmiljunderlag Barkarö Pdf, 24.8 MB.

Karta där den inventerade delen av Barkarö är markerad.

Karta över den inventerade delen i Barkarö

I det här underlaget är Dingtuna inventerat. Du hittar kartan med kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden under punkt 6 i rapporten.

Rapport för kulturmiljunderlag Dingtuna Pdf, 48.2 MB.

Karta där den inventerade delen av Dingtuna är markerad.

Karta över den inventerade delen i Dingtuna

I det här underlaget är Irsta inventerat. Du hittar kartan med kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden under punkt 6 i rapporten.

Rapport för kulturmiljunderlag Irsta Pdf, 52.5 MB.

Karta där den inventerade delen av Irsta är markerad.

Karta över den inventerade delen i Irsta

I det här underlaget är Tillberga inventerat. Du hittar kartan med kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden under punkt 6 i rapporten.

Rapport för kulturmiljöunderlag Tillberga Pdf, 24.5 MB.

Karta där den inventerade delen av Tillberga är markerad.

Karta över den inventerade delen i Tillberga

Så här tar du hand om en k‑märkt byggnad

Ett tips är att tidigt skaffa kunskap om den byggnad du äger och hitta lösningar som är varsamma mot byggnaden.

Ta reda på och lär dig om din byggnad och dess historia. Byggnadens tidsepok, alltså när den är byggd, kan ge vägledning om hur den ska skötas för att byggnaden ska behålla sitt värde. I detaljplanen för området kan det också finnas viktig information att läsa.

Lummig innergård i bostadsområdet Krumeluren på Hammarby. Foto: Emma Karp.

Lummig innergård i bostadsområdet Krumeluren på Hammarby. Foto: Emma Karp

Här kan du få råd och stöd

Om du är osäker på hur du ska ta hand om din byggnad kan du ta hjälp av en antikvarie. Du kan vända dig till en privat antikvarie, en som arbetar på Västmanlands läns museum eller till vår egen antikvarie. Det finns också sakkunniga på kulturvärden hos till exempel Sveriges forskningsinstitut. Hör gärna av dig till Kontaktcenter för att få tag på äldre ritningar och annat material som kan vara till nytta.

Kontaktcenter

Sveriges forskningsinstitut, RISE

Tänk på det här om du har en k‑märkt byggnad

För att en byggnad ska kunna bibehålla sin karaktär, sina tekniska egenskaper och sitt ekonomiska värde behöver det förvaltas och hållas i ett vårdat skick.

Bevara gammalt hantverk

Många äldre hus är byggda med hög hantverksmässighet, i material av bra kvalitet och med en omsorg i utförande och detaljer. Det kan därför vara bra att tänka efter innan du utför en åtgärd. Exempelvis kan äldre fönster vara utförda i gediget kärnvirke som, om de underhålls på rätt sätt, håller många år till. Äldre fönster har också en detaljeringsnivå i sitt utförande och material som kan vara svårt att efterlikna i modernt utförande.

Områden har olika karaktär

Även hela områdets karaktär är viktigt att tänka på i en kulturmiljö. Om du till exempel bor i ett enhetligt villaområde som byggdes under en och samma period och med samma arkitektur, är det viktigt att du tar hänsyn till områdets karaktär om du ska bygga om eller renovera. Karaktären kan till exempel innebära att alla hus har samma taklutning och takmaterial eller att färgsättningen följer en viss färgskala. Det är då inte lämpligt att byta ut fasadmaterial eller färger eftersom den enhetliga och tidstypiska känslan istället blir brokig och förlorar sin karaktär.

Vad som ger byggnaden dess karaktär eller tidstypiska stil är:

  • byggnadsmaterialet
  • hur taket är utformat
  • färgsättningen
  • formen
  • fönstersättningen och materialet
  • byggnadens samspel med omgivningen.

