Välfärdsteknologi

I Västerås stad gör vi det möjligt för de som bor på äldreboende eller servicehus att ta del av pågående teknikutveckling. Att använda ny teknik utifrån det egna behovet stärker integritet, delaktighet och aktivitetsförmåga.

Surfplattan öppnar en ny värld

Surfplatta är ett viktigt redskap i vardagen på flera av stadens äldreboende. Surfplattan skapar nya möjligheter till aktiviteter, återskapar goda minnen som stimulerar till samtal och underlättar kommunikation.

Med hjälp av en surfplatta är det enkelt att hitta musik, bilder, filmklipp och program utifrån personliga önskemål. Att använda bilder tillsammans med det talade språket, kan öka förståelsen och ge möjlighet till delaktighet. Med stöd av surfplattan kan kommunikation även underlättas för de personer som har annat modersmål genom att på ett enkelt sätt kunna söka efter ord på världens alla språk. Att fotografera med hjälp av surfplattan i vardagliga situationer är ett bra sätt att bevara minnen. Bilderna kan senare användas i samtal mellan boende och personal men också mellan boende och anhöriga.

Äldre med surfplatta.
Äldre och personal med surfplatta. 

Trygghetsskapande teknik

Trygghetsskapande teknik ger dig som bor på ett äldreboende eller servicehus ökade möjligheter att vara aktiv, delaktig och bevara din integritet. I Västerås stad pågår arbete att stegvis byta ut äldre trygghetslarm till modern trygghetsskapande teknik med nya och bättre funktioner. På våra äldreboenden och servicehus finns idag olika tekniklösningar. Individuellt anpassade larmklockor för att kunna påkalla hjälp från personal, olika sensorer som reagerar på rörelse eller fall och trygghetskamera för tillsyn på natten är exempel på funktioner som används.

Teknik anpassad för dig

Personalen kan styra när larm ska aktiveras, beroende på din förmåga att klara dig själv. Med hjälp av larm till personalens mottagare kan de snabbt uppmärksamma ditt behov av hjälp. Trygghetsskapande teknik kan även provas ut och förskrivas som ett hjälpmedel. Vilken typ av trygghetsskapande teknik som passar just dig kommer du och ditt vårdteam fram till gemensamt. På varje äldreboende finns tillgång till kontaktman, sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut. Genom att vi använder dessa hjälpmedel kan personalen också bättre styra sin tid och vara på rätt plats vid rätt tidpunkt, och stödja istället för att bevaka.

Tillsyn med stöd av trygghetskamera

I Västerås Stad tar vi hjälp av teknik för att göra din nattsömn trygg, säker och ostörd. På flera äldreboenden och servicehus används trygghetskamera som en del för ökad tillsyn och trygghet. Vid tillsyn på natten med hjälp av teknik kan också olika typer av sensorer användas som till exempel reagerar på rörelse eller fall. När kameran används är den placerad inne i personens lägenhet.

Trygghetskamera.

Användning av trygghetskamera

Tillsyn med trygghetskamera kan göras planerad på de klockslag som den du och personalen har kommit överens om eller som oplanerad tillsyn i samband med ett larm har aktiverats, till exempel ett fallarm eller rörelselarm.

  • Kameran slås aldrig på automatiskt. Ett aktivt val måste alltid göras av personalen för att kameran ska starta.
  • Inga bilder sparas och ingen videobild filmas/spelas in.
  • Trygghetskameran visar endast en rörlig bild i realtid.
  • Det finns heller ingen ljudupptagning.


 

Kameralösning i varje lägenhet

På Oxbackens servicehus, Ankarets äldreboende, Södra Källtorps äldreboende, Timtalunds äldreboende, Trumslagarbackens äldreboende och Öster Mälarstrands äldreboende finns en sensorkamera som efter individuell bedömning kan användas i varje lägenhet. Kameran identifierar om människor vistas i rummet, det vill säga boende, besökare och personal. Larm kan aktiveras om en person befinner sig på golvet, lämnar sängen, går in på toaletten eller lämnar lägenheten.

