Klyvning av en fastighet
När en fastighet som ägs av flera personer tillsammans ska delas upp kallas det klyvning. Här kan du läsa om vad du behöver tänka på före, under och efter du skickat in ansökan om klyvning. Vi beskriver hur du gör för att ansöka och vilka dokument du ska skicka med.
Det här är normalt de steg du behöver följa när du ansöker om klyvning.
Innan du skickar in din ansökan är det bra om du tar reda på så mycket som möjligt. Läs därför igenom hela sidan innan du börjar. Då har du också lättare att planera samt förstå ditt ansvar under processen.
Klyvning - så här funkar det
Klyvning betyder att en fastighet som ägs tillsammans av flera personer delas upp i flera nya fastigheter. Då får varje delägare en egen fastighet, en så kallad klyvningslott. Delägaren äger sin nya fastighet själv.
Klyvning kan också vara att till exempel en av delägarna får en egen fastighet medan övriga delägare gemensamt äger den kvarvarande delen.
Syftet med klyvning är att lösa upp det gemensamma ägandet (samägandet) av en fastighet.
Klyvning: När en fastighet (1:2) delas och två eller flera nya fastigheter bildas (2:1, 2:2).
Grunden till klyvning kan vara en överenskommelse. Det vill säga att ägarna är överens om hur klyvningen ska ske. Är man inte överens är det vi som prövar och tar beslut om exempelvis hur klyvningslotterna ska utformas. Det sker i en lantmäteriförrättning. Det är möjligt att komma överens under tiden vi arbetar med förrättningen.
Vid en klyvning prövas lämpligheten hos klyvningslotterna (de nybildade fastigheterna).
Du kan göra ansökan om klyvning om du
- äger fastigheten.
Du kan också göra ansökan som ombud för fastighetsägaren. I så fall behöver du bifoga en fullmakt.
Läs mer om fullmakter och andra behörighetshandlingar under punkt 3
Förutsättningar för en klyvning
Klyvning kan bara ske av en fastighet som ägs av flera personer tillsammans.
Om delägarna är överens om hur klyvningen ska ske är det bra om de gör en skriftlig överenskommelse.
För att en nybildad fastighet ska vara lämplig för sitt ändamål behöver den ha
- tillgång till väg
- tillgång till vatten och avlopp, om den ska användas som bostad.
Kan dessa anläggningar, väg, vatten och avlopp, inte lösas inom den egna fastigheten behöver det skapas rättigheter för dem. Det gör vi inom förrättningen.
Mer om rättigheter och samfälligheter
Vissa villkor behöver vara uppfyllda
Tänk på att även om alla berörda fastighetsägare och sakägare är överens är det inte säkert att ansökan kan genomföras. Vissa villkor i lagstiftningen går inte att avtala bort utan måste alltid vara uppfyllda. Det gäller till exempel villkoret om fastigheters lämplighet och att ändamålet stämmer överens med detaljplanen.
Vi kan även behöva ta hänsyn till strandskydd, biotopskydd och andra allmänna intressen.
För fastigheter inom område med detaljplan
Om fastigheten ligger i område med detaljplan måste klyvningen stämma överens med detaljplanen. I vissa fall kan mindre avvikelser godtas. Vad som kan godtas som en mindre avvikelse får bedömas från fall till fall.
Sök fram detaljplanen för fastigheten och se vilka regler som gäller
Tomtindelning kan påverka klyvningen
Vissa fastigheter berörs av så kallade tomtindelningar. En tomtindelning reglerar hur fastighetsindelningen ska se ut. Vid en klyvning får inte klyvningslotterna ha en annan utformning än vad tomtindelningen visar. Det kan medföra att klyvningen inte går att genomföra.
Förhandsbesked för fastigheter utom detaljplan
Om en klyvningslott
- ska användas som bostad
- ligger utanför område med en detaljplan samt
- inte är bebyggd
kan du behöva söka förhandsbesked eller bygglov. Det är för att vara säker på att platsen är lämplig att bygga på och att planerad byggnad får användas som bostad. Tänk på att ett beslut om förhandsbesked endast är giltig i två år.
Du kan också behöva tänka på detta
Vi tar betalt för det arbete vi lägger ner. Du kan läsa mer om priser för handläggning på sidan Avgifter vid lantmäteriförrättning.
Varje förrättning är unik. Vilka handlingar som du behöver skicka in med din ansökan kan därför variera. Här ger vi exempel på de vanligaste handlingarna du kan behöva skicka med.
- Kartskiss som visar hur du eller ni vill dela upp fastigheten.
- Överenskommelse (om att delägarna är överens om klyvningen) skickas med i original eller vidimerad (bestyrkt) kopia.
- Fullmakt, om du ska göra ansökan som ombud.
- Eventuella beslut eller tillstånd som du har sökt inför förrättningen.
Du kan behöva lämna in fler handlingar längre fram i arbetet med ansökan. I så fall hör vi av oss om det.