Fasadändringar som exempelvis byte av färg på väggar kräver bygglov i detaljplanelagda områden. Bor du i ett område med enhetlig färgskala är det inte lämpligt att byta kulör. Bor du i ett mer varierat område med till exempel villor uppförda under flera tidsepoker kan det vara möjligt att byta färg. Där är det viktigare att du tar hänsyn till husets karaktär, arkitekturstil och vad som var tidstypiskt under den tid då huset uppfördes. På exempelvis 1970-talet var det vanligare med en murrig färgskala som brun, mörkgul, mörkgrön och så vidare.

Vid en ändring bör man hålla sig till den färgskala som var vanligt förekommande för tiden. Är man osäker finns det i dag ett flertal böcker och personer att vända sig till för att få hjälp. Ett exempel är boken "Så byggdes Villan" av Cecilia Björk Laila Reppen. Du kan också vända dig till Västmanlands läns museum.

Bygglov för fasadändring

Kulturmiljö, Västmanlands läns museum

Tidstypiskt byggande i Västerås olika stadsdelar

Genom historien har olika arkitekturstilar varit moderna. De olika stilarna har både präglat husen, stadsplaneringsidealen, modet och inredningen. Vi brukar prata om tidstypisk arkitektur. Olika arkitekturstilar är i dag mer populära än andra. Smaken ändras över tid och antagligen kommer det som många tycker är fult i dag att bli populärt i framtiden. Vad vi än tycker om husen från de olika epokerna är all tidstypisk arkitektur väl värda att vårda. Tillsammans ger de oss en förståelse för hur staden blivit till och berikar vår omgivning genom att ge variation, orienterbarhet och stolthet.

I Västerås har vi många tidstypiska stadsdelar som byggts under olika perioder. Om du trycker på plus-knappen i högerkanten kan du läsa mer om bland annat flera hundra år gamla kvarter på Kyrkbacken, bilfria gårdar på Önsta Gryta och 1950-talshuset Krumeluren på Hammarby.

Västerås 1000‑åriga historia har präglats av olika tiders idéer om byggande och arkitektur. Genom att bygga höga torn och stora byggnader med breda esplanader har man kunna visa makt och status. Längre fram i historien blir det viktigt att bygga bra bostäder för människor och genom att bygga glesare får vi in mer ljus i husen och grönska mellan husen.

Hur staden och stadsdelen är formad visar också ett tidstypiskt lager som fortfarande ger oss kulturhistoriska kvaliteter att värna.

Flygbild över centrala Västerås.

Flygbild över centrala Västerås

I dag är det lättast att uppleva det medeltida Västerås i kvarteren kring domkyrkan och på Kyrkbacken. Gatustrukturen på Kyrkbacken är än i dag medeltida och stämmer i stora drag överens med de äldsta kartorna över Västerås från 1688.

Området var under lång tid ett fattigt område utanför det egentliga stadsområdet och den oregelbundna gatustrukturen med smala gator är ett resultat av att bebyggelsen vuxit fram tämligen oreglerat.

Området skadades hårt av stadsbranden 1714 och dagens bebyggelse är uppförd under 17-, 18- och 1900-talen. Bebyggelsen utgörs fortfarande av låga trähus med fasad i gatuliv och ingång från gården.

Flygbild över Bälby med planområdet inritat.

De gamla kvarteren på Kyrkbacken

Stadsbyggnadskvaliteter

  • Medeltida gatustruktur
  • Gröna gårdsmiljöer
  • Gaturum definieras av byggnadernas fasader
  • Gator med beläggning av smågatsten och ränndalar av kullersten
  • Småskaligt med traditionella material, variation i tillkomsttid och byggnadsdetaljer
  • Samlad parkering i utkanten av området
  • Parkeringsfria gator
  • Prioritering av fotgängare

Bilden visar det gamla huvudkontoret i industrimiljön Kopparlunden från tidigt 1900‑tal. Byggnaderna på bilden är exempel på hantverksmässiga byggnader utförda i tegel med många detaljer i fasader, fönster och tak.

Även de äldre industribyggnaderna i Kopparlunden har samma hantverksmässighet och omsorg. Men efter andra världskriget, under de så kallade rekordåren, förenklades de senare uppförda industribyggnadernas arkitektur.

