Du som vill starta en livsmedelsverksamhet ska anmäla det till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Det gäller även om du vill förändra eller upphöra med din verksamhet. Du behöver också känna till ditt ansvar för den egna kontrollen. Till livsmedelsverksamheter räknas bland annat restauranger, caféer, food trucks, butiker, skolor, internetbutiker och importörer.

Att tänka på

Skärpta straff för brott mot livsmedelslagen, Livsmedelsverketlänk till annan webbplats

Enklare att starta restaurang

Det har blivit enklare för företagare att starta restaurang i Västerås. Kommunen har anslutit sig till Verksamt.se. På Verksamt.se kan du skapa en personlig checklista som ger dig en samlad bild över de uppgifter du behöver lämna, de tillstånd du behöver söka och i vilken ordning. Den personliga checklistan gör att du som blivande livsmedelsföretagare får all information samlad på ett enda ställe och kan vara trygg med att du inte missar några viktiga uppgifter eller tillstånd. Du hittar även kontaktuppgifter och länk till registrering som gör det enkelt att skicka in ansökan digitalt. Anmäl registrering av din anläggning senast 14 dagar innan du startar verksamheten.

Checklista för att starta restaurang, verksamt.selänk till annan webbplats

Kontakta miljö- och hälsoskyddsförvaltningen via Kontaktcenter, 021-39 00 00 om du är osäker på om din verksamhet behöver registreras.

Registrera livsmedelsanläggning utan att gå igenom checklistanlänk till annan webbplats

Vad händer sedan?

Efter registreringen får du ett beslut från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. I samband med detta gör vi en bedömning av hur snabbt din verksamhet behöver kontrolleras. De flesta nystartade verksamheter besöker vi redan inom någon månad. Därefter får du ett beslut om riskklassning och årlig avgift.

Avgiften för registrering är 980 kr. Det är en administrativ avgift för handläggningen av ärendet. Avgiften ska betalas oavsett om verksamheten startar eller inte. 

Avgifter för tillsyn

Verksamt.se är ett samarbete mellan Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket. På deras webbplats hittar du information för dig som ska starta, driva, utveckla eller avveckla ett företag.

Verksamt.selänk till annan webbplats

Årlig avgift för livsmedelskontroll

Du som har en registrerad livsmedelsverksamhet betalar en avgift varje år för miljö- och hälsoskyddsförvaltningens livsmedelskontroller. Avgiftens storlek speglar anläggningens kontrollbehov och bestäms genom riskklassning av verksamheten. Avgiften täcker till exempel tiden då vi förbereder besöket, tiden för besöket och tiden för att skriva rapporten efter besöket. Du kan läsa mer om hur kontrollerna går till under Relaterade dokument nedan.

Avgiften ska betalas för varje kalenderår från och med året som verksamheten registrerats. Avgiften betalas mot faktura som vi skickar ut i början av året eller, om du startar en ny livsmedelsverksamhet, efter du fått beslut om riskklassning.

På bilden sker en livsmedelskontroll på en restaurang av en kvinna i vit rock och skyddsmössa.

Foto: Pia Nordlander, BildN

Tänk på att meddela oss

Den som är registrerad som verksamhetsutövare vid årets början är skyldig att betala hela årets avgift. Om er avgift ändras för att verksamheten förändras börjar också den nya avgiften att gälla året efter att ni meddelat oss och vi fattat nytt beslut om riskklass.

Kom därför ihåg att meddela oss på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen om din verksamhet ändras eller upphör. Annars kommer du få en faktura för årlig avgift även nästa år.

Information på andra språk

Vi har tagit fram en broschyr på nio olika språk som beskriver hur du startar livsmedelsföretag. Förutom lätt svenska som du hittar längst ner på sidan, finns broschyren på följande språk: arabiska, dari, somaliska, tigrinska, persiska, finska, engelska,  kurdiska kurmanji och kurdiska sorani. Du kan hämta broschyren i Kontaktcenter i Stadshuset eller hos miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Port-Anders gata 3, ingång T3.

Egenkontroll

Du som har ett livsmedelsföretag måste själv ha system och rutiner för att kontrollera att verksamheten är säker och uppfyller alla krav i lagstiftningen. 

