Visa sökformulär

Vanliga frågor och svar

Här hittar du vanliga frågor och svar om projekt Mälarporten. Hittar du inte det svar du söker är du välkommen att kontakta oss. Kontaktuppgifter hittar du här.

Resecentrum

Varför tittar ni på en ny stationslösning?

  • Att Västerås är en stad med fantastiska värden är ingen nyhet för oss som bor här. Men ryktet sprider sig snabbt. Vi blir 1600 personer fler varje år, och om bara 30 år passerar vi 200 000. Det är bra! Fler invånare betyder mer kompetens, fler företag och fler jobb. Det i sin tur gör att vi kan skapa en ännu bättre och vackrare stad, där vi gillar att leva. För att välkomna alla nya västeråsare, behöver vi erbjuda mark och möjligheter till etablering och bostäder i bra lägen. Att vi blir fler och att resandet i regionen ökar, ställer krav på ett resecentrum anpassat för framtiden med bra tillgänglighet och samordning för alla trafikslag – tåg, buss, bil, båt, cykel och gång.
    I området kring resecentrum har vi fantastiska möjligheter att skapa något nytt och spektakulärt, som också möter efterfrågan på mark och bostäder. En ny, levande stadsdel och en naturlig brygga mellan city, Mälaren och intilliggande områden. Ett första möte med Västerås att vara stolt över, som gynnar både västeråsare, vårt näringsliv och vår miljö.

Ska stationen rivas?

  • Ja, den 20 år gamla byggnaden kommer att rivas. Den plan vi nu arbetar med innebär att både dagens stationsbyggnad och bussterminal rivs för att ge plats för ett nytt, fullskaligt resecentrum. Det nya resecentrumet blir med unik arkitektur en ny siluett för Västerås och knyter samman hela området med flera entréer och passager över spåren, som gör byten mellan trafikslag smidiga. Dessutom skapar det en brygga mellan city, Mälaren och angränsande stadsdelar under dygnets alla timmar.

Blir det en gångtunnel eller bro över spåren?

  • För gående och cyklister kommer resecentrum erbjuda två passager över spåren. De tunnelpassager som finns vid Hamngatan och Pilgatan kommer att finnas kvar och bli tydligt sammanlänkande med det nya resecentrumet.

När ska resecentrum vara klart?

  • Det finns för närvarande inget datum för när Resecentrum i sin helhet ska vara klart. Planen är att byggstart av den första etappen kan ske 2020, då skulle första delen från Vasaparken i norr till Tingsrätten i söder kunna stå klar 2024. Därefter påbörjas ombyggnation av bussterminalen och slutligen passagen i öster vid Mimerporten. Genomförandet av hela resecentrum omfattar troligen minst 10 års genomförandetid. Detaljplanen för resecentrum är ute på samråd 8 oktober – 18 december 2018. Under denna period tar vi gärna emot dina synpunkter på detaljplanen. Det återstår många frågor att klara ut kring gestaltning, etappindelning, ombyggnad av spårområdet, perronger m.m. När detaljplanen är justerad och granskad behöver den bli antagen innan byggnation kan påbörjas. Parallellt med detaljplanen arbetar vi med frågor som rör finansiering och ägarförhållanden. Detta är några av de faktorer som påverkar hur lång tid det kommer att ta att bygga resecentrum. En annan sak är att en samplanering med Trafikverket behöver göras gällande ombyggnad av perronger och spår. Troligen kommer resecentrum att byggas i olika etapper över en längre tidsperiod.

Vad är det som blir det nya stationshuset egentligen?

  • Istället för att fokusera på en traditionell stationsbyggnad vill Västerås skapa ett integrerat resecentrum som välkomnar framtidens tåg och trafik, och även kan tillgodose de behov och önskemål av exempelvis service som resenärer och förbipasserande kommer att ha i framtiden.
    I sin utformning skapar resecentrum en brygga mellan city, Mälaren och angränsande stadsdelar under dygnets alla timmar. Från fyra entréer kan du oavsett varifrån du kommer eller ska, enkelt ta dig över spåren mot hamnen eller mot citykärnan. Vi vill inte att resecentrum ska kännas som en stängd byggnad, utan upplevas som ett öppet flöde. Därav de stora glaspartierna. Alla flöden möts under taket och taket binder ihop olika delar och platser inom området. Samtidigt blir det med sitt stora tak kronan på en unik arkitektur, och ett nytt landmärke för Västerås. Läs mer om tankarna kring vårt nya resecentrum på http://www.vasteras.se/resecentrumlänk till annan webbplats.

