Viksäng

Viksäng är beläget ett par kilometer öster om Västerås city. Området som började byggas på 1960-talet är idag hem åt nästan 5 400 västeråsare.

Flygbild över Viksäng. 

Det här är Viksäng

Viksäng hittar du i östra delen av Västerås med närhet till både Mälaren och till city. Området består av stadsdelarna Viksäng och Ängsgärdet. Ängsgärdet består av verksamheter medan Viksäng är en stadsdels med blandad bebyggelse i en genomgående grön miljö. På Viksäng hittar du även ett stadsdelscentrum. Grannar med området är Centrala staden, Öster Mälarstrand-Hamre-Talltorp samt Skiljebo-Hemdal-Brandthovda.

Vilka bor här?

På Viksäng bodde det 5 369 invånare år 2022 vilket var en ökning med 179 personer jämfört med 2021, vilket beror på ett flyttningsöverskott på 155 personer (fler flyttade till än från området) och ett positivt födelsenetto på 24 personer (antalet barn som föddes var fler än antalet personer som avled). Fram till och med 2032 förväntas befolkningen öka med hela 30 procent, vilket motsvarar en ökning på 1 600 personer, till följd av planerad nybyggnation i området. Detta kan jämföras med hela Västerås som förväntas öka med 12 procent.

Befolkningspyramiden visar befolkningen på Viksäng utifrån ålder och kön i jämförelse med Västerås kommun totalt. Till stor del liknar befolkningsstrukturen på Viksäng den för Västerås kommun totalt, men med några mindre skillnader som en lägre andel barn i åldern 10-19 år samt åldern 40-59 år. Äldre över 70 år är dessutom något överrepresenterade i området.

Om du vill veta mer om invånarna som bor i Viksäng kan du titta på våra faktablad med statistik om stadsdelar och områden i Västerås:

Faktablad med statistik Länk till annan webbplats.

Viksängs placering i Västerås

Om du klickar på filterfunktionen nere i kartans högra hörn kan du välja vad du vill visa. Du kan se exempelvis förskolor och skolor, kollektivtrafik, mötesplatser, idrottsplatser och särskilda boenden som finns i området.

Service och utbud

På Viksäng finns fem kommunala förskolor och två fristående, det finns även en fristående förskola precis på andra sidan Björnövägen på Regattagatan. I området hittar du två skolor: Ekbergaskolan för årskurs F-6 och Viksängsskolan för årskurs 7-9. På Ekbergaskolan finns fritidshem och på Viksängsskolan ligger fritidsgården Kanonen och en fritidsklubb. I en av de gamla kasernbyggnaderna (Kaserngatan 12) hittar du Viksängs familjecentrum med öppen förskola. På Kaserngatan ligger även Eken som är ett boende för personer med missbruksproblem, servicebostaden Kaserngatan och äldreboendet Södergården.

Den offentliga och kommersiella servicen i Viksäng är god och främst lokaliserad till Viksängs centrum. Bibliotek finns i Viksängs centrum tillsammans med bland annat vårdcentral, livsmedelsbutik, pizzeria och annan kommersiell service. Drivmedelsstation finns i anslutning till centrumet vid Björnövägen. Längs Viksängsgatan finns också service så som livsmedelsbutik och pizzeria.

På Viksäng finns tre kommunala lekplatser: Regementsplans, Trossbackens och Befälskullens lekplats. Utöver dessa tre så finns lekmöjligheter på skolgårdar och bostadsgårdar. På vintern spolas isbana vid Ekbergaskolan.

Visste du att?

Åsa Linderborg, historiker, författare, kulturskribent och journalist, växte upp på Viksäng. År 2007 utkom Linderborgs första skönlitterära verk, den självbiografiska barndomsskildringen Mig äger ingen. Även Victor Nilsson Lindelöf, fotbollsproffs i svenska landslaget och Manchester United, växte upp med sin familj på Viksäng och gick på Viksängsskolan.

Kul fakta om området är att det här finns 36 893 m2 markvärmda ytor, 298 park- och gatubrunnar och 113 649 m2 gräsytor som klipps med olika intervall.