Branschens riktlinjer

Nationella branschriktlinjer är branschens egna beskrivningar av hur företagen kan göra för att uppfylla livsmedelslagstiftningens krav. Företagarna måste följa bestämmelserna i lagar, förordningar och föreskrifter, men nationella branschriktlinjer är frivilliga att följa. Du hittar mer information om branschriktlinjer under Relaterade dokument längst ner på sidan.

Så här arbetar Västerås stad med livsmedelskontroller

Anläggningar som hanterar livsmedel i Västerås kontrolleras i intervall utifrån hur känsliga livsmedel och hur stor mängd livsmedel verksamheten hanterar. Syftet med kontrollerna är att bevaka att livsmedelsanläggningarna följer och uppfyller de krav som ställs i livsmedelslagstiftningen. Kontrollerna utförs av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen.

Livsmedelsanläggningar som har brister kontrolleras oftare och kan i vissa fall få flera kontrollbesök under en intervallperiod. Extra kontroller görs även när allmänheten informerar om brister i verksamheten. Det kan till exempel vara brister i hanteringen av livsmedel eller att någon blivit matförgiftad.

Vanliga metoder som används vid kontroller av livsmedelsanläggningar är revision* och inspektion*. Det förekommer även en del provtagning*. Vid kontrollerna fokuserar man ofta på vissa områden eller hanteringssteg för att på ett tidseffektivt sätt kunna utreda hur verksamheten arbetar.

Om det vid kontroll upptäcks allvarliga brister i hanteringen eller i lokalerna kan anläggningen stängas eller förbjudas att bedriva vissa delar av verksamheten. Livsmedelsanläggningens ansvariga kan också beordras åtgärda brister. Det innebär att verksamheten får en tid på sig att åtgärda bristerna. Om bristerna inte är åtgärdade inom den utsatta tiden kan ansvariga tvingas stänga eller betala ett vite.

Vilka instanser kontrollerar?

Livsmedelskontrollen i Sverige utförs huvudsakligen av tre instanser.

  • Livsmedelsverket kontrollerar större anläggningar, slakterier och utför gränskontroller.
  • Länsstyrelsen utför kontroller på foder och primärproduktion.
  • De kommunala miljö- och hälsoskyddskontoren utför kontroller på alla övriga livsmedelsanläggningar, till exempel restauranger, skolor och butiker.

*Revision

En revision innebär att kontrollen är föranmäld och att man går igenom med livsmedelsanläggningens ansvariga hur de arbetar och hur de planerar att driva verksamheten, samt hur de säkerställer att resultatet av detta blir det önskade. Vid revisioner läggs mycket fokus på förebyggande arbete. Kontrollen görs för att se om ansvariga har tänkt igenom hur de ska arbeta och om det planerade arbetssättet är lämpligt.

*Inspektion

En inspektion är nästan alltid oanmäld och innebär att verksamheten kontrolleras under drift. Det som kontrolleras är anläggningens faktiska förhållanden, till exempel vilka temperaturer det är i kylar och hur väl lokalen är städad. Det kan även förekomma frågor till personal och ansvariga om hur de arbetar. Vid inspektioner ligger fokusen mycket på det som går att se vid kontrolltillfället. Hur
de planerade arbetssättet följs och om det har gett det resultat som det skulle ge.

*Provtagning

En provtagning utförs ofta i samband med en inspektion, men kan även utföras som en helt egen kontroll. Vid en provtagning tas prover in för analys och resultatet avgör sedan om vidare åtgärder måste utföras. Vanliga exempel på provtagning kan vara
mikrobiologisk provtagning av vatten eller livsmedel. I dessa fall vill man oftast veta antalet bakterier som växer i livsmedlet så att man får veta om det kan vara skadligt eller inte. Provtagning ger en ögonblicksbild av någonting specifikt och används därför oftast
som ett komplement till andra kontrollmetoder.

Livsmedelslagstiftning

Stora delar av livsmedelslagstiftningen är målstyrd. Det betyder att det är målet ”säkra livsmedel” som är det viktiga. Du kan
uppfylla lagstiftningens krav på många olika sätt. Reglerna anger inte i detalj hur du måste göra, utan vad som ska uppnås. Hur
du än gör för att uppnå målen måste det bygga på kunskap. Du är också skyldig att känna till den lagstiftning som berör din
verksamhet.