Vad kommer den nya stationen att kosta och hur ska investeringen av de nya lösningarna finansieras?

  • Västerås nya resecentrum är en stor investering, en investering för framtiden. Hela resecentrum är en investering på ca 2 Mdr SEK, en investering som ska delas mellan flera aktörer; Västerås stad, Trafikverket, Klövern och Jernhusen. Diskussioner pågår kring hur kostnader ska fördelas med avseende på roller och ansvar, fördelningen av kostnaderna kommer att vara klar innan detaljplanen antas. Den totala investeringen kommer att genomföras under lång tid. Troligen kommer det att ta mellan 10-15 år innan hela resecentrum är fullt utbyggt, så kostnaden kommer att belasta de olika aktörerna under lång tid. Man kan se det som att Västerås växer med ett nytt resecentrum.

Kommer det finnas bil- och cykelparkeringar vid resecentrum och i så fall hur många?

  • Ja, det kommer finnas bil- och cykelparkeringar i olika former vid resecentrum. Ett av de övergripande målen för resecentrum är att det ska vara tillgängligt för alla och därför är det viktigt att man både kan hämta och lämna med bil samt kunna parkera sin bil för fortsatt resa med buss eller tåg. Det kommer vara möjligt att parkera sin cykel både inomhus och utomhus, på någon av de cirka 2 100 cykelparkeringar som är planerade. Vid resecentrums olika entréer kommer totalt cirka 80 korttidsparkeringar att finnas, men det exakta antalet är ännu inte fastställt. I direkt anslutning till resecentrum, på varsin sida om spåren, planeras tre mobilitetshus (parkering för både bil och cykel). De beräknas inrymma cirka 1 700 bilparkeringar, varav cirka 350 platser för bilpendlare, samt ett antal hundra cykelparkeringar.

    I området för detaljplanen ingår även kvarteret Sigurd 3, som kommer att inrymma cirka 1700 cykelparkeringar samt cirka 600 bilparkeringsplatser. Platserna täcker kvarterets egna behov.

Kommer järnvägen att grävas ner?

  • För Västerås nya resecentrum har vi utrett olika alternativ för passage för cyklister och gående, under eller över järnvägen. Våren 2010 togs ett politiskt beslut om att järnvägen ska vara kvar i markplan. Detta beslut grundar sig på studier av tekniska möjligheter till att lägga järnvägen på bro respektive i tunnel och vilka konsekvenser detta medför. Det visade sig att det allra bästa alternativet var att låta järnvägen ligga kvar i markplan eftersom nedgrävd järnväg medför höga kostnader och stora tekniska utmaningar, inte mist eftersom grundvattnet ligger 2 meter under marken.

Är det inte slöseri att bygga om en station från 1997?

  • Resandet ökar i snabb takt, ännu snabbare än vi tidigare beräknat. Det gäller inte minst alla de som pendlar till arbetet i länet men även till angränsade städer och Stockholm. Trenden framåt är en fortsatt ökning. Redan idag är stationen för liten, det blir snabbt trångt under rusningstid. Västerås nya resecentrum möter inte bara behoven som fler resenärer innebär, utan också tekniska lösningar och förändrade livsmönster- och vanor. Det nya resecentrumet ska även vara utvecklingsbart för att klara framtida behov, som vi idag inte vet vilka de är.

Hur vet ni att ni inte kommer behöva bygga nytt igen om 20 år?

  • För 20 år sedan gjordes en utökning av kapaciteten för Västerås station. Det var en mindre utökning som inte hade samma planeringshorisont som det vi arbetar med idag. Det resecentrum vi utvecklar nu är mer långsiktigt planerat för att kunna stå sig, och anpassas, över tid. Resecentrum bygger på de flöden som finns, och prognostiseras att i framtiden finnas, i Västerås.

Är förslaget verkligen optimalt för cyklister?

