Föredrag med Jonas Ros om senare års arkeologiska undersökningar i Västerås och den nya bild som de givit av Västerås under vikingatid och medeltid.
Västerås, eller Aros(a) som staden benämndes 1104, är en fornlämning som omfattar ca 1000 x 700 meter. Då markarbeten görs i staden följs arbetena av arkeolog. Kulturlagret som är mer än två meter tjockt omfattar flera på varandra överlagrande huslämningar, gator och kyrkogårdar mm.
På den västra sidan av Svartån i Stadsparken, invid Slottsgatan, har det framkommit spår av stadsliknande bebyggelse som 14C-daterats till vikingatiden, före år 1000. Slottsgatan var Västerås äldsta gata. De tidiga städerna anlades av kungar. Men Västerås slott uppfördes först under 1300-talets slut. År 1361 skänkte kung Magnus Eriksson bort en kunglig huvudgård i Västerås. En teori är att det fanns det en kungsgård med en fogde i staden redan under den äldsta tiden.
Under 1200-talet expanderade Västerås ytmässigt vilket vi vet genom ett stort antal mindre undersökningar där vi har insamlat 14C-prover från de äldsta lagren. Expansionen hänger samman med uppsvinget i ekonomin, bergsbruket i Bergslagen och den internationella handeln. Västerås var en viktig utskeppningshamn av järn och koppar från Kopparberget, det vill säga Falu koppargruva.
I Västerås fanns två församlingskyrkor: S:t Ilian och S:t Nicolai. 1244 omnämns ett Dominikanerkonvent. Där fanns också en tidigkristen begravningsplats i nuvarande kvarteret Johannes och på Bondtorget. Då den första biskopen kom till Västerås, senast 1104, kan ha fått nyttja en kyrka som fanns där. Vid arkeologiska undersökningar har skelett påträffats och daterats. Under 1240-talet började sannolikt Västerås Domkyrka i tegel uppföras. Runt domkyrkan har flera undersökningar gjorts. Där fanns en Domkyrkostad, en stad i staden, där biskopen, kaniker och andra kyrkliga ämbetsmän bodde och disponerade byggnader och gårdar.
På 1640-talet började Västerås regleras. Drottning Kristina föreskrev en reglering och brandfaran var den främsta orsaken. Gatusträckningarna förändrades och gatorna blev bredare och man eftersträvade parallellitet och räta vinklar. Vid arkeologiska undersökningar har bebyggelse från tiden före regleringen undersökts.
Föredrag med Jonas Ros, docent i arkeologi och arkeolog vid Stiftelsen Kulturmiljövård.
Arrangeras tillsammans med Stiftelsen Kulturmiljövård.
Jonas Ros undersöker delar av den medeltida kyrkogårdsmuren som omgav Västerås Domkyrka. Muren var uppbyggd av stenar och har varit mer än två meter hög. Muren framkom i samband med att ledningar lades ned. Vid undersökningar i gatumark är det lag på att använda varselkläder. En kyrkogårdsmur åtskilde det världsliga från det kyrkliga. Kyrkogårdsmurar hade också praktiska funktioner och höll djur borta från kyrkogårdarna, men de kunde även ha försvarsfunktioner. Fotografi: Stiftelsen Kulturmiljövård från sydväst.
Två välbevarade stenhus undersöktes i kvarteret Hagbard inom domkyrkostaden i Västerås. Husen stod från 1300 till ca 1654. I förgrunden en källare som kan ha använts för förvaring av koppar, järn och mat. I bakgrunden ses ett trapphus i sten som ledde ner till källaren. Gården ägdes bland annat av fogden Jösse Finnsson, kanik Finn Jönsson och av Själakoret som var en social inrättning. Gården beslagtogs av staten efter reformationen 1527 och ägdes därefter av en adlig person och av personer som tillhörde de högre stånden. I bakgrunden ses Västra Kyrkogatan. Fotograferat från sydväst av Jonas Ros.
Ordinarie öppettider
Måndag 13.00-16.00
Tisdag - torsdag 09.00-11.30 och 13.00-16.00
Fredag 09.00-11.30
Besöksadress Stadshuset, våning 5, ingång från Fiskartorgsentrén
Telefonnummer 021 - 39 19 93
stadsarkivet@vasteras.sePublicerad
Senast ändrad