Den här foldern presenterar EU:s förordning om livsmedelshygien bilaga II. I förordningen fastställs de allmänna hygienkrav
som ska följas av livsmedelsföretag på alla nivåer av livsmedelskedjan. Förordningen (EG) nr 852/2004 antogs 29 april 2004.

Kapitel 1. Allmänna regler för livsmedelslokaler

(med undantag av de lokaler som anges i kapitel 3).

  1. Livsmedelslokaler skall hållas rena och i gott skick.
  2. Lokalernas planering, utformning, konstruktion, placering och storlek skall
    a) möjliggöra adekvat underhåll, rengöring och/eller desinficering, vara sådana att luftburen kontaminering undviks eller minimeras samt erbjuda adekvata arbetsutrymmen för att alla steg som ingår i verksamheten skall kunna genomföras på ett hygieniskt sätt.
    b) vara sådan att den skyddar mot ansamling av smuts, kontakt med giftiga ämnen, avgivande av partiklar till livsmedlen och ondensbildning eller oönskat mögel på ytor,
    c) möjliggöra god livsmedelshygien, vilket bland annat innebär skydd mot kontaminering och i synnerhet skadedjursbekämpning, och
    d) när det är nödvändigt erbjuda lämpliga temperaturreglerade hanterings- och lagringsförhållanden med tillräcklig kapacitet att förvara livsmedlen vid en lämplig temperatur som kan kontrolleras samt, när det är nödvändigt, registreras.
  3. Det skall finnas ett adekvat antal vattentoaletter, anslutna till ett effektivt avloppssystem. Toaletterna får inte vara direkt förbundna med utrymmen där livsmedel hanteras.
  4. Det skall finnas ett adekvat antal lämpligt placerade och utformade handtvättställ. Handtvättställ skall ha varmt och kallt rinnande vatten, material för handtvättning och för hygienisk torkning. Utrustning för sköljning av livsmedel skall när så är nödvändigt vara skilt från anordningar för handtvätt.
  5. Det skall finnas ändamålsenlig och tillräcklig naturlig eller mekanisk ventilation. Mekaniskt luftflöde från ett förorenat område till ett rent område skall förhindras. Ventilationssystem skall vara konstruerade på ett sådant sätt att filter och andra delar som måste rengöras eller bytas ut är lättillgängliga.
  6. Sanitära utrymmen skall ha adekvat naturlig eller mekanisk ventilation.
  7. Livsmedelslokaler skall ha adekvat naturlig och/eller artificiell belysning.
  8. Avloppen skall vara adekvata för avsett ändamål. De skall vara utformade och konstruerade på ett sådant sätt att risken för kontaminering undviks. Om avloppen är helt eller delvis öppna skall de vara utformade så att avloppsvatten inte flödar från en kontaminerad yta mot eller in på en ren yta, i synnerhet en yta där livsmedel som kan utgöra en allvarlig risk för konsumenterna hanteras.
  9. När det är nödvändigt skall det finnas adekvata omklädningsrum i tillräckligt antal för personalen.
  10. Rengörings- och desinfektionsmedel får inte förvaras där livsmedel hanteras.

Kapitel 2. Särskilda regler för lokaler där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas.

(med undantag av serveringslokaler och de lokaler som anges i kapitel 3).