I centrala Kopparlunden består den äldre industrimiljön också av bevarad gatstensbeläggning, spårdragningar, kulvertar och gasrör. Likaså finns äldre träd och murgröna på fasader som bidrar till trivseln i dag.

Foto: Emma Karp Västmanlands läns museum.

Byggnader i rött tegel med tegel- och smidesstaket på Kopparlunden. Foto: Emma Karp Västmanlands läns museum.

Gamla huvudkontoret från tidigt 1900-tal i industrimiljön Kopparlunden

Byggnaden är den första i Västerås uppförd av bostadsföreningen HSB, som hade bildats 1924, och som hade slagordet ”Hälsobostäder åt alla”. Arkitekt var den välkände Stockholmsarkitekten Sven Wallander, som senare tagit patent för sopnedkastet.

1925 lämnades bygglov till byggnaden som är utförd i så kallad tjugotalsklassicism och är ett gott exempel på en sådan byggnad som har behållit de flesta av sina karaktärsdrag.

Ett tydligt sådant karaktärsdrag är gavelmotivet mot gatan som har en symmetrisk fönstersättning med bevarade treluftsfönster samt ett lunettfönster mot vinden. Under taket finns en list som är inspirerad av antikens formelement och den liggande så kallade tandsnittsfrisen är tidstypisk för tjugotalsklassicismen.

De bevarade träportarna mot gården har överljusfönster och är hantverksmässigt utförda med sitt ramverk i trä. Byggnadens ena fasad är placerad utmed gatan och den andra mot gården med uppvuxna träd, buskar och grusgångar. Trädgården omges av ett nyare smidesstaket med inspiration av det tidigare.

Foto: Västmanlands läns museum.

Svart hantverksmässigt utförd träport med vitt ramverk och överljusfönster. Foto: Västmanlands läns museum.

Hantverksmässigt utförd träport med överljusfönster

Gul tvåvåningsbyggnad i 20-talsklassicism. Foto: Västmanlands läns museum.

Gul tvåvåningsbyggnad i 20-talsklassicism

Bilden visar ett flerbostadshus från 1930-talet i arkitekturstilen funktionalism. Byggnaden ligger på Kristiansborg och utgör ett mycket ett gott exempel på funktionalism med sin enkla form utan detaljer, sin släta gula putsfasad, ett platt tak och sitt rundade hörn.

Fotograf: Emma Karp Västmanlands läns museum.

Gult flerbostadshus i tre våningar med raka linjer och platt tak i funktionalism på Kristiansborg. Fotograf Emma Karp Västmanlands läns museum.

Flerbostadshus i funktionalism på Kristiansborg

Tidstypiskt för 1950‑talets arkitektur var byggnader i material som puts, tegel i färger som ljusgrön, terracottaröd, senapsgul och blå. Geometriska former i smidesräcken, på fönster och som dekorativa element var vanligt förekommande. Material som teak och ek var vanligt i entrédörrar.

Byggnaderna anpassades tidstypiskt till terrängen. Den befintliga naturen togs till vara. Ren luft, ljusa lägenheter och gårdsmiljöer, samt plats för sociala och kommersiella mötesplatser var del i tidens ideal. Skolor byggdes i gränslandet mellan bostadsbebyggelsen och den sparade stadsskogen för att stimulera barnens lek i naturen.

Foto: Emma Karp Västmanlands läns museum.

Lummig innergård i bostadsområdet Krumeluren på Hammarby. Foto: Emma Karp.

Lummig innergård i bostadsområdet Krumeluren på Hammarby. Foto: Emma Karp

Flygbild över kvarteret Krumeluren på Hammarby. Foto: Google Maps

Flygfoto över kvarteret Krumeluren på Hammarby

Bilden visar ett av fyra punkthus i stjärnform som ligger på Gideonsberg. Byggnaderna uppfördes under 1950-talet och är mycket tidstypiska med sin fasad i tegel och med olikfärgade balkonger.