  • Västerås nya resecentrum har till uppgift att knyta ihop staden över järnvägen. Passagerna för fotgängare och cyklister är viktiga, en central del i denna ambition. När konstruktionen av resecentrum har säkrats har de definitiva måtten på broarna över järnvägen klargjorts. I detta arbete har avstånden över järnvägen utökats vilket får till följd att passagerna upp och ner från broarna blir högre och lutningen likaså. Detta kunde vi konstatera i samband med konstruktionsgranskningen, och då lät vi utreda lutningen för fotgängare och cyklister. Utredningen visar att lutningarna är för stora, d.v.s. vi fick bekräftat att åtgärder behöver vidtas.

    För att säkerställa flöden genom Västerås, förbi vägar och järnväg som kan uppfattas som barriärer, har staden gått vidare för att förbättra förslaget för Västerås nya resecentrum. Gång- och cykelflödesanalyser genomförs tillsammans med Jernhusen, Trafikverket, Klövern och Kungsleden. Dessutom har en trafikanalys för centrala Västerås initierats för att ligga till grund för de kommande åtgärder som behövs. Det är kopplingen Vasaparken-Resecentrum-Silopassagen som har hög prioritet, d.v.s. förutsättningarna att ta sig förbi Södra Ringvägen och Kungsängsgatan. Här pågår utredning och förbättringsarbete parallellt med samrådet för resecentrums detaljplan, ett arbete som är mycket viktigt för att målbilden för Västerås nya resecentrum ska kunna uppnås.

Hur ägs stationen idag?

  • Stationen är samägd av Jernhusen (51 %) och Västerås stad (49 %) i det gemensamma bolaget Västerås Central AB.

Varför är stationen samägd?

  • När stationen byggdes 1997 såg vi det som en gemensam möjlighet för både staden och Jernhusen eftersom vi hade samma mål med en förbättrad station för resenärerna.

Kommer Jernhusen och Västerås stad att fortsätta äga stationen tillsammans?

  • Ett fortsatt gemensamt ägande är en möjlighet, men Västerås stad ser i dag att det inte är någon självklarhet. Det finns flera andra alternativ, som ska utredas.

Varför är det viktigt att bygga en ”ikonbyggnad” och ett landmärke?

  • Resecentrum signalerar framtidstro och utveckling. Många städer vill ha en eller flera ikonbyggnader- Det är väldigt spännande att Västerås stad har valt att just resecentrum till framtidens ikonbyggnad. Ett centrum för hållbara transporter till och från Västerås. Det första mötet med Mälarstaden Västerås, teknikstaden Västerås. Ett första möte som vi vill ska skapa nyfikenhet. En plats öppen för alla, både invånare och besökare. Genom att sätta Västerås på kartan, samtidigt som vi gör staden mer tillgänglig och funktionell, ökar vi attraktionskraften och möjligheterna att stärka både näringsliv och livskvalitet.

Påverkar takets utformning vindförhållandena i området?

  • White arkitekter har utfört en vindstudie för Västerås resecentrum där de har undersökt hur vindförhållandena kommer att se ut i området runt nya resecentrum och om den föreslagna takutformningen kommer att påverka vindkomforten.

    I vindstudien är åtta olika vindriktningar simulerade för att få en komplett bild av den framtida vindsituationen i området. En vindhastighet av 5 m/s är använd i simuleringarna då det är en vanlig vindhastighet. Överskrider vindhastigheten 5 m/s kan det upplevas som obehagligt för komforten. Som jämförelse motsvarar en vindhastighet på 5,4 m - 7,2 m/s måttlig vind, det vill säga damm och papper flyttas samt mindre grenar rör sig. Områden med vindhastigheter upp till 1,5 m/s är lämpliga som områden för stillasittande aktiviteter. I områden upp till 3m/s går det bra att göra kortare uppehåll på, till exempel busshållplatser eller torg. I områden med vindhastigheter upp till 5m/s är det lämpligt att gå och cykla.

    Den utförda vindstudien visar att sett till hela året, med hänsyn till det lokala klimatet, är de flesta områdena runt och inom resecentrum lämpliga för både längre och kortare vistelser. Det finns ett par områden som är lite mer utsatta men där vi genom enkla åtgärder kan förbättra vindkomforten. Exempel på åtgärder är växtlighet som planteringar och träd, räcken och skärmar eller utstickande delar/partier i fasader. Vindstudien visar att det inte finns någon del i området som har obekväm vindkomfort. Den visar också att den föreslagna utformningen av taket inte har någon negativ inverkan på vindkomforten på marknivå eller området runt omkring.