  1. I lokaler där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas (med undantag av serveringsställen och de lokaler som
    avses i kapitel 3, men inbegripet lokaler som utgör en del av transportmedel) skall utformning och planering tillåta god livsmedelshygienisk praxis, bland annat skydd mot kontaminering mellan och under olika moment, särskilt när det gäller följande:
    a) Golvytor skall hållas i gott skick och vara lätta att rengöra och, när det är nödvändigt, desinficera. Detta kräver användning av ogenomträngliga, icke absorberande, tvättbara och giftfria material, såvida inte livsmedelsföretagarna kan övertyga de behöriga myndigheterna om att andra material som används är lämpliga. Golven skall, där så är lämpligt, vara försedda med adekvata avloppsbrunnar.
    b) Väggytor skall hållas i gott skick och vara lätta att rengöra och, när det är nödvändigt, desinficera. Detta kräver användning av ogenomträngliga, icke absorberande, tvättbara och giftfria material samt att ytan är slät upp till en höjd som är lämplig för
    verksamheten i fråga, såvida inte livsmedelsföretagarna kan övertyga de behöriga myndigheterna om att andra material som används är lämpliga.
    c) Innertak (eller, om innertak saknas, insidan på yttertaket) och installationer som är fästa i taket skall vara byggda och utformade på ett sådant sätt att ansamling av smuts förhindras och att kondensbildning, uppkomst av oönskat mögel och avgivande av partiklar begränsas.
    d) Fönster och andra öppningar skall vara konstruerade på ett sådant sätt att ansamling av smuts förhindras. Om de är öppningsbara skall de, när det är nödvändigt, vara försedda med insektsnät som enkelt kan avlägsnas för rengöring. Om öppnande av fönster kan medföra kontaminering skall fönstren hållas stängda och låsta under produktionen.
    e) Dörrar skall vara lätta att rengöra och, när det är nödvändigt, desinficera. Detta kräver användning av släta och icke absorberande material, såvida inte livsmedelsföretagarna kan övertyga de behöriga myndigheterna om att andra material som används är lämpliga.
    f) Ytor (även ytor på utrustning) i utrymmen där livsmedel hanteras och särskilt de ytor som kommer i kontakt med livsmedel skall hållas i gott skick och vara lätta att rengöra och, när det är nödvändigt, desinficera. Detta kräver användning av släta, tvättbara, korrosionsbeständiga och giftfria material, såvida inte livsmedelsföretagarna kan övertyga de behöriga myndigheterna om att andra material som används är lämpliga.
  2. Adekvata anordningar skall, när det är nödvändigt, finnas för rengöring, desinficering och förvaring av arbetsredskap och utrustning. Dessa anordningar skall vara konstruerade av korrosionsbeständiga material, vara lätta att rengöra samt ha adekvat varmoch kallvattenförsörjning.
  3. Adekvata möjligheter skall, när det är nödvändigt, finnas för att skölja livsmedel. Vaskar och liknande faciliteter för sköljning av livsmedel skall ha adekvat försörjning av varmt och/eller kallt dricksvatten i enlighet med kraven i kapitel VII, och de skall hållas
    rena och, när det är nödvändigt, desinficeras.

Kapitel 3. Regler för rörliga och/eller tillfälliga lokaler

(t.ex. tält, marknadsstånd och mobila försäljningsfordon), för lokaler som huvudsakligen används som privata bostäder men där livsmedel regelbundet bereds för utsläppande på marknaden samt för försäljningsautomater.

  1. Lokaler och försäljningsautomater måste så långt det är praktiskt möjligt placeras, utformas, konstrueras, hållas rena och underhållas på ett sådant sätt att risken för kontaminering, särskilt genom djur och skadedjur, undviks.
  2. När det är nödvändigt skall i synnerhet följande krav uppfyllas:
    a) Det skall finnas lämpliga anordningar för att god personlig hygien skall kunna upprätthållas (bland annat anordningar för hygienisk
    tvättning och torkning av händer, hygieniska sanitära installationer och omklädningsrum).
    b) Ytor som kommer i kontakt med livsmedel skall vara i gott skick och vara lätta att rengöra och, när det är nödvändigt, desinficera. Detta kräver användning av släta, tvättbara, korrisionsbeständiga och giftfria material, såvida inte livsmedelsföretagarna kan övertyga den behöriga myndigheten om att andra material som används är lämpliga.
    c) Tillräckliga rengöringsmöjligheter skall finnas och, när det är nödvändigt, möjligheter att desinficera arbetsredskap och utrustning.
    d) Om sköljning av livsmedlen ingår som en del i livsmedelsföretagets verksamhet skall adekvata åtgärder vidtas så att detta sker på ett hygieniskt sätt.
    e) Det skall finnas adekvat försörjning av varmt och/ eller kallt dricksvatten.
    f ) Det skall finnas adekvata möjligheter och/eller anordningar för hygienisk förvaring och bortskaffande av farliga och/eller oätliga ämnen och avfall (fast eller flytande).
    g) Det skall finnas adekvata anordningar och/eller möjligheter för att upprätthålla en lämplig livsmedelstemperatur och kontrollera den.
    h) Livsmedlen skall vara placerade på ett sådant sätt att risken för kontaminering undviks så långt det är praktiskt möjligt.