  • Personal kan inte se vem bilden föreställer eftersom systemet täcker över personen med en streckgubbe.
  • Bilderna sparas en inställd tidsperiod, maximalt i 72 timmar.
  • Vem som har behörighet att se bilderna är starkt begränsade.

Vid användning av trygghetsskapande teknik sparas alltid händelser i form av loggar i systemet. Syftet är att minimera risker och förbättra säkerheten för personen som använder den trygghetsskapande tekniken. Det är också viktigt att Västerås stad kan svara upp till de lagkrav som gäller. Västerås stad har skyldighet att i efterhand kunna utreda och anmäla händelser som medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig skada.

Uppgifter som sparas och är kopplade till den boende är

  • Vilket lägenhetsnummer som larmar
  • Typ av larm, till exempel fallarm
  • Tidpunkt när larmet skett: datum och klockslag
  • Varifrån larmet skett: angivet till exempel som nummer på lägenhet eller passerad dörr
  • Tidpunkt när tillsyn med trygghetskamera har skett: datum och mellan vilka klockslag kameran varit aktiverad
  • Vid användning av trygghetskamera med rörliga bilder sparas inga bilder.

Uppgifter som sparas och är kopplade till medarbetare är

  • Vem som mottagit larm
  • Tidpunkt när larmet är mottaget: datum och klockslag
  • Tidpunkt när larmet är kvitterat: datum och klockslag
  • Vem som aktiverat trygghetskameran
  • Mellan vilka tidpunkter en trygghetskamera har varit aktiv.

Vem kan ta del av loggar?

Du som använder trygghetsskapande teknik har alltid rätt att ta del av dina loggar.

Vem som mer kan ta del av dessa loggar är alltid styrt via roller med tillhörande behörighet och är starkt begränsat. Vanligtvis är det ansvarig enhetschef, superanvändare, larmadministratör och supportpersonal från ansvarig leverantör för den trygghetsskapande tekniken som har tilldelats behörighet.

Uppgifterna sparas maximalt i ett år för att sedan raderas. Lagring sker i Sverige eller i annat EU land. Loggkontroller ska genomföras systematiskt och regelbundet i syfte att säkerställa att behörigheter är korrekta och att systemet används på rätt sätt.

Informationsfilmer om trygghetskamera

YouTube Visningbild

YouTube Visningbild

Nattkamera kallas också för trygghetskamera och finns inom ordinärt boende (hemtjänst) och särskilt boende (äldreboenden och servicehus).

Varför används nattkamera?

För att bidra till att nattsömnen blir trygg, säker och ostörd. Personal kan snabbt och utan fysisk närvaro utföra tillsyn. Personal kan via kameran bedöma om det finns behov av fysiskt besök eller inte. Genom att nattetid minimera antalet besök av personal i din bostad skapas en lugnare boendemiljö och bättre förutsättningar för en trygg nattsömn.

Vid fysiska besök av personal upplever många att deras nattsömn störs: ljud från nycklar, dörrar som öppnas och ljus som kommer in i bostaden.

Hur fungerar tillsyn via nattkamera?

Trygghetskameran placeras i sovrum eller på annan överenskommen plats i bostaden. Installationen är kostnadsfri och göras av en tekniker från Västerås stad eller av personal på aktuellt boende.

För ordinärt boende (hemtjänst)

När trygghetskameran är på plats kan hemtjänsten titta till den enskilde på distans via en dator. Tillsynen görs planerad på de klockslag som du och hemtjänsten har kommit överens om.

För särskilt boende (äldreboenden och servicehus)

När trygghetskameran är på plats kan ansvarig personal på äldreboendet titta till dig på distans via en smart telefon. Tillsynen kan göras planerad på de klockslag som du och personalen har kommit överens om eller som oplanerad tillsyn i samband med ett larm har aktiverats, till exempel ett fallarm eller rörelselarm.