    Här kan du läsa vindstudien i sin helhet.länk till annan webbplats

Kommer det gå fler och snabbare tåg?

  • För att regionaltågen inte ska blockeras av pendeltåg pågår en utbyggnad till fyrspårjärnväg från Kallhäll in till Stockholm. De extra spåren ger även bättre kapacitet på Mälarbanan vilket möjliggör fler avgångar och bättre punktlighet. Restiden till Stockholm påverkas även av utbyggnaden av spår och station i Sundbyberg.

    Västerås centrala bangård är i dagsläget inte en trång sektor på Mälarbanan. Bangården och perrongerna kommer att behöva byggas om när resenärsflödena ökar mer, enligt Trafikverkets bedömning kommer det att vara omkring år 2040. Däremot är Västerås resecentrum en trång sektor som behöver byggas om för att underlägga flöden till/från perronger samt öka ytan för väntutrymmen, caféer och övriga platser att vistas på i anslutning till resan.

Hur gör jag som vill ha affärsverksamhet i resecentrum?

  • Du får gärna kontakta oss på malarporten@vasteras.se. Affärsverksamheten i resecentrum kommer att styras för att passa resenärernas behov och hela konceptidén bakom resecentrum. Det kommer inte enbart handla om ”först till kvarn” men vi är självklart positivt inställda till idéer. Alla nya tankar gällande önskad service i ett resecentrum vill vi uppmana er att skicka in. Det kan handla om idéer om vad vi bör ha i utbudet eller nytänkande idéer gällande själva försäljningen och servicen.

Byggpåverkan

Kommer jag kunna åka tåg under ombyggnationen?

  • Ja. Det är mycket viktigt att tågtrafiken fungerar under ombyggnationen. I perioder kommer Trafikverket att behöva stänga av trafiken, men det kommer att gälla kortare perioder och informeras om i god tid i förväg.

Kommer ni att riva upp Kungsängsgatan igen?

  • Ja, det kommer vi att behöva göra. Det som gjorts senast är att ledningar har bytts ut och flyttats till mer lämpliga placeringar med tanke på framtida utveckling i området. Nästa steg är att bygga om själva gatan i sitt slututförande. Detta kommer troligtvis att ske i flera etapper. Eftersom planering av området pågår, och kommer att pågå under en längre tid, kan det ske förändringar av in- och utfarter till fastigheter längs Kungsängsgatan. Detta kan komma att medföra mindre ombyggnationer av Kungsängsgatan även i framtiden.

Hur ska jag som brukar åka Kungsängsgatan ta
mig dit jag behöver när ni bygger om?

  • Troligtvis byggs Kungsängsgatan ut i etapper som möjliggör framkomlighet, dock begränsad. Vi vill undvika att stänga av den helt, men kommer även att rekommendera andra vägar eller färdsätt under perioder.

Kommer hela området att vara en byggarbetsplats, samtidigt?

  • För att nå målet så snart som möjligt kommer det att pågå arbeten i många delar av stadsdelen parallellt. Detta kommer utmana såväl tålamod hos västeråsarna som logistik vad gäller leveranser av byggmaterial, maskiner och personal.

Hur ska byggtransporter röra sig till och inom området?

  • Det är en fråga som vi kommer arbeta mycket med framöver. En möjlighet är att använda Mälaren för leveranser av byggmaterial in till kaj. Ett logistikcenter för byggarbeten kommer att behövas med tanke på att ytan är begränsad och ambitionen hög

Det är jobbigt att det byggs så mycket hela tiden…

  • Ibland kan det kännas tröttsamt att uppleva det som att det byggs hela tiden. Men vi är ändå glada att Västerås ständigt växer och utvecklas. Det är bra för staden och invånarna. Att hålla fart i utvecklingsprojekt och ombyggnationer krävs för att möta behoven. Men för att inte störa det vardagliga livet allt för mycket, och även av ekonomiska skäl, är det inte möjligt att göra allt under en kortare period, för att sedan inte göra något. Därför planeras byggarbeten in i förhållande till varandra under en längre tidsperiod. Västerås stad försöker även i den mån vi kan anpassa oss till andra verksamheters ingrepp.

Tidplan och ekonomi för projektet

Hur kommer utvecklingen att ske i hela området, när görs vad?