Kapitel 4. Transport

  1. Fordon och/eller containrar som används för transport av livsmedel skall hållas rena och i gott skick för att skydda livsmedlen mot kontaminering och skall, när det är nödvändigt, vara utformade och konstruerade på ett sådant sätt att adekvat rengöring och/eller desinficering är möjlig.
  2. Behållare i fordon och/eller containrar får inte användas för transport av något annat än livsmedel, om detta kan leda till kontaminering.
  3. Om fordon och/eller containrar används för transport av annat än livsmedel eller för transport av olika livsmedel samtidigt skall varorna, när det är nödvändigt, hållas ordentligt åtskilda.
  4. Bulktransport av livsmedel i flytande form eller i form av granulat eller pulver skall ske i behållare och/eller containrar/tankar som endast används för livsmedelstransporter. Sådana containrar skall vara märkta på ett tydligt och outplånligt sätt på ett eller flera gemenskapsspråk för att visa att de används för transport av livsmedel, eller vara märkta ”endast för livsmedel”.
  5. Om fordon och/eller containrar har använts för transport av annat än livsmedel eller för transport av olika livsmedel skall de rengöras grundligt mellan transporterna för att undvika risken för kontaminering.
  6. Livsmedel i fordon och/eller containrar skall placeras och skyddas på ett sådant sätt att risken för kontaminering är så liten som möjligt.
  7. När det är nödvändigt skall de fordon och/eller containrar som används för att transportera livsmedel kunna hålla livsmedlen vid rätt temperatur och göra det möjligt att kontrollera att temperaturen hålls.

Kapitel 5. Utrustningskrav

  1. Alla föremål, tillbehör och all utrustning som kommer i kontakt med livsmedel skall
    a) rengöras effektivt och, när det är nödvändigt, desinficeras; rengöring och desinficering skall ske tillräckligt ofta för att förhindra risk för kontaminering,
    b) ha en sådan konstruktion, bestå av sådana material och hållas i så gott skick att risken för kontaminering minimeras,
    c) med undantag för engångsbehållare och engångsförpackningar, ha en sådan konstruktion, bestå av sådana material och hållas i ett sådant skick att de kan hållas fullständigt rena och, när det är nödvändigt, desinficeras, och området är möjlig.
  2. När det är nödvändigt skall utrustningen vara försedd med lämpliga kontrollanordningar så att det kan garanteras att denna förordning följs.
  3. Om det är nödvändigt att använda kemiska ämnen för att förhindra att utrustningen och behållarna rostar, skall de användas enligt god praxis.

Kapitel 6. Livsmedelsavfall

  1. Livsmedelsavfall, oätliga biprodukter och annat avfall skall avlägsnas från livsmedelslokaler så snart som möjligt för att undvika att de anhopas.
  2. Livsmedelsavfall, oätliga biprodukter och annat avfall skall placeras i behållare som går att stänga, såvida inte livsmedelsföretagarna kan visa den behöriga myndigheten att andra typer av behållare eller evakueringssystem som används är lämpliga. Dessa behållare skall ha en lämplig konstruktion, hållas i gott skick, vara lätta att rengöra och, när det är nödvändigt, vara lätta att desinficera.
  3. Det skall finnas adekvata möjligheter för förvaring och bortskaffande av livsmedelsavfall, oätliga biprodukter och annat avfall. Utrymmen för avfallsförvaring skall utformas och skötas på ett sådant sätt att det är möjligt att hålla dem rena och, när
    det är nödvändigt, fria från djur och skadedjur.
  4. Allt avfall skall elimineras på ett hygieniskt och miljövänligt sätt i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning, och får inte utgöra en direkt eller indirekt källa till kontaminering