Hur ofta slås kameran på?

Hur ofta beror alltid på ditt behov av tillsyn.
Behovet, det vill säga antal tillfällen tillsyn ska utföras per natt, framgår i biståndsbeslutet (ordinärt boende). Vilken tid (klockslag) på natten tillsynen ska utföras sker i en överenskommelse mellan dig och utföraren av hemtjänst
(tillsynen).

Det dokumenteras sedan i din journal och genomförandeplan. Vanligtvis görs tillsyn via trygghetskameran är 1-3 gånger per natt.

Slås kameran på automatiskt eller sker det manuellt?

Nej kameran slås aldrig på automatiskt. Ett aktivt val av personalen måste alltid göras för att kameran ska starta.

Vem slår på kameran om det sker manuellt? Personalen? Externt?

För särskilt boende (äldreboende och servicehus)

På särskilt boende är det alltid verksamhetens egen personal som väljer om kameran ska startas eller inte. All personal har personlig inloggning.

För ordinärt boende (hemtjänst)

Vårdpersonalen måste alltid aktivt logga in med personliga användarkonton för att kunna starta en tillsyn. Tillsynerna är schemalagda och kan endast startas under de överenskomna klockslag som är schemalagda för trygghetskameran. Till exempel
mellan 02:00 – 02:30.

Vid tekniska underhåll/fel

Tekniker, systemförvaltare, administratörer och leverantören har möjlighet att felsöka och administrera trygghetskameror. Detta görs endast vid påkomna fel (support och felsökning) och vid ändringar av ditt behov av tillsyn. Det vill säga om
tillsynsschemat behöver ändras efter överenskommelse eller ändring av biståndsbeslut.

Lagras bilderna på något sätt?

Nej inga bilder lagras och ingen videobild filmas/spelas in. Trygghetskameran visar endast en rörlig bild i realtid. Det finns heller ingen ljudupptagning.

För frågor, kontakta

Vård- och omsorgsförvaltningen via kontaktcenter, 021- 39 00 00
E-post: AN@vasteras.se

Västerås stads dataskyddsombud dataskyddsombud@vasteras.se

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) www.imy.se

Här kan du läsa mer om hur staden behandlar dina personuppgifter

Västeråsmodellen

Projekt Välfärdsteknologi på äldreboenden är ett avslutat projekt som var mycket framgångsrikt. Projektet har skapat en modell där teknik kombinerat med nya arbetssätt förbättrar livskvaliteten för personer med demenssjukdom. Två äldreboenden har varit piloter i satsningen - Klockarkärlekens äldreboende och Hälleborgs äldreboende.

Västeråsmodellen är en samling verktyg för stadens äldreboenden, där utgångspunkten är individens behov av stöd. Västeråsmodellen har växt fram i dialog med berörda grupper, som boende, anhöriga och personal. Västeråsmodellen kombinerar arbetsmetod, användning av teknik och boendemiljö. Genom att ta stöd av modellen ges stadens utförare utökade möjligheter att följa gällande lagar och riktlinjer.

Arbetet fortsätter

Tidigare låsta dörrar är olåsta, de boende rör sig självständigt inne och ute och istället för störande generella larm är tekniken numera ljudlös och individanpassad. Detta är några av resultaten av Västeråsmodellen, där samspelet mellan teknik, boendemiljö och arbetsmetod står i centrum. Nu införs Västeråsmodellen på samtliga äldreboenden för personer med demenssjukdom i Västerås.

Bakgrund

Enligt lag får man inte tvinga eller begränsa någon för att personen har en demenssjukdom. Att tvinga eller begränsa en person innebär att kränka hennes värdighet och därmed hennes självbild och identitet. Det kan också kränka grundläggande mänskliga rättigheter, oavsett hur gott syftet är. Exempel på begränsningar kan vara att låsa dörrar för att hindra att någon tar sig in eller ut, eller att använda sittbälten, bord och sänggrindar som hindrar någon från att resa sig upp.