  • Resecentrums utveckling är som ett stort pussel där många olika aktörer ansvarar för sin del. Just nu pågår planeringen av detta stora pussel. Inte bara gällande vem som ansvarar för vad, utan också för hur vi genomför projektet på bästa sätt. Genomförande med fokus på: minsta möjliga påverkan på resenärerna, bästa genomförandet rent konstruktionsmässigt, samordning med järnvägens ombyggnad m.m.

    Etapp I Sigurdspassagen: planeras att påbörjas 2020 då Sigurdsterrassen börjar byggas. Inför denna byggstart byggs en tillfällig passage längre österut vid biluthyrningen med ett tillfälligt resecentrum knutet till passagen. 2022 kan nuvarande resecentrum rivas för att ge plats för Vasaterrassen och bron över järnvägen, den sk Sigurdspassagen som beräknas stå klar 2024.

    Etapp II Bussterminalen: kan byggas om 2024-2025 när Sigurdsterrassen är färdigställd och tillfälligt resecentrum stängs och flyttar in i sina framtida lokaler.

    Etapp III Kungsängspassagen: är mer oviss vad gäller genomförande. Denna del är beroende av delar av Trafikverkets bangårdsombyggnad och kan påbörjas tidigast 2027 för att stå kar omkring 2030.

När är resecentrum klart? När öppnar första verksamheten?

  • Byggnationen av Västerås resecentrum kommer att ta tid. Förhoppningsvis kan första etappen börja byggas 2020 för att tidigast stå klart 2022 - Sigurdsterrassen. Första passagen över järnvägen kan öppna 2024 då Sigurdspassagen kan stå klar om allt går enligt plan. Därefter kommer byggnation pågå ytterligare ett antal år innan hela resecentrum kan stå klart.

Varför tar det så lång tid?

  • Att utveckla ett resecentrum är komplext. Inte bara vad gäller själva konstruktionen och byggnaden i sig utan också eftersom vi bygger i en järnvägsmiljö med alla de regler och lagar som styr verksamhet kring järnvägen. Det pågår ett idogt planeringsarbete för att förbereda för byggstart av resecentrum. Det som ytterligare komplicerar utvecklingen är att det är flera olika fastighetsägare och investerare involverade i det kommande resecentrum. Frågor av avgörande betydelse ska redas ut inför byggstart: vem ansvarar för vad, vem står för olika investeringar och hur tar vi hand om resecentrum när det står färdigt. Exempel på aktörer som är involverade i utvecklingen är: Västerås stad, Trafikverket, Mälardalens Brand- & Räddningsförbund, Länsstyrelsen, Jernhusen, Klövern och Kungsleden.

Vad gör ni för att skynda på det nya resecentrum och utvecklingen av området?

  • Stadsutvecklingsprojekt som Mälarporten behöver tid för samordning för att hänga ihop. Det arbete som pågår vad gäller målbild, ambition och samordning med fastighetsägare är mycket viktigt för helheten i Mälarporten. Annars finns risk för spretighet och ett resecentrum samt en stadsdel som inte är genomtänkta. Däremot jobbar vi med flera utmaningar parallellt, för att just få helheten att hänga ihop, och påskynda processen. Vi planerar även hur vi ska bygga för att kunna gå så fort fram som möjligt och även bygga olika delar samtidigt, men utan att belasta ordinarie verksamheter och rörelse i området för mycket.

Varför inte bara börja i ett hörn för att påskynda processen?

  • Stadsutvecklingsprojekt som Mälarporten behöver tid för samordning för att hänga ihop. Det arbete som pågår vad gäller målbild, ambition och samordning med fastighetsägare är mycket viktigt för helheten i Mälarporten. Annars finns risk för spretighet och en stadsdel som inte är genomtänkt. Däremot jobbar vi med flera utmaningar parallellt, för att just få helheten att hänga ihop, och påskynda processen.

Blir det dyrare att pendla på grund av detta?

  • Kostnaden för pendling påverkas inte av byggnationen av resecentrum. Det är operatörer som SJ som sätter biljettpriserna. Resecentrum är en förutsättning för att skapa ett bra underlag för resenärer som i sin tur påverkar biljettpriset.

Fler frågor om projekt Mälarporten

Vad finns det för planer för hela området?