Vill du veta mer om hur du gör din ansökan och lite kort hur en förrättning går till kan du titta på en film här nere.
Enklast att göra ansökan med e‑tjänst
När du är klar med alla dina handlingar är det dags att skicka in din ansökan. Det gör du enklast via Lantmäteriets e-tjänst för lantmäteriförrättningar. Där kan du också följa ditt ärende. E‑tjänsten finns hos statliga Lantmäteriet men ansökan skickas automatiskt vidare till oss på kommunala lantmäterimyndigheten i Västerås för handläggning. Gör du ansökan med e‑tjänsten behöver du ha e‑legitimation, till exempel Bank‑id.
Använd blankett om din ansökan innehåller känslig information
Om din ansökan innehåller känslig information (som skyddsobjekt, skyddad identitet eller liknande), ska du använda vår blankett. Du ska inte göra ansökan i e‑tjänsten eller skicka in den med e‑post.
Gör så här
- skriv tydligt i brevet eller på blanketten att ansökan innehåller känslig information
- skicka in blanketten med vanlig post, (postadressen står på blanketten), eller lämna in den i Stadshusets reception på Fiskartorget i Västerås.
En lantmäteriförrättning består av flera steg. Exakt hur processen ser ut beror på vad du ansöker om.
De här är de vanligaste stegen i processen.
- Ansökan
- Utredning
- Kontakter med berörda (sakägare)
- Sammanträde (om det behövs)
- Fältarbete (om det behövs)
- Efterarbete
- Beslut
- Beslutet börjar gälla (laga kraft).
Ska du delta på sammanträde?
Om det behövs blir du kallad till ett eller flera lantmäterisammanträden. Ett sammanträde är ett bra tillfälle att utbyta information, bevaka dina intressen och diskutera förrättningen. Behovet av att hålla sammanträde varierar från förrättning till förrättning.
Viktigt är att om du blir kallad till ett sammanträde ska du bekräfta att du fått kallelsen. Om du fått ett delgivningskvitto ska det undertecknas och skickas tillbaka till oss.
När vi har tagit beslut i ditt ärende skickar vi ut en underrättelse till alla som är berörda av klyvningen. Beslutet skickas även till byggnadsnämnden och i vissa fall länsstyrelsen som bevakar de allmänna intressena.
Beslutshandlingar finns tillgängliga på ärendes webbplats. Vi kan i vissa fall skicka dem med underrättelsen. Beslutshandlingarna består ofta av
- en förrättningskarta (som illustrerar vad som skett i förrättningen)
- en beskrivning där arealer, rättigheter och andelar i samfälligheter med mera framgår
- ett protokoll där besluten och skälen för dessa redovisas.
Laga kraft och faktura på kostnaden
Om inget överklagande kommer in vinner besluten laga kraft och börjar gälla. När besluten vunnit laga kraft registreras resultatet av förrättningen i fastighetsregistrets text- och kartdel och blir offentligt.
När besluten har registrerats sammanställs en förrättningsakt som skickas ut till den som angivits som aktmottagare. I samband med aktutskicket skickar vi vanligtvis ut fakturan för förrättningen. Den ska betalas inom 30 dagar.
Läs mer om överklagan av fakturan och anstånd med betalning på sidan Avgifter vid lantmäteriförrättning.
Avgifter vid lantmäteriförrättning
Överklagande av beslut
Om du är missnöjd med något beslut i förrättningen eller din faktura kan du överklaga. Hur du gör för att överklaga ser du i beslutsprotokollet och på fakturan. Där står även sista datum när överklagan ska ha kommit in till oss.
Vi på lantmäterimyndigheten i Västerås kommun skickar din skrivelse till domstolen efter en rättidsprövning. Det innebär en kontroll om skrivelsen har kommit in i tid.
Söka lagfart
Du behöver vanligtvis inte ansöka om lagfart för de nya fastigheterna vid klyvning. Undantaget är om klyvningen görs på grund av ett köp av en andel av en fastighet. Det finns även möjlighet att ansöka om vilande lagfart innan fastigheten är bildad. Du söker lagfart hos Lantmäteriet Fastighetsinskrivning.
Ansök om lagfart på (statliga) Lantmäteriet Fastighetsinskrivning
Nästa steg - söka bygglov?
Har du planerat att bygga något på den avstyckade fastigheten behöver du högst troligt söka bygglov. I A till Ö-listan hittar du ett antal byggprojekt och där får du veta mer om hur du gör och hur processen för bygglov går till.
Kontaktcenter för bygglots, miljö, gator och parker
Kontaktcenter hjälper dig med frågor som rör bygg och miljö, gator och parker och ger övrig hjälp inom området.
Besöksadress: Stadshusentrén, Fiskartorget
Öppettider: Vardagar klockan 08.00-16.30.
Via formulär: Kontaktformulär
Telefonnummer: 021-39 00 00, knappval 3
kontaktcenter@vasteras.se