Bebyggelse

Nästan hela Viksäng byggdes under 1960- och 1970-talen. Närmare nio av tio bostäder är byggda under 60- och 70-talen. Det finns ett mindre antal lägenheter i bostäder som byggts tidigare än 1930 och från 1980 och framåt har området kompletterats med enstaka flerbostadshus och radhus i västra delarna. Viksäng har även kompletterats med några offentliga byggnader. Ängsgärdet är under omvandling från industri och verksamheter till bostäder och kontor.

En klar majoritet av de boende i området bor i flerbostadshus och bland dessa är det vanligast att bo i hyresrätt. Det är en lägre andel som bor i småhus jämfört med Västerås totalt. Ytterligare flerbostadshus planeras att byggas i området vilket förväntas leda till en ökning av befolkningen på Viksäng. Läs mer om bebyggelsens framväxt under Historik.

På kartan nedan ser du hur bebyggelsen växt fram över olika årtionden. Årtalen är generella och viss variation kan förekomma inom varje kvarter.

aroslund bebyggelsebild

Avstånd till City

(Ungefärlig tid mätt mellan Centralstationen - Viksängs centrum)

21 minuter

8 minuter

9 minuter

6 minuter

Trafik och transporter

Viksäng avgränsas av järnvägen (Mälarbanan), E18, Österleden och Björnövägen. Inom området är Pilgatan, Mälarstrandsgatan, Viksängsgatan samt Kaserngatan viktiga stråk. Här har du goda cykelmöjligheter med huvudcykelstråk mot city och ut mot Björnö, och även bra cykelförbindelser ned mot Mälaren och norrut över E18.

Genom området, passerande Viksängs centrum, går stadsbusslinje 3 (rosa) med täta avgångar i högtrafik. Genom Ängsgärdet passerar stadsbusslinje 1 (röd) med täta turer upp mot sjukhusområdet. På Björnövägen går även stadsbusslinje 2 (grön) med regelbundna avgångar.

"Ängen vid viken"

1664 donerades marken där Viksäng idag ligger till Västerås stad av Drottning Kristina med syftet att staden skulle uppföra ett tegelbruk. Länge är tegelbruket med tillhörande byggnader den enda bebyggelsen inom området men på en karta från 1905 syns även en gård benämnd Ekhamra samt ett antal regementsbyggnader som uppförts 1903. Under perioden 1903 till 1927 var Västmanlands kungliga regemente förlagt till Viksäng, detta efter att Västerås stadsfullmäktige beslutat att upplåta marken till regementet. Regementet förfogade över ett stort område och marken runt de nyuppförda kasernbyggnaderna utgjordes av ekskog och slätt.

Namnet Viksäng härstammar från ”Äng vid viken” och anses avse en äng som tillhörde Kronan och viken syftar på den närliggande Västeråsfjärden. Västmanlands regemente lades ner 1927 och året efter etablerades istället Centrala flygverkstaden Västerås och Sveriges första flygflottilj F1 på Viksäng innan det 1944 flyttades till ny förläggning vid Hässlö. Viss verksamhet fanns dock kvar på Viksäng fram till 1960 då Västerås stad beslutade att köpa marken inklusive regementsbyggnader av Kronan.

Byggnation ur ett historiskt perspektiv

Under 1950-talet ökade Västerås folkmängd från 59 900 till 77 950 invånare och privatbilismen slog igenom på allvar vilket medförde problem som måste lösas genom rationell stadsplanering. I och med kommunernas ökade ansvar för planering och markanvändning ställdes allt högre krav på trafikplanering och utemiljö. Planeringen kom allt mer att domineras av behovet av rationell produktion och storskalighet. Modernismens tankar gjorde sitt intåg i den svenska stadsplaneringen.

När staden hade köpt marken av Kronan påbörjades planeringen av en ny stadsdel. Enligt den tidens rådande stadsplaneideal byggdes Viksäng som en så kallad grannskapsenhet, vilket syftar till att utgöra en mindre enhet i den stora staden. Enheten skulle fungera självständigt och bestå av såväl bostäder som arbetsplatser, service, skolor och grönområden. Bebyggelsen placerades i grupper med hus av samma typ och anpassades till den terräng de är byggda i.