Kapitel 7. Vattenförsörjning

  1. a) Försörjningen av dricksvatten skall vara adekvat, och detta dricksvatten skall användas när det är nödvändigt att säkerställa att livsmedlen inte kontamineras.
    b) Rent vatten får användas till hela fiskeriprodukter. Rent havsvatten får användas till levande musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor. Rent vatten får också användas till extern rengöring. När sådant vatten används skall lämpliga anordningar finnas tillgängliga för vattenförsörjningen.
  2. Om annat vatten än dricksvatten används för exempelvis brandbekämpning, framställning av ånga, kylning och andra liknande ändamål skall det ledas i särskilda, vederbörligen märkta ledningssystem. System för vatten som inte är avsett att användas som dricksvatten får inte ha någon förbindelse med dricksvattensystemen och tillbakaströmning skall inte kunna ske till dessa.
  3. Återanvänt vatten som används vid bearbetning eller som ingrediens får inte utgöra någon risk för kontaminering. Det skall hålla dricksvattenkvalitet, såvida inte den behöriga myndigheten är övertygad om att vattenkvaliteten inte kan påverka det färdiga livsmedlets lämplighet.
  4. Is som kommer i kontakt med livsmedel eller som kan kontaminera livsmedel skall framställas av dricksvatten eller, om den används för att kyla hela fiskeriprodukter, av rent vatten. Den skall tillverkas, hanteras och förvaras under förhållanden som skyddar den mot kontaminering.
  5. Ånga som används i direkt kontakt med livsmedel får inte innehålla ämnen som utgör en hälsofara eller som kan kontaminera livsmedlen.
  6. Om värmebehandling används för livsmedel i hermetiskt tillslutna behållare skall det säkerställas att vatten som används för att avkyla behållarna efter uppvärmningen inte orsakar kontaminering av livsmedlen.

Kapitel 8. Personlig hygien

  1. Alla personer som arbetar på platser där livsmedel hanteras skall iaktta god personlig renlighet och bära lämpliga, rena och, när det är nödvändigt, skyddande kläder.
  2. Personer som lider av eller är bärare av en sjukdom som kan överföras via livsmedel eller som till exempel har infekterade sår, hudinfektioner, andra sår eller diarré får inte tillåtas att hantera livsmedel eller vistas på en arbetsplats där livsmedel hanteras om det finns risk för direkt eller indirekt kontaminering. Alla personer som har sådana åkommor och som är anställda i ett livsmedelsföretag och som förmodas komma i kontakt med livsmedel skall omedelbart rapportera sjukdomen eller symtomen, och om möjligt deras orsaker, till livsmedelsföretagaren.

Kapitel 9. Bestämmelser om livsmedelsprodukter

  1. Livsmedelsföretagare får inte acceptera råvaror eller ingredienser, andra än levande djur, eller andra material som används vid bearbetning av livsmedel, som veterligen är, eller rimligen kan antas vara, kontaminerade med parasiter, patogena mikroorganismer, giftiga ämnen, nedbrytningsprodukter eller främmande ämnen i sådan omfattning att slutprodukten – efter det att livsmedelsföretagarna har tillämpat normala hygieniska sorterings- och/eller beredningseller bearbetningsförfaranden – fortfarande är otjänlig som människoföda.
  2. Råvaror och alla ingredienser som förvaras på ett livsmedelsföretag skall förvaras under lämpliga förhållanden som förhindrar förskämning och skyddar mot kontaminering.
  3. Livsmedel skall i alla led i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan skyddas mot kontaminering som kan göra livsmedlen otjänliga, skadliga för hälsan eller kontaminerade på ett sådant sätt att de inte rimligen kan konsumeras i det
    skick i vilket de befinner sig.
  4. Adekvata förfaranden skall finnas för att bekämpa skadedjur. Adekvata förfaranden skall även finnas för att förhindra att tamdjur får tillträde till platser där livsmedel bereds, hanteras eller lagras (eller, om den behöriga myndigheten tillåter detta i särskilda fall, för att förhindra att sådant tillträde leder till kontaminering).
  5. Råvaror, ingredienser, halvfabrikat och färdiga produkter i vilka patogena mikroorganismer kan förökas eller gifter kan bildas får inte förvaras vid temperaturer som kan medföra att hälsofara uppstår. Kylkedjan får inte brytas. Begränsade perioder utan temperaturkontroller skall dock tillåtas av praktiska skäl vid beredning, transport, lagring, utbjudande till försäljning eller
    servering av livsmedel, förutsatt att detta inte medför en hälsorisk. På livsmedelsföretag där bearbetade produkter framställs, hanteras eller förpackas skall det finnas ändamålsenliga lokaler som är tillräckligt stora för separat lagring av råvaror och beredda råvaror och tillräckligt stora, separata kylrum.
  6. Livsmedel som skall förvaras eller serveras kylda skall så fort som möjligt efter upphettning, eller efter den slutliga beredningen om ingen värmebehandling sker, kylas ned till en temperatur som inte medför att en hälsorisk uppstår.
  7. Upptining av livsmedel skall göras på ett sådant sätt att risken för tillväxt av patogena mikroorganismer eller toxinbildning i livsmedel minimeras. Vid upptining får livsmedlen inte utsättas för temperaturer som skulle kunna innebära en hälsorisk. Om smältvatten från upptiningen kan innebära en hälsorisk måste det ledas bort på adekvat sätt. Efter upptining skall livsmedel behandlas så att risken för tillväxt av patogena mikroorganismer eller toxinbildning minimeras.
  8. Farliga och/eller oätliga ämnen, även foder, skall märkas på ett adekvat sätt och lagras i särskilda säkra behållare