Punkthusen på Gideonsberg är byggda på en höjd i landskapet. De är alla fyra placerade på ett medvetet varsamt sätt i förhållande till hur terrängen och naturen såg ut. Detta skapar kvaliteter i ett område även i dag.

Foto: Karin Nordström Västerås stad.

Gula höga punkthus från 1950-talet placerade i en sluttning med träd på Gideonsberg.

Punkthus från 1950-talet på Gideonsberg

Dessa byggnader representerar ett storskaligt och rationellt byggande med prefabricerade betongelement. Arkitekturstilen kallas brutalism och byggnaderna på Hammarby är väldigt typiska för sin tid.

Foto: Emma Karp Västmanlands läns museum.

Flerbostadshus, en enkel och stor rätlinjig byggnad i betongelement i ett skogsparti. Fotograf Emma Karp Västmanlands läns museum.

Skivhus på Hammarby från 1960-tal

Bilden visar ett modernistiskt hus från 1960-talet på samma gata som den historiska träbebyggelsen på Kyrkbacken. Byggnaden visar släktskap med den äldre bebyggelsen eftersom den är placerad mot gatan på samma sätt och att fasadmaterialet och färgsättning är ungefär detsamma.

Foto: Lasse Fredriksson.

Arkitekturguide för modernism i Västerås

Brunt envåningshus i trä på Kyrkbacken. Fotograf: Lasse Fredriksson.

Modernistiskt hus från 1960-talet på Kyrkbacken

Västerås växte kraftigt under 1960-80-talen och nya stadsdelar såg dagens ljus, såsom Rönnby, Vallby, Råby, Pettersberg, Bäckby, Bjurhovda och Viksäng.

Biltrafiken fick en dominerande men samtidigt avskild roll genom så kallad trafikseparering. Det innebar att olika trafikslag skildes åt och att gårdar, lekplatser och grönytor hölls bilfria. Underjordisk parkering innebar ofta att lekplatser och grönytor lades på parkeringens tak.

Flygbild över Önsta-Gryta. 

Flygbild över Önsta

Trafikleder försåg varje stadsdel med god framkomlighet i bil, säckgator med parkeringsanläggningar innebar att omgiv­ningarna närmast bostadshusen helt kunde utformas för fotgängare och cyklister.

Gång- och cykelnätet är väl utbyggt med gena passager inom området och tilltagna cykelleder till andra stadsdelar. Försörjningen med kollektivtrafik är god med gena passagevägar inom och mellan stadsdelar.

Byggnaden på bilden är byggd 1987 och den är utförd i tidstypisk postmodernistisk arkitektur. Det kan man bland annat se på dess runda och halvrunda fönster och andra detaljer i gavel och fasad som plockades upp från äldre klassiska arkitekturstilar. Färgsättningen på postmodernismens byggnader är ofta ljusa pastellfärger såsom turkos och rosa.

Typiskt för tiden är också att många av våra äldre stadsdelscentrum med bostadsområden från 1950- och 1960-talet byggdes om i postmodernistisk stil. Här kan bland annat Vallby, Pettersberg och Skallberget nämnas.

Foto: Nora Kvassman.

Gul tvåvåningsbyggnad i vinkel med burspråk och runda och halvrunda fönster. Foto Nora Kvassman.

Gult tvåvåningshus från 1980-tal

Vidsträckt vy med åkrar och byggnader i bakgrunden.

Typisk äldre placering av bebyggelse i landskapet

Mycket av den bebyggelse som finns på landsbygden i Västerås kommun idag har en lång historia. Många av de äldre byarna och gårdarna har funnits länge, ibland så långt tillbaka som till medeltiden eller järnåldern.

Byggnadernas placering i landskapet

Det som är typiskt för den gamla bebyggelsen på landsbygden är att den ofta är placerad i eller vid en liten skogsdunge intill jordbruksmark, betesmark, ängs- eller hagmark. Ofta är just den platsen mindre användbar som jordbruksmark, ligger högt, har ett bra solläge och väldränerad mark – alltså en mycket bra plats för en bostad.

