Visa sökformulär

Vi firar 100 år av demokratiska segrar

I år är det hundra år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige och trettio år sedan som det blev allmän och lika rösträtt. Vägen fram till dess var lång och mötte många hinder. I mars 1919 kunde kvinnor rösta för första gången på allmänna och lika villkor i stadsfullmäktige i Västerås. Under oktober och november uppmärksammar vi hundraårsjubileet och hur viktigt det är att vi tillsammans värnar om demokratin.

Vi startade firandet av de demokratiska segrarna vid kommunfullmäktiges sammanträde i Västerås stadshus den 3 oktober. Då hölls en ceremoni med tal av bland andra kommunfullmäktiges ordförande Lars Kallsäby (C) och Minoo Akhtarzand, landshövding i Västmanland.

I foajén till fullmäktigesalen visades en affischutställning som gav en inblick i historien bakom beslutet om kvinnlig rösträtt. Utställningen visas också på stadsbiblioteket 4 oktober till 4 november.

I våra sociala medier kan du se filmer där fritidspolitiker från varje parti i kommunfullmäktige intervjuas om demokrati.

Filmerna finns också på Youtube.

Länk till spellistan 100 år av demokrati på Youtube.länk till annan webbplats

Dagens kommunfullmäktige skiljer sig en del från stadsfullmäktige, som det hette då, år 1919. Idag är till exempel kommunfullmäktige mer jämställt. Av totalt 61 ledamöter är 31 kvinnor och 30 män.

Kommunfullmäktiges ledamöter år 2019. Ledamöterna, som är både män och kvinnor, ler och står samlade i mitten av kommunfullmäktigesalen.

Kommunfullmäktige år 2019. Foto: Per Groth.

Stadsfullmäktiges ledamöter samlade vid ett sammanträde i rådhuset år 1919. Ledamöterna är enbart män som ser allvarliga ut och är klädda i mörk kostym, skjorta och slips.

Stadsfullmäktige år 1919. Bildkälla: Fröierska samlingen, Västerås stadsarkiv.

Här är lite fakta om ledamöterna då och nu.

Stadsfullmäktige 1919

Antal

48 ledamöter: 43 män och fem kvinnor.

Partifördelning

22 Socialdemokrater.
14 Höger.
6 Liberala.
6 Vänstersocialister.

Ålder

Medelålder 44 år.
Äldst 61 år.
Yngst 28 år.

Yrken

Till exempel advokat, bankdirektör, byggmästare, domprost, folkskollärare, grosshandlare, ingenjör, järnarbetare, lektor, läroverksföreståndarinna, murare, målare, redaktör, svarvare, tråddragare, överste.

Ersättning

O kronor. Ordföranden i fullmäktige fick dock ledningsavgiften för telefon betald och den var 80 kronor enligt budgeten för 1919.

Kommunfullmäktige 2019

Antal

61 ledamöter: 31 kvinnor och 30 män.

Partifördelning

Socialdemokraterna 18 mandat.
Moderaterna 14 mandat.
Sverigedemokraterna 8 mandat.
Liberalerna 7 mandat.
Vänsterpartiet 5 mandat.
Centerpartiet 4 mandat.
Kristdemokraterna 3 mandat.
Miljöpartiet 2 mandat.

Ålder

Medelålder 47 år.
Äldst 74 år.
Yngst 23 år.

Yrken

Till exempel arbetsförmedlare, barnskötare, butiksarbetare, civilekonom, civilingenjör, HR-konsult, IT-projektledare, jur kand, kommunalråd, kommunikatör, lantmästare, lärare, ombudsman, snickare, studerande, undersköterska.

Ersättning

763 kronor före skatt per sammanträde.

Rösträtt för kvinnor

I val till riksdagen deltog kvinnor för första gången år 1921. Men i kommunerna hade kvinnor, som var ogifta och hade en egen inkomst, rösträtt redan då kommunerna bildades år 1863. En kvinna som gifte sig blev däremot omyndig och förlorade sin rösträtt.

Den 24:e Maj 1919 fattas det första (av två grundlagsändrande beslut) beslutet i riksdagen om kvinnlig rösträtt. Med de nya reglerna hölls kommunalval 1919. På hösten hölls nyval till första kammaren i de nyvalda kommunala församlingarna.

Den 26 januari 1921 fattar riksdagen det andra beslutet om kvinnlig rösträtt. Gifta kvinnor, som tidigare har stått under makens förmyndarskap, blir nu myndiga vid 21 år.

På grund av att reglerna för val till riksdagen krävde en grundlagsändring hölls det första andrakammarvalet med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor först 1921.

Allmän och lika rösträtt

Rösträtten har inte varit lika och allmän i hundra år, utan snarare i trettio år. Fängelseinterner fick till exempel vänta ända till år 1937, romer till 1959 och först 1989 fick omyndigförklarade personer med förståndshandikapp eller psykisk sjukdom rösträtt. Sedan dess är det allmän och lika rösträtt för riksdagsval, landstingsval, kommunalval och folkomröstningar i Sverige.

Publicerad 2019-10-04 11.16

Senast ändrad 2019-10-04 12.44