Viksäng

"Ängen vid viken"

År 1664 skänkte Drottning Kristina marken där Viksäng ligger i dag till Västerås stad. Tanken var att staden skulle bygga ett tegelbruk här.

Under lång tid var tegelbruket den enda bebyggelsen i området.
På en karta från 1905 syns även gården Ekhamra och flera regementsbyggnader som byggdes 1903.

Mellan 1903 och 1927 fanns Västmanlands regemente i Viksäng.
Stadsfullmäktige hade beslutat att upplåta marken till regementet.

Regementet använde ett stort område.
Runt kasernerna fanns ekskog och öppna slätter.

Namnets ursprung

Namnet Viksäng betyder ungefär ”ängen vid viken”.
Ängen tillhörde Kronan (staten) och viken syftar på Västeråsfjärden i Mälaren.

Västmanlands regemente lades ner 1927 och året efter startade Centrala flygverkstaden Västerås och Sveriges första flygflottilj F1 här. År 1944 flyttade verksamheten till Hässlö.

En del verksamhet fanns kvar fram till 1960. Då köpte Västerås stad marken och de gamla regementsbyggnaderna av staten.

Byggnation ur ett historiskt perspektiv

Under 1950-talet växte Västerås snabbt.
Befolkningen ökade från 59 900 till 77 950 invånare.

Samtidigt blev bilen allt vanligare.
Det skapade nya krav på planering av gator och bostäder.

Kommunerna fick större ansvar för hur mark och trafik skulle planeras.
Stadsplaneringen präglades av modernismens idéer.
Det innebar fokus på storskalighet och effektivt byggande.

När staden hade köpt marken började planeringen av en ny stadsdel.

En grannskapsenhet

Viksäng byggdes som en så kallad grannskapsenhet.
Det betyder att området planerades som en mindre del av staden som skulle fungera självständigt.

Här skulle finnas:

• Bostäder
• Arbetsplatser
• Service
• Skolor
• Grönområden

Husen placerades i grupper med liknande typ av bebyggelse.
De anpassades efter naturen och terrängen.

Trafik och planering

Planeringen byggde på trafikseparering.
Det betyder att gång- och biltrafik skiljs åt för ökad säkerhet.

Så här utformades området:

• Biltrafiken går runt området via en ringväg.
• Mindre gator (säckgator) leder in till bostäderna.
• De används främst av boende och besökare.
• Parkeringar samlades i större enheter utanför bostadshusen.
• Gårdar och entréer gjordes bilfria.
• Skolor och service placerades centralt, så att barn kunde gå utan att korsa stora bilvägar.

Utbyggnaden i två etapper

Etapp 1 – västra Viksäng

Först byggdes Viksängs centrum som en entré till området.
I den västra delen byggdes flerbostadshus i grupper.

Husen fick gröna innergårdar och större lekytor mellan sig.

Etapp 2 – östra Viksäng

I den östra delen byggdes småhus:

• Radhus
• Kedjehus
• Friliggande villor

Även här samlades husen i mindre grupper.
De byggdes nära natur och planerade grönområden.
Många fick egna små trädgårdar.

Tanken var att tydligt avgränsade bostadsgrupper skulle skapa gemenskap och trivsel.