Kapitel 10. Bestämmelser om inslagning och emballering av livsmedel

  1. Material som används för inslagning och emballering får inte utgöra en källa till kontaminering.
  2. Material som används för inslagning skall lagras på ett sådant sätt att det inte utsätts för risken att kontamineras.
  3. Inslagning och emballering skall utföras på sådant sätt så att produkterna inte kontamineras. När det är lämpligt, särskilt när burkar av metall och glas används, skall det säkerställas att behållaren är hel och ren.
  4. Inslagningsmaterial och emballage som återanvänds skall vara lätta att rengöra och, när det är nödvändigt, lätta att
    desinficera.

Kapitel 11. Värmebehandling

Följande krav gäller endast livsmedel som släppts ut på marknaden i hermetiskt slutna behållare.

  1. En värmebehandlingsprocess som används för bearbetning av en obearbetad produkt eller för vidare bearbetning av en bearbetad produkt skall
    a) värma upp alla delar av den behandlade produkten till en bestämd temperatur under en bestämd tidsperiod, och
    b) förhindra att produkten blir kontaminerad under processen.
  2. För att se till att de önskade syftena uppnås genom den använda processen skall livsmedelsföretagare regelbundet kontrollera de viktigaste relevanta parametrarna (särskilt temperatur, tryck, förslutning och mikrobiologi), bland annat med hjälp av automatiska anordningar.
  3. Den använda processen bör överensstämma med en internationellt erkänd norm (t.ex. pastörisering, ultrahög temperatur eller sterilisering)

Kapitel 12. Utbildning

Livsmedelsföretagare skall se till:

  1. Att den personal som hanterar livsmedel övervakas och instrueras och/eller utbildas i livsmedelshygien på ett sätt som är anpassat till deras arbetsuppgifter,
  2. att de som ansvarar för utveckling och underhåll av det förfarande som avses i artikel 5.1 i denna förordning eller för användning av relevanta riktlinjer har getts adekvat utbildning i tillämpningen av HACCP-principerna, och
  3. att alla krav i nationell lagstiftning när det gäller utbildningsprogram för personer som arbetar inom vissa livsmedelssektorer uppfylls.

Ordlista

Kontaminering – förorening, nedsmittning
Adekvat – passande, lämplig
Patogena mikroorganismer – mikroorganismer som är sjukdomsframkallande
Toxinbildning – bildning av giftiga ämnen

Bekräftelse på registrering av livsmedelsverksamhet inom fem arbetsdagar

När du skickar in din anmälan om registrering ska du få en bekräftelse på att verksamheten är registrerad senast fem arbetsdagar efter att vi har fått din anmälan.

Kontrollrapport inom 15 arbetsdagar

När vi gjort en kontroll av din verksamhet ska du få en kontrollrapport inom 15 arbetsdagar.

Om du inte har fått  besked om registrering eller fått din kontrollrapport i rätt tid ber vi dig att kontakta oss. Det gör du enklast genom att använda synpunktshanteringen under rubriken Synpunkter och förslag som finns till vänster här på webbsidan, eller så ringer du Kontaktcenter på 021-39 00 00.