Trafikstrukturen inom stadsdelen gjordes utifrån principerna om trafikseparering. Bostäderna delades in i enklaver där trafiken på gatorna i området endast bestod av de som bor i området och deras besökare. Trafiken skulle gå runt bostadsområdet i form av en ringväg och mellan enklaverna av bostäder byggdes matargator, så kallade säckgator, så långt som möjligt från bostadshusen. Bilparkeringsplatser samlades i stora enheter utanför grupper av flerfamiljshus vars entréområden är bilfria. Enligt samma ideal placerades skolor och andra funktioner centralt i området, så att gående inte skulle möta bilar.

I etapp 1 byggdes Viksängs centrum som en entré till området och stadsdelens västra delar bebyggdes med flerbostadshus i grupper med intima grönskande innergårdar och större lekfält.

I etapp 2 av utbyggnaden av den nya stadsdelen, östra delen av Viksäng, byggdes det istället småhusbebyggelse i form av radhus, kedjehus och egna hem. Även i denna del av stadsdelen är husen samlade i mindre grupper med bebyggelse av samma typ. De grupperades i anslutning till natur och planerade grönområden och fick även egna små trädgårdar. Genom att forma strikt avgränsade byggnadsgrupper var tanken att skapa gemensamhet och trivsel inom de enskilda bostadsområdena.

År 2017 genomfördes en dialog med stadsdelens invånare. Dialogen har genomförts på två sätt, dels som en webkarta på kommunens hemsida, dels som en fysisk träff i Viksängsskolans matsal den 4 maj 2017 dit alla Viksängs invånare bjöds in. Dialogen var en del i ett arbete med en stadsdelsanalys. Stadsdelsanalysen blev inte färdig men resultatet från dialogen finns sammanställt och kan användas av tjänstepersoner in om staden.

Frågorna som ställdes handlade dels om den fysiska miljön, var tycker Viksängsborna att det är möjligt att komplettera bebyggelsen med ytterligare bostäder och var vill de absolut inte att det ska byggas. Dels om mer svårgripbara faktorer som vilken anda och identitet stadsdelen har. Deltagarna i invånardialogen fick också svara på frågor om stadsdelens styrkor och svagheter.

Anda, identitet och stadsdelens karaktär

Under ett av diskussionspassen på dialogträffen behandlades anda, iden­titet, och stadsdelens karaktär och svaren visar på en relativt positiv syn på hur det är att leva och bo på Viksäng. Invånarna upplever Viksäng som en lugn och trevlig stadsdel där det är nära till det mesta, såväl till service, kollektivtrafik, skolor och city som till grönområden och Mälaren. Överlag framhålls stadsdelens närhet till centrum och naturen och variationen i be­byggelsetyper liksom tillgången till ”grönt utanför fönstret” som viktiga de­lar i Viksängs karaktär och identitet.

Viksängs främsta styrkor

I svaren från Viksängsborna står tillgången till Natur, bostadsnära grönska och närheten till Mälaren ut som det som uppskattas allra mest med Vik­säng. Stadsdelens gröna områden värderas väldigt högt och kanske fram­förallt området kring Ekbergaplan samt grönskan bakom de gamla bygg­naderna längs Kaserngatan. Mälarparken är även den mycket viktig för Viksängsborna liksom Notuddsparken och närheten till Mälaren och Björ­nön.

Det som kommer på andra plats bland stadsdelens styrkor är det goda ser­viceutbudet med ett livaktigt stadsdelscentrum och tillgång till såväl kom­mersiell som offentlig service och på tredjeplats rankas tillgången till och kvaliteten på gång- och cykelvägar inom stadsdelen.

Viksängs svagheter

När stadsdelens svagheter diskuterades under dialogträffen så talade alla grupper om utformningen av gator. Främst avsaknad av gång- och cykelbana längs delar av Regementsgatan, trafiksituationen i korsningen vid Viksängskyrkan och att centrum upplevs som rörigt och far­ligt ur trafiksynpunkt. Många grupper tyckte även att det är väldigt skräpigt på Viksäng.

Kontakta oss

Statistik- och analysenheten

För frågor angående statistik om Västerås

Nå statistik- och analysenheten via Västerås stads kontaktcenter 021-39 00 00

statistikochanalys@vasteras.se