Äldre gårdsmiljö med flera små ekonomibyggnader och en tomt med bibehållen topografi.

Äldre gårdsmiljö med flera små ekonomibyggnader och en tomt med bibehållen topografi

Något som också utmärker den gamla bebyggelsen är att den är väl anpassad efter den naturliga miljön och smälter fint in i landskapet.

Mycket av landsbygdens bebyggelsestruktur har vuxit fram i viktiga knutpunkter, till exempel intill kyrkor. Bebyggelsen har också anpassats efter viktiga stråk i landskapet, såsom vägar, åsar och åar.

Svartådalen som exempel på äldre struktur

Om du tar dig ut på landsbygden längs med Svartån kan du se ett tydligt exempel på äldre bebyggelsestruktur som är väl bevarad. I Svartådalen är bebyggelsen i huvudsak placerad utmed vägar och längs höjdstråk och inte nere i dalgången.

Svartåns dalgång och Skultuna bruk är ett riksintresse för kulturmiljövärden och ett viktigt område för kommunen.

Utmärkande drag för gårdarna och bostäderna

I de äldre gårdsmiljöerna är det vanligt med uppvuxna träd och buskar som än idag bidrar till höga kvalitéer på en plats. Ibland kan ett så kallat vårdträd ha planterats samtidigt som huvudbyggnaden uppfördes. Vårdträden är ofta planterade på gårdsplanen och är av ett avvikande träslag såsom lönn eller kastanj. Träd och buskar skyddar från vind och skapar fina miljöer att vistas i och att odla på.

Den äldre bebyggelsen har till största delen utförts i trä och ibland puts. Bostadshusen har oftast sadeltak som är klädda med tegel medan till exempel lador oftast har plåttak. Det som avgör bostadshusens utformning är framför allt husets funktion och rangordning inom en bygd. Färgsättningen av husen är vanligtvis rött, gult eller grått. Något som utmärker den äldre bebyggelsetraditionen är att material, färgsättning och storlek smälter väl in i miljön runtomkring.

Gård i ljus puts med flygelbyggnader och vårdträd på gårdsplanen.

En av de större gårdarna i landskapet vid Badelundaåsen. Utmärker sig med stor volym, annan takform och färg.

Länkar till information om byggnadsvård

Lista med länkar till olika företag och organisationer som jobbar med byggnadsvård.

Här får du mer information om k‑märkningar och bestämmelser

Här beskriver vi lite mer ingående de olika märkningar som en byggnad eller ett område kan få. Vi berättar även om ett antal krav som ger byggnader skydd från att förändras på fel sätt.

Alla byggnader, oavsett om de är kulturhistoriskt värdefulla eller inte, har ett grundskydd i lag. Det innebär att förändringar ska vara varsamma och ta hänsyn till byggnadens karaktärsdrag. Det gäller oavsett om kommun eller länsstyrelse behöver besluta om tillstånd för en förändring eller inte. Att ta hänsyn till byggnadens karaktärsdrag kan betyda att tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska tas tillvara. Det kan bland annat gälla

  • byggnadsmaterial
  • hur taket är utformat
  • färgsättning
  • form
  • byggnadens samspel med omgivningen.

Vi i kommunen kan precisera dessa krav genom bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser.

Vissa byggnader eller bebyggelsemiljöer har så pass stora värden att de klassas som särskilt värdefulla. Det innebär att förändringar inte får förvanska byggnadens värden. Det gäller oavsett om kommun eller länsstyrelse behöver besluta om tillstånd för en förändring eller inte.

Det kan till exempel gälla alla ändringar, såväl utvändigt som invändigt och oberoende av om en åtgärd är bygglovs- eller anmälningspliktig eller inte.

Om kriterier för särskilt värdefulla byggnader, Boverket

Det här är byggnadsminnesmärkning

En byggnadsminnesmärkning är en statlig skyddsform och det starkaste skydd en kulturhistoriskt värdefull byggnad kan få i Sverige. Ett byggnadsminne kan bestå av en enskild byggnad eller ett område med ett stort antal byggnader. Även till exempel parker eller andra anläggningar kan bli byggnadsminnen.

