Rapport från grundskoleenkäter 2022

Förra årets enkäter, som genomfördes under pandemin, visade på större förändringar i elevers nöjdhet än vanligt, både positiva och negativa i olika årskurser. I år har elevers nöjdhet återgått till nivån innan pandemin.

Elevers nöjdhet

Skolenkäten visar att elever som är nöjda med skolan som helhet i årskurs 9 har minskat från 2021 från 6,4 till 5,7 på en skala 0-10. Pojkar och flickor har samma medelvärde. De lägre åldrarna har fler nöjda elever. För årskurs 5 var siffran 7,4 för alla elever, inga skillnader mellan flickor och pojkar. Resultatet är alarmerande lågt bland elever i de äldre årskurserna. Det är svårt att hitta mönster i elevens nöjdhet utifrån elevsammansättningen på olika skolor. Det finns både skolor med hög social vikt och låg social vikt med högre resultat än samtliga skolor i Västerås och samtliga deltagande skolor. Skolorna fortsätter att utveckla elevhälsoarbetet samt olika former för elevers delaktighet och inflytande. Ett fortsatt arbete på helheten kan behövas för att synliggöra barnrättsperspektivet/elevers röst ännu bättre. En djupare analys kommer att ske i resultatdialoger i augusti/september med alla skolor.

Elevers uppfattning om sin trygghet

Elevers uppfattning om sin trygghet i årskurs 9 är på ungefär samma nivå som 2021 i kommunala skolor, och nämnden når därmed inte sitt mål. Pojkar är något tryggare än flickor. Alla delaktiviteterna utifrån målet är igång och rullar enligt plan. Utifrån effektkedja kopplat till framgångsfaktorn "eleverna mår bra och upplever sig hörda och sedda" märks att arbetet ger viss effekt, även om det ännu inte påverkat indikatorn. Trots medvetna och långsiktiga satsningar på elevhälsoarbetet kan trångboddheten i skolorna kan vara en orsak till att elever i större utsträckning stöter ihop, fysiskt kommer för nära varandra. Mer korridorsgruff uppstår än om skolor inte varit så trångbodda. I grundskolan är det också en majoritet av pojkar i skolorna, vilket skulle kunna vara ytterligare en orsak om det är så att det blir en ”grabbigare" kultur/jargong som kan bidra till sämre trygghet. Men för att säkert veta behöver varje skola undersöka orsaken till trygghet mer noggrant.

Elevers upplevelse av trygghet varierar över årskurserna i de kommunala skolorna. Tryggheten är större bland de yngre eleverna även om den varierar inom och mellan skolor. Resultatet vad gäller trygghetskänsla har legat relativt still de senaste åren med några tiondelars skillnad från år till år. I grundskolans lägre årskurser, F-6, pågår ett intensivt arbete med främjande och förebyggande arbete under lektionstid likväl som under rasttid, förflyttningstid och till exempel omklädningsrum. Medvetenheten om var de sköra punkterna för otrygghet finns är väl känt på skolorna och genom dialog med eleverna via exempelvis trygghetsvandringar.

Elever i grundsärskolan är generellt mer nöjda med sin skola än elever i grundskolan. De är mest nöjda med lärarnas tillit till elevernas förmåga, och minst nöjda med studieron.

Om förskole- och skolenkäter

Varje år undersöker barn- och utbildningsförvaltningen genom skolenkäter vad barn, elever och vårdnadshavare tycker om förskolor och skolor i Västerås, både kommunala och fristående. Ibland ersätts enkäterna med motsvarande från Skolinspektionen.

Undersökningarna innehåller ett antal påståenden. Elever och vårdnadshavare värderar hur väl de anser att påståendet stämmer på en fyrgradig skala. De yngre barnen svarar på en tregradig skala.

• Elevernas frågor handlar om skolan och lärarna och hur eleven har det på skolan.
• Frågorna till vårdnadshavarna handlar bland annat om hur de upplever bemötandet, informationen och barns lärande.
• Undersökningarna ger oss viktig information för att förbättra och utveckla förskolan och skolan.