I Sverige pågår ett arbete som verkar för en demensvård utan tvång och begränsningar. Arbetet bedrivs både nationellt och på lokal nivå runt om i kommunerna. I Västerås påbörjade vi arbetet 2014, med målet att se om vi med stöd av ny teknik och en förbättrad boendemiljö skulle kunna minska begränsningar och tvång inom demensvården.

Följ med på ett besök till Klockarkärlekens äldreboende

Arbetsmetod och användning av trygghetsskapande teknik

Västeråsmodellens arbetsmetod lägger stort fokus på förebyggande arbete och hur personalen kan förhindra att det uppstår situationer där en person behöver tvingas eller hindras.

Trygghetsskapande teknik är ett viktigt hjälpmedel i det förebyggande arbetet, och kan ge dig som bor på äldreboende möjlighet till ökad aktivitet, delaktighet och integritet. Exempel på teknik som vi använder på flera av våra äldreboenden är sensorgolv, trygghetskamera för nattillsyn och individuellt anpassade larmklockor där personalen kan styra när larm ska aktiveras, beroende på din förmåga att klara dig själv. Med hjälp av larm till personalens mottagare kan de snabbt uppmärksamma ditt behov av hjälp.

Tar hänsyn till ditt behov

Vilken typ av hjälp som passar dig kommer du och ditt vårdteam fram till gemensamt. På varje äldreboende finns tillgång till kontaktman, sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut. Hjälpen kan du antingen få av personal eller genom användning av trygghetsskapande teknik, beroende på vad som är mest fördelaktigt för dig.

Forskning visar

Forskning och studier visar tydliga samband mellan livskvalitet och boendemiljö för äldre. Det är viktigt att boendemiljön är lätt att hitta i. Du som har en demenssjukdom och/eller nedsatt syn kan bli hjälpt av att färger, kontraster och ljus används på rätt sätt. Färger kan väcka uppmärksamhet, men också avleda. Det hjälper dig att självständigt kunna orientera dig där du bor. Till exempel hjälper det om varje våningsplan eller huskropp har sin egen färg.

Bilder från äldreboenden i Västerås. Klicka på bilderna för att se dem i sin helhet.

Två dörrar där en har gult och en har blått målat runt karmen. 

Det är lättare att hitta till sin lägenhetsdörr när den är markerad med en egen tydlig kontrastfärg.

Knappanelen i en hiss där varje plan har en egen färg.

Tydlig skyltning gör det lättare att hitta på våra äldreboenden. Här är hissknapparna markerade enligt varje vånings färgkod.

Grön markering med symboler på en dörr.

Symboler kan användas för att förstärka, som här där gröna löv markerar dörren till trädgården.

Toalett med blå markeringar.

Tydlig kontrastmarkering bakom WC-stol och handfat gör att det är lättare att hitta inne i badrummet.

En film om att vägleda med färg och form.

YouTube Visningbild

På boenden för personer med demenssjukdom ger låsta dörrar på äldreboendet ofta upphov till ökad ångest och frustration. När tidigare låsta dörrar öppnas upp och du kan röra dig självständigt inne och i den utomhusmiljö som hör till äldreboendet förbättras även din livskvalitet. Nu införs Västeråsmodellen på samtliga äldreboenden för personer med demenssjukdom i Västerås.

Kontakta oss

Vill du veta mer om vårt arbete? Välkommen att kontakta oss.

Ulrika Stefansson

Projektledare

Telefon: 021-39 14 97

ulrika.stefansson@vasteras.se

Anne Almqvist

Digitaliseringsstrateg vård- och omsorgsförvaltningen

Telefonnummer: 021-39 01 85

anne.almqvist@vasteras.se