Skyddsjakt

Västerås stad arbetar just nu med att ta fram viltvårdsplan som ska styra hur vilt hanteras på kommunens mark.

Målet är att förebygga problem innan de uppstår och göra det på ett etiskt och hållbart sätt.

För bästa effekt görs detta på jaktmarker utanför tätbebyggt område, i samverkan mellan olika markägare och jaktlag.

Bävrar lever i närheten av vattendrag eller sjöar. De bygger dammar och hyddor nära vatten. De gnager på träd, främst asp, men även sälg, björk och fruktträd.

Om du ser träd som kan bli farliga och falla omkull på grund av bäverns gnag, kontakta kontaktcenter.

Så skyddar du din tomt:

• Sätt stängsel runt träd, till exempel hönsnät eller kompostgaller.

Läs mer

Du kan läsa mer om bävern om Jägareförbundets webbplats

Bäver - Svenska Jägareförbundet (jagareforbundet.se)

Om du störs av fåglar – kontakta fastighetsägaren.
Fastighetsägaren kan till exempel ta bort bon innan äggen lagts för att minska störningar.

Med stöd av Miljööverdomstolen (Mål nr M8510-11) anses inte en fågelkoloni eller andra vilda djur utgöra en olägenhet enbart för att den låter.

Här är några tips att tänka på:

• Mata inte fåglar i tätbebyggda områden.
• Förvara avfall så fåglar inte kommer åt det.
• Låt fågelungar vara – föräldrarna tar oftast hand om dem.
  

Harar orsakar sällan problem, men vildkaniner kan göra skada.
Om du ser många vildkaniner – kontakta kontaktcenter. Då informeras skyddsjägarna.

Om du hittar en harunge, låt den vara. Modern kommer tillbaka för att ge di några gånger per dygn.

Alla ormar, ödlor och grodor i Sverige är fridlysta. Du får inte döda eller fånga dem.

Om du hittar en huggorm på din tomt får du flytta den, men inte döda den.
Västerås stad ansvarar inte för ormar på kommunens eller privat mark.

Räv är normalt inget problem i tätbebyggda områden. Många anmäler dock att de sett räv med skabb.

Rävskabb

Rävskabb är en hudsjukdom som ofta förknippas med rävar men även andra djur kan smittas, till exempel varg, lo och hund. Vanliga symptom är:

• klåda
• håravfall
• skorpbildningar på huden.

Det händer att drabbade djur blir mindre skygga för människor. Lindriga fall kan läka ut av sig självt, medan allvarliga fall är mycket plågsamma och kan leda till att djuret dör. En räv som uppfattas som mager behöver inte ha skabb. Rävar fäller sin vinterpäls på senvåren och ser därför magrare ut under sommaren.

Om du ser en sjuk räv på kommunens mark, anmäl det till kontaktcenter.
De kontaktar stadens skyddsjägare.

Läs mer

Mer om räv på Jägareförbundets webbplats

Exempel på skadedjur: råttor, möss, kackerlackor, myror, vägglöss, husbock.
De kan förstöra material, sprida smitta eller skada livsmedel.

• Om du hyr bostad: anmäl till hyresvärden.
• Om du äger huset: du ansvarar själv.
  Innan du beställer sanering, kontakta ditt försäkringsbolag för att kontrollera om en skadedjursförsäkring är kopplad till din hemförsäkring.
  

Vildsvin blir vanligare även nära städer och markägare bör samarbeta för att hålla nere populationen. De är skygga men kan böka upp mark i jakt på ätbara växtdelar, skrubbar och vältrar sig i lera.

Deras aktivitet kan leda till skador på träd och grödor. Samtidigt gynnar deras bökande trynen spridningen av många växtarter och ger näringsomsättning i skogsmarken, en naturlig föryngring av skogen kan man säga.

Så minskar du skador:

• Plocka fallfrukt på hösten.
• Undvik fågelfrö på marken.
• Sätt staket eller elstängsel runt tomten.

Läs mer

Fler tips om hur du säkrar din tomt finns på Svenska Jägareförbundets webbplats.

Jägareförbundets webbplats

Bor du nära ett skogsområde eller har mycket buskar och fruktträd i trädgården kan du få besök av hjortar, rådjur och älgar. De kan orsaka skador på växter, buskar och träd.

Här är några exempel på vad du kan göra för att minska skador på din tomt:

• Plocka fallfrukt
• Hägna in planteringar och andra attraktiva platser på din tomt
• Vattna med guldvatten (urin) och täck odlingar med fårull

Om en älg är skadad, farlig eller har hamnat inne i tätorten – ring Polisen på 114 14. Polisen har tillstånd att skjuta inom tätbebyggda områden och kan hantera farliga situationer snabbt.

Som fastighetsägare ansvarar du själv för att skydda din tomt mot vilda djur.
Du kan anlita en person som har rätt kompetens och de tillstånd som krävs, att jaga på din mark. Förutom jaktlicens krävs även skottlossningstillstånd inom tätbebyggt område. Detta tillstånd utfärdas av Polisen.

Om du behöver hjälp att ta bort ett dött eller skadat djur – kontakta kontaktcenter.
Om djuret ligger på din mark får du själv betala kostnaden till jägaren.

Skyddsjägarna arbetar på kommunens mark inom tätorterna. De hanterar bland annat:

• skadade djur
• skyddsjakt på fåglar
• djur som hotar människors hälsa eller säkerhet

Jaktlagstiftningen ger möjlighet till så kallad skyddsjakt som kan användas om vilda djur riskerar att ge upphov till skador på allmän hälsa och säkerhet (exempelvis sprida smitta). Det omfattar även grödskador eller skador på boskap.

Skyddsjakt får göras när vilda djur orsakar eller riskerar att orsaka:

• fara för människor eller djur
• spridning av smitta
• skador på grödor eller boskap

Länsstyrelsen beslutar om skyddsjakt i vissa fall, till exempel för att hindra vildsvin från att skada åkrar.

Information om jakt och vilt, Länsstyrelsen

Information om skyddsjakt, Naturvårdsverket