Visa sökformulär

Hur beräknas projektkostnaden för resecentrum?

Västerås nya resecentrum är en stor investering för dagens, och framtidens, Västerås. Projektet beräknas kosta runt två miljarder kronor enligt kalkyler framtagna under förstudien. Kostnaden fördelas mellan Västerås stad, Trafikverket och övriga fastighetsägare och intressenter i projektet. Vad innebär detta mer exakt, och hur kommer investeringskostnaden att hanteras?

Långsiktighet och flexibilitet är viktigt vid utformningen av resecentrum. Genom att planera för att kunna bygga i etapper kan vi anpassa resecentrum till ökade resenärsflöden och fler invånare efter hand. Samtidigt kan vi fördela ut investeringskostnaderna på en längre tidsperiod. Den första etappen som ska byggas är Sigurdspassagen och busstorget.

– Vi planerar för ett flexibelt projekt – det innebär att vi inte bygger mer än vad som behövs i första etappen. När resandet ökar så fortsätter vi att bygga då. Då har vi möjlighet att utöka resecentrum – ritningarna och anläggningen är flexibla på det sättet. Det har med samhällsekonomi att göra, vi bygger hela tiden efter behov, säger Jonas Living, byggprojektchef för nya resecentrum och utbildad byggingenjör.

Nyhetsbild

Vad kostar den första etappen?

– Eftersom det fortfarande pågår förhandlingar så kan vi inte prata om exakta summor. Men det handlar om en del av de två miljarderna, som också ska fördelas mellan flera aktörer. Etappindelningen och förhandlingarna som pågår med berörda aktörer gör att det idag inte går att exakt tala om kostnaden för Västerås stad. Den som också är kunnig inom byggprojektekonomi, vet vilken säkerhet kalkyler framtagna i tidiga skeden har. Samt hur viktigt det är att fokusera på ekonomistyrning och avgränsningar i projektet. Att bara fokusera på en siffra säger ingenting om investeringen är bra eller dålig.

Det berättar Jonas, och tar ett vanligt husbygge som exempel:

– Som ett förenklat exempel kan vi använda en vanlig villa. En ökad investeringskostnad i form av mer isolering på vinden, innebär en ekonomisk vinst när man även tar med driftkostnaden under byggnadens livslängd. Det finns massor av val likt detta som ska utföras i resecentrum under förprojekteringen, och innan vi genomfört förprojekteringen är det inte någon större mening med att göra den typen av analyser och jämförelser.

Varför är det så viktigt att ha ett flexibelt resecentrum som går att bygga ut?

– För att möta de behov som resandet med tåg och buss kräver. Nuvarande tågstation och bussterminal har redan idag brister, som vi hanterar direkt i första etappen av nya resecentrum. När resandet med tåg till och från Västerås senare ökar så pass mycket att bangården måste byggas ut ytterligare av Trafikverket, finns planen redan klar för hur nästa etapp av resecentrum ska göras. Genom att tänka långsiktigt undviker vi att hamna i den situation som vi har idag: en station som inte räcker till bara 20 år efter att den byggdes.

Jonas berättar vidare om hur vi ska tänka om att planera inför framtiden:

– Ingen vet heller exakt hur framtidens mobilitet och flöden med olika fordon kommer att se ut. Men allt talar för att kollektivtrafiken kommer att behöva öka, eftersom städerna växer och hållbart resande står högt upp på världens agendor. Dessutom kan smarta material och tekniska lösningar tillkomma under projekttiden, som vi då kan tillgodogöra projektet genom att vara flexibla och bygga under en längre tidsperiod.

Varför vi behöver prata om investeringskostnader

Frågan om pengar är ständigt aktuell och debatterad. Enligt Jonas Living behöver man också prata om investeringskostnaderna i projektet och förstå hur viktiga de är för den framtida ekonomin och driften. Att bygga för billigt kan straffa sig i slutänden.

