Nationaldagsfirande på Djäkneberget

Text: Israel Kolmodin, musik: svensk folkvisa

Den blomstertid nu kommer
med lust och fägring stor.
Du nalkas, ljuva sommar,
då gräs och gröda gror.
Med blid och livlig värma
till allt som varit dött,
sig solens strålar närma,
och allt blir återfött.

De fagra blomsterängar
och åkerns ädla säd,
de rika örtesängar
och lundens gröna träd,
de skola oss påminna
Guds godhets rikedom,
att vi den nåd besinna
som räcker året om.

Text och musik: Evert Taube

Samborombon, en liten by förutan gata
Den ligger inte långt från Rio de la Plata,
Nästan i kanten av den blåa Atlanten
Och med Pampas bakom sig många hundra gröna mil,
Dit kom jag ridande en afton i april
För jag ville dansa tango.

Dragspel, fiol och mandolin
Hördes från krogen och i salen steg jag in,
Där på bänken i mantilj och med en ros vid sin barm
Satt den bedårande lilla Carmencita.

Mamman, värdinnan, satt i vrån,
Hon tog mitt ridspö, min pistol och min manton.
Jag bjöd upp och Carmencita sa:
– Si, gracias, señor, vamos a bailár este tango.

– Carmencita, lilla vän,
Håller du utav mig än?
Får jag tala med din pappa och din mamma,
Jag vill gifta mig med dig, Carmencita!
– Nej, Don Fritiof Andersson,
Kom ej till Samborombon,
Om ni hyser andra planer när det gäller mig
Än att dansa tango!

– Ack, Carmencita, gör mig inte så besviken,
Jag tänkte skaffa mig ett jobb här i butiken,
Sköta mig noga, bara spara och knoga,
Inte spela och dricka men bara älska dig.
Säg, Carmencita, det är ändå blott med mig,
Säg, som du vill dansa tango?

– Nej, Fritiof, ni förstår musik
Men jag tror inte ni kan stå i en butik,
Och förresten sa min pappa just i dag att han visste
Vem som snart skulle fria till hans dotter.
En som har tjugotusen kor
Och en estancia som är förfärligt stor.
Han har prisbelönta tjurar,
Han har oxar, får och svin
Och han dansar underbart tango.

– Carmencita, lilla vän,
Akta dig för rika män!
Lyckan den bor ej i oxar eller kor,
Och den kan heller inte köpas för pengar.
Men min kärlek gör dig rik,
Skaffa mig ett jobb i er butik!
Och när vi blir gifta söta ungar ska vi få,
Som kan dansa tango.

Text: Richard Dybeck

Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord,
Du tysta, Du glädjerika sköna!
Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.

Du tronar på minnen från fornstora da'r,
då ärat Ditt namn flög över jorden.
Jag vet att Du är och Du blir vad Du var.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden

Text: Astrid Lindgren, musik: Georg Riedel

Du ska inte tro det blir sommar,
ifall inte nån sätter fart.
På sommarn och gör lite somrigt,
då kommer blommorna snart.
Jag gör så att blommorna blommar,
jag gör hela kohagen grön,
och nu så har sommaren kommit,
för jag har just tagit bort snön.

Jag gör mycket vatten i bäcken,
så där så det hoppar och far.
Jag gör fullt med svalor som flyger,
och myggor som svalorna tar.
Jag gör löven nya på träden
och små fågelbon här och där.
Jag gör himlen vacker om kvällen,
för jag gör den alldeles skär.

Och smultron det gör jag åt barna,
för det tycker jag dom kan få.
Och andra små roliga saker,
som passar när barna är små.
Och jag gör så roliga ställen,
där barna kan springa omkring,
då blir barna fulla av sommar
och bena blir fulla med spring.

Text och musik: Peter Lundblad

Vi tar vägen mot stranden,
vi som aldrig setts förr.
Att du vågar gå med mig
ifrån trängsel och vin.
Det var enkelt för båda,
bara öppna en dörr.
Sommarnatten är från
och med nu din och min.
Med en suck rullar vågorna in.

Ta mig till havet, och gör mig till kung,
kung över sommar'n och natten.
Sanden är fuktig och kvinnan är ung,
galen av längtan är jag.
Dofterna samlas, och luften blir tung.
Ta mig till havet och stanna
tills natten blir dag.

Kanske något berusad
fastän glasklar ändå,
när ett sinne i taget
fylls av allt jag kan få.
Om jag lever imorgon
spelar ingen roll alls.
Vi har hört havet spela
våran sommarnattsvals.
Jag vill ha dig
när natten ser på.

Ta mig till havet, och gör mig till kung,
kung över sommar'n och natten.
Sanden är fuktig och kvinnan är ung,
galen av längtan är jag.
Dofterna samlas, och luften blir tung.
Ta mig till havet och stanna
tills natten blir dag.

Ta mig till havet och stanna
tills natten blir dag.

Ta mig till havet, och gör mig till kung,
kung över sommar'n och natten.
Sanden är fuktig och kvinnan är ung,
galen av längtan är jag.
Dofterna samlas, och luften blir tung.
Ta mig till havet och stanna
tills natten blir dag.

Jag ser fädernas bygd, jag ser Västmanland
uti sol, över land, över sjö,
i den stjärnklara natt, under norrskenets brand,
uti gnistrande midvinters snö,

Och mitt hem är mig kärt, den är fager vår nejd,
ifrån Bergslag till Mälarestrand.
Som en levande makt är vår heder och frejd
och vår kärlek till frihetens land.

Jag skall odla den teg, jag skall skörda de fält,
mina fäder med hacka och plog
utur obygden bröt under möda och svält,
när de röjde i sjumila skog.