Kulturmiljölagen säger "En byggnad eller anläggning som anses ha ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde får förklaras som byggnadsminne av länsstyrelsen."

Det betyder att byggnaden eller anläggningen ska bevaras för framtiden och sparas som ett historiskt avtryck som berättar om människor liv och samhällets utveckling.

Så här blir något byggnadsminnesmärkt

Vem som helst kan väcka frågan och lämna förslag på en byggnad eller anläggning ska bli byggnadsminne. Det görs hos länsstyrelsen, som även handlägger förfrågningar om ändring av byggnadsminnen. Det är staten som genom länsstyrelsen beslutar om byggnadsminnesförklaring. De statliga byggnadsminnena ägs av staten och det är regeringen som tar beslut om dessa. Riksantikvarieämbetet är tillsynsansvarig.

För att en byggnad ska bli byggnadsminne krävs att den är mycket välbevarad eller haft en särskild betydelse. Byggnadsminnen får inte ändras utan tillstånd från länsstyrelsen, och när ändringar görs ska arbetet övervakas av en antikvarisk kontrollant.

Om byggnadsminne, länsstyrelsen

Plan- och bygglagen ger oss i kommunen möjlighet att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Det gör vi genom att sätta skyddsbestämmelse ”q” för området i detaljplanen. En q-märkning kan till exempel ange att

  • en byggnad inte får rivas
  • underhåll ska ske med material och metoder anpassade till dess egenart
  • den ska vårdas så att den inte förfaller.

Vi kan även ange en utökad bygglovsplikt i detaljplaner. Det kan gälla för exempelvis underhållsåtgärder.

Ett litet q i detaljplanen betecknar att byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull och inte får förvanskas. Vad det innebär preciseras genom skyddsbestämmelser som står på plankartan. Det kan till exempel vara rivningsförbud eller att den befintliga utformningen och detaljer ska bibehållas. Skyddsbestämmelser kan reglera sådant som vanligtvis inte är bygglovspliktigt, exempelvis interiörer eller hur underhåll ska utföras.

Ett stort Q är en bestämmelse i detaljplan om hur ett område eller en byggnad får användas. Användningen ska vara anpassad till byggnadens kulturvärden. Det betyder att det kan vara bostäder, kontor, butiker eller annat, så länge bevarandet av byggnaden inte motverkas. Ett stort Q säger egentligen inget om hur byggnaden ska tas tillvara och den innebär inget rivningsförbud.

Stora Q är alltså inte en ”strängare variant” av lilla q, utan en helt annan typ av bestämmelse. Stora Q innebär att byggnaden eller bebyggelsen är utpekad och har förvanskningsförbud.

Ett litet k i detaljplanen betecknar att byggnaden har kulturhistoriska värden som ska tas till vara och att byggnadens karaktärsdrag ska beaktas när ändringar görs. Vad det innebär preciseras genom varsamhetsbestämmelser som står på plankartan. Varsamhetsbestämmelser kan till exempel ange vilken kulör en byggnad ska målas i eller hur fönstren ska se ut. Bestämmelserna kan inte reglera sådant som inte är bygglovpliktigt. De kan till exempel inte innebära krav på att originaldetaljer (exempelvis fönster) bevaras, men de kan styra hur detaljerna får se ut om de ändras.

Kontakta oss

Kontaktcenter för bygglots, miljö, gator och parker

Kontaktcenter hjälper dig med frågor som rör bygg och miljö, gator och parker och ger övrig hjälp inom området.

Besöksadress: Stadshusentrén, Fiskartorget
Öppettider: Vardagar klockan 08.00-16.30.

Via formulär: Kontaktformulär

Telefonnummer: 021-39 00 00, knappval 3

kontaktcenter@vasteras.se

Karin Nordström

Stadsantikvarie på kultur-, idrott- och fritidsförvaltningen

Telefon 021-39 23 66

karin.ulrika.nordstrom@vasteras.se