– Till exempel så skulle vi kunna välja att sätta in det billigaste glaset i resecentrum. Det minskar den direkta projektkostnaden, men på sikt ökar driftkostnaden för värme. Om vi istället väljer ett dyrare glas med bättre isolering och därmed en högre investeringskostnad, så blir det faktiskt en samhällsekonomisk vinst på sikt. På samma sätt som du kanske tänker när du renoverar hemma, berättar Jonas.

Ett annat exempel är frågan om solceller på taket – en planerad del av bygget och något som väntas kosta mycket i själva investeringen.

– Men vi kommer bara att göra det om det ger en positiv effekt på den totala ekonomin, där vi även ska ta med miljöaspekten i utvärderingen, säger Jonas.

Trafikverkets förväntningar på projekt resecentrum

En förutsättning för att Trafikverket ska gå in och investera pengar i resecentrum-projektet är att några kriterier uppfylls. Det är åtgärder som Trafikverket ändå hade behövt göra i framtiden och det har därför bakats in i det här projektet. På så sätt kan Västerås stad få in finansiering från Trafikverket vid delar av bygget.

Trafikverket har till exempel önskemål om en ny bro över spåren och bredare perronger. Ett tydligt önskemål är också att ersätta de trappuppgångar som finns idag till och från perrongerna. Anledningen är att dagens trappor är för smala. Det innebär att det tar för lång tid för alla resenärer att ta sig ner till tåget i tid för avgång. Ofta väntar många uppe i gången över spåren, eftersom perrongerna saknar väderskydd.

– Det här är såklart ett problem eftersom det försenar tågen, särskilt vid dåligt väder. Västeråsarna behöver ha en fungerande station som gör att de kan resa och pendla enligt förväntan. Dagens station räcker inte ens till i dag och om 30 år kan vi enligt prognoser vara 80 000 fler invånare i staden, säger Sanna Edling, projektchef för Mälarporten.

Vem ansvarar för och bekostar vad mellan Trafikverket och Västerås stad?

– Eftersom förhandlingar fortfarande pågår är det här inte klart. Men Trafikverkets uppdrag ser likadant ut överallt: att resenärer kan ta sig till och från plattformarna och tågen, säger Sanna.

Nya resecentrum kommer att ha bredare trappor, men även rulltrappor och hiss, samt väderskydd på alla perronger.

Alternativa placeringar och lösningar har undersökts och förkastats

Debatten om att exempelvis flytta resecentrum till Kopparlundsområdet har också gått varm, men det är något som direkt ratas av Trafikverket. Flyttas resecentrum så får staden ta hela kostnaden själv – för byggnad, bangård och alla övriga kostnader som krävs för att anlägga järnväg och station på en helt ny plats.

Även andra alternativ som har föreslagits, som att höja upp eller gräva ner resecentrum har utretts noggrant. Inget alternativ som presenterats ger bättre investering för skattepengarna än det som Västerås stad nu har valt att jobba vidare med.

Följ oss för fler svar!

Vi från projektgruppen kommer framöver att ge dig fler svar om resecentrum via våra projektnyheter på det här sättet. Prenumerera så missar du inget.

Frågor vi kommer att djupdyka i framöver är bland annat dessa:

  • Vad innebär förstudie och förprojektering?
  • Varför så himla dyrt – vad är det som kostar?
  • Är 2 miljarder dyrt för denna typ av resecentrum och infrastrukturprojekt?
  • Hur kan 2 miljarder anses vara en motiverad investering för de inblandade aktörerna?
  • Hur vet vi att kostnaderna möter efterfrågade behov?
  • Vad är grejen med taket?
  • Vad döljer sig under taket?
  • Varför pratar ni inte om vad hela Mälarporten kommer att kosta?
  • Vad är alternativen till att fortsätta med resecentrumprojektet och hela projekt Mälarporten?

Har du en annan fråga? Kolla i vår samling av vanliga frågor och svar, eller kontakta oss i projektgruppen direkt via knappen nedan.

Kontakta oss

Mälarporten

Om du har frågor eller funderingar kring projekt Mälarporten är du välkommen att höra av dig. Klicka på "kontakta oss", skriv din fråga och skicka in. Vi svarar så snart vi kan!

Publicerad

Senast ändrad