  • I området närmast resecentrum planerar vi för en av de djärvaste satsningarna någonsin inom stadsutveckling. Vi skapar en stad i staden, en brygga mellan pulsen i city och Mälarens vatten, där innovation präglar varenda kubikmeter.
    I området kring resecentrum har vi fantastiska möjligheter att skapa något nytt och spektakulärt, som också möter efterfrågan på mark och bostäder. En ny, levande stadsdel och en naturlig brygga mellan city, Mälaren och intilliggande områden. Ett första möte med Västerås att vara stolt över, som gynnar både västeråsare, vårt näringsliv och vår miljö. Arbetet med att omvandla hela området sker inom ramen för projekt Mälarporten.

Varför har inte området utvecklats tidigare?

  • Inom Mälarporten finns verksamheter med skyddszoner där bostadsbyggande inte får ske. Stadens avloppsreningsverk och Lantmännens silo har skyddszoner på 200 m runt sina respektive verksamheter. Avloppsreningsverkets skyddszon handlar om lukt och Lantmännens skyddszon om damm från verksamhet. Detta påverkar möjligheterna att bygga bostäder och utveckla hela området till en attraktiv, och tillgänglig, del av staden. Därför pågår en utredning om vad som ska hända med avloppsreningsverket i framtiden för att minimera den skyddszon som finns. Dessutom har staden dialog med Lantmännen om flytt av deras verksamhet.

Om ni ska bygga en ny stadsdel, vad händer med de verksamheter och hus som finns där nu?

  • En del kommer att bli kvar, en del kommer att flyttas eller rivas. Det beror på skick, bevarandevärden och hur de går att kombinera med ambitionerna för framtiden.

Varför bygger ni så tätt och högt?

  • Läget i Mälarporten är svårslaget. Här kommer många att vilja bo, verka och vara. Nationellt finns ett tryck på kommuner att bygga fler bostäder i kollektivtrafiknära lägen. Politiskt i Västerås finns stöd för att bygga med högre exploateringstal i Mälarporten än i övriga Västerås med hänsyn till det exceptionellt attraktiva läget. Här har vi ett läge med mycket goda möjligheter att utveckla och nyttja centrala delar av Västerås, utan att förstöra miljöer som idag är uppskattade mötesplatser, kulturminnen eller liknande. Utmaningen i planeringen är att bygga en attraktiv och tät stad med alla de kvaliteter som behövs för att människor ska trivas och vilja vara här.

Hur många fastighetsägare finns i området och vad har de att säga till om?

  • I hela Mälarporten finns 17 fastighetsägare. Det har alla en viktig roll inför utvecklingen av stadsdelen. Västerås stad har stora ambitioner vad gäller innovation och nytänkande för Mälarporten vilket blir viktigt i dialog med fastighetsägarna. Fastighetsägarna å sin sida står för idéer och genomförande av en stadsdel i världsklass. Här gäller det att hitta bra samarbetsformer där vi drar nytta av varandra och hittar balansen mellan gemensam styrning och varje fastighetsägares självständiga ambition.

Kommer Kungsängsgatan att bli en trevligare, mindre trafikerad gata när ni är klara?

  • Ja, Kungsängsgatan kommer att omgestaltas för att bli trevligare. Cykelbanor kommer att finnas på båda sidor av gatan, som även kommer att få nya träd planterade längs båda sidorna. Plats kommer att finnas för kantstensparkeringar. Sammantaget kommer gaturummet att upplevas mindre.
    Däremot kommer den troligtvis inte bli mindre trafikerad inom den närmsta framtiden. Det är fortfarande många som behöver åka denna väg.

Jag har blivit av med min parkeringsplats. Vad ska jag göra?

  • Klövern har sagt upp privata parkeringsplatser på sin mark och gjort dessa till besöksparkeringar som vem som helst kan lösa dagbiljett till. Detta är en förberedelse för utvecklingen av området. Samma taxa som på stadens parkering i närheten kommer att gälla. Har du frågor till Klövern om din parkeringsplats kan du kontakta Maria Tallström på maria.tallstrom@klovern.se..

    Staden planerar tillsammans med fastighetsägarna för att det ska finnas parkeringsplatser så att det räcker för behovet i området. Vi vill vara yteffektiva och vi främjar, baserat på utredningar och trender i samhället, andra trafikslag än bil. Vi planerar alltid för att störningarna ska bli så små som möjligt under byggprojekt vilket exempelvis innebär att tillfälliga parkeringsplatser i närheten säkerställs innan gamla försvinner.

