Lamellhus
På 1930-talet gjorde funktionalismen sitt intåg i Sverige. Med den kom en mer social bostadssyn. Av ekonomiska skäl skulle högre hus byggas istället för låga villor. Man önskade ändå skapa ljusa och luftiga bostäder och områden. ”Grönska och omväxling i stadsbilden” och ”en stad i park, ej parker i staden” blev tidens paroller.
På Herrgärdet
1935-1942
På den så kallade Bergstrandska jorden, där gurka och tobak hade odlats i utkanten av staden, planerades ett bostadsområde helt enligt funktionalismens planidéer. Stadsdelen fick namnet Herrgärdet. Den bebyggdes med lamellhus mellan åren 1935-1942. Lamellhus är en typ av lägre flerbostadshus uppförda som friliggande byggnadslängor placerade i rader. Lamellhusen byggdes smala för att lägenheterna skulle fyllas med ljus från två håll. De placerades också med hänsyn till väderstrecken. Husen fick ljust putsade fasader, stora fönster i rader, uppglasade trapphus och balkonger. Balkongerna var ofta rundade över hörn med svagt korrugerade fronter. Arkitekterna var bland annat stadsarkitekt Erik Hahr och Nils Tesch.