Vilka jobbar egentligen med projektet?

  • Ett så stort projekt som Mälarporten, där 55 hektar mark med industriverksamheter ska omvandlas till en välkomnande, central och framtidssäkrad stadsdel kräver stora resurser och många kompetenser. Västerås stad leder och styr projektet med en rad resurser inom projektledning, planfrågor, kommunikation, ekonomi, stadsbyggande och juridik. Mälarportsprojektet är ett utpräglat samarbetsprojekt med en lång rad aktörer involverade; 17 fastighetsägare; bl.a. Jernhusen, Trafikverket, Klövern, Kungsleden, Hemfosa, ABB, Samhällsbyggnadsbolaget, Mimer och Mälarenergi.

Hur förorenat är området?

  • Historiskt sett har det bedrivits olika typer av verksamheter i området som har eller kan ha orsakat föroreningar i mark, grundvatten och byggnader. Vanligast förekommande är metallföroreningar samt PAH (Polycykliska aromatiska kolväten). PAH är en grupp av cancerogena ämnen som bildas vid förbränning. De släpps också ut från slitage av bildäck.

    Provtagningar visar att föroreningssituationen skiljer sig kraftigt åt inom olika delar av området. Variationen gäller både typ av verksamhet som bedrivits på platsen, typ av föroreningar som påträffats samt halter.

    Tillsammans med fastighetsägarna i området har Västerås stad tagit fram ett måldokument för att beskriva hur föroreningar i mark och grundvatten ska hanteras.

    Beroende på vilken markanvändning vi vill ha behöver marken saneras i varierande omfattning. I samband med framtagande av detaljplaner kommer vi att genomföra undersökningar och riskbedömningar samt, i de fall det behövs, åtgärdsutredningar och riskvärderingar. De planerade åtgärderna följs upp i bygglovskedet.

Vad händer med alla gamla, fina industribyggnader?

  • 2012 gjordes en detaljerad kulturhistorisk inventering av alla byggnader och miljöer inom området för Mälarporten, och här finns ett antal kulturhistoriskt värdefulla byggnader och viktiga stråk. Flera av byggnaderna är karaktärsskapande för området och visionen för Kungsängen är att blanda ny och gammal bebyggelse. Att bevara, utveckla och komplettera den befintliga bebyggelsen ger en variationsrik stad som man inte kan uppnå om det mesta byggs samtidigt. I vissa av byggnaderna finns dock pågående eller tidigare verksamheter som kan vara störande eller utgöra en risk för framtida bostadsbebyggelse. Möjligheterna att bevara enskilda byggnader och miljöer kommer att bedömas i samband med arbetet med kommande detaljplaner och bygglovsärenden.

Hur många träd kommer att försvinna?

  • Utgångspunkten är att bevara så många träd som möjligt. Eftersom hela området kommer att omvandlas och utvecklas till en levande stadsdel med ett nytt resecentrum, är det ofrånkomligt att en del av de träd som finns i området idag kommer behöva tas bort. Detta beror till exempel på grundläggningsarbeten, ny bebyggelsestruktur, marksaneringar, nya gång- och cykelflöden och passager samt framdragning av nya ledningar.

    Nya träd som passar in i områdets framtida utformning kommer planteras successivt då hela stadsdelen är under omvandling under en längre tid framöver. Området kommer att upplevas grönare än det är idag.

Vad händer med mistlar och biotopskydd?

  • Flera av de träd som behöver tas bort i området berörs av biotopskydd eller har mistlar.

    Biotopskydd regleras i Miljöbalken 7 kap 11 § och gäller för trädalléer inom området. Biotopskydd innebär att det är förbjudet att ta bort eller skada träden. Rötterna får inte heller skadas genom grävning eller körning.

    Misteln är fridlyst i Sverige men är ganska vanlig i Västerås och Västmanland. Om det finns särskilda skäl kan Länsstyrelsen ge dispens för ingrepp i biotopskyddade miljöer eller för att ta bort träd med mistel i. Om dispens medges ställs krav på ekologisk kompensation, till exempel genom att plantera nya träd. Syftet är att ingreppets negativa påverkan på naturmiljön ska vara så minimal som möjligt. Mer information finns hos Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västmanland.

Varför har Västerås stad köpt Thulinstomten och fastigheten Gasugnen 1?

  • Kommunstyrelsen har beslutat att det ska skapas möjligheter för ökat bostadsbyggande och en attraktiv stadsdel i stationsområdet, samt att ett nytt resecentrum ska byggas. En fördjupad översiktsplan har skapats för området och denna tomt är en av de fastigheter där en väg behöver byggas. Genom att förvärva den kan staden förverkliga planerna för Mälarporten i enlighet med översiktsplanen.

Vilken verksamhet bedrivs på Thulinstomten i dag och kommer den att påverkas?

  • Det bedrivs ingen aktiv verksamhet på tomten i dag. Två fastighetsägare äger tomten tillsammans men som nu Västerås stad valt att förvärva. Fastigheten är en del av Mälarporten, ett gammalt industriområde som är i stort behov av sanering. På den aktuella fastigheten har miljöfarliga verksamheter (ex avfallshantering) som har bedrivits på området. Byggnaderna på fastigheten behöver rivas och marken saneras för att här sedan ska kunna bygga. Detta vill Västerås stad göra, för att skapa en framtida levande stadsdel där människor kan leva och arbeta.

Hur mycket har fastigheten Gasugnen 1 kostat?

  • Fastigheten är värderad av oberoende värderare. Kommunallagen ställer krav på att en kommun aldrig betalar mer än en sådan värdering visar. Staden har betalat marknadsmässig ersättning till fastighetsägarna.

 

Jag har idéer, vart hör jag av mig?

  • Vi tar gärna emot idéer om vad som bör finnas i området, hur det bör se ut, eller vad vi borde tänka på under projektets gång. Kanske har du en kul idé om framtidens sätt att köpa kaffe på väg till tåget? Vad du vill göra när du väntar på bussen eller tåget? Vad du vill är det första en besökare till Västerås ska uppleva… Du är välkommen att kontakta oss på malarporten@vasteras.se.

Vad innebär AR-appen?

  • I AR-appen kan du uppleva stadsbyggnadsprojekt på ett nytt sätt! Mälarporten och Västerås nya resecentrum är piloter i appen som visar hur Västerås utvecklas med hjälp av tekniken Augmented Reality. I vanliga fall kan intresserade ta del av stadsutvecklingsprojekt genom att se planritningar, visionsbilder och ibland även fysiska modeller i olika material. Ritningar är inte lätta för alla att förstå, modeller kräver att den intresserade besöker en viss plats, och de är även svåra att uppdatera om planerna ändras och detaljer justeras. För att alla intresserade lättare ska förstå vad som planeras, och kunna ta del av informationen där och när det passar dem, har vi skapat appen Västerås utvecklas. I den är det lättare att få en känsla av det som ska byggas och att se exakt var t.ex. ett hus ska placeras.

Vilken information hittar jag i AR-appen?

  • I Västerås stads app Västerås utvecklas hittar du information om pågående och kommande projekt i staden. Placera ut dem framför dig, vrid, vänd och se hur Västerås utvecklas. Du kan se projekten på plats, hemma på ditt köksbord eller i 3D i telefonen eller läsplattan. Du kan även läsa mer om projekten och på en karta se var projekten planeras. Det första projekt som presenteras i appen är Mälarporten och Västerås nya resecentrum. Framöver hoppas vi kunna visa en mängd projekt i appen, för att fler ska ges möjlighet att uppleva framtidens Västerås redan på planeringsstadiet.

Hur laddar jag ner AR-appen?

Kontakta oss

Mälarporten

Om du har frågor eller funderingar kring projekt Mälarporten är du välkommen att höra av dig.

Klicka på kontakta oss, skriv din fråga och skicka in. Vi besvarar så snart vi kan!





E-post till kommunen betraktas normalt som en allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen. Det innebär bland annat att den är offentlig och att allmänheten och massmedierna har rätt att ta del av innehållet. E-post till våra myndigheter registreras precis som vanlig post hos respektive myndighet. Därefter sänds den vidare till den enhet eller person som berörs.

Uppgifterna du fyller i här och sedan sänder in till oss kommer att skickas i okodad form över Internet.

Tänk på sekretessen; skicka aldrig konfidentiella uppgifter. I dessa fall ber vi dig kontakta oss på telefon.

Hjälpte informationen på denna sida dig?