Det blå huset

Byggnaden uppfördes som ett kontorshus och används idag delvis som gymnasieskola. Den ligger i kvarteret Gaslyset 2.

Med nya tidens byggnadsmaterial och särpräglad geometri

Ritad 1988 av Archus Arosia AB, Jonnie Pettersson

Byggnaden visar tydligt på postmodernismens stilideal med både referenser till klassicismen i kontrast till tidens nya byggnadsmaterial och särpräglad geometri. De klassicistiska referenserna syns tydligast i den symmetriska byggnadsvolymen, med en markerad huvudentré och takmotiv i mitten av den avlånga kroppen. Om takmotivets placering är väldigt klassiskt, är dess geometri med både rundade former och raka linjer tydligt det sena 1980-talets formspråk. Vinklarna framhävs ytterligare genom de snedställda fasadplattorna i avvikande kulör. Den blå fasaden, entrédörrens aluminium och de välvda väggarna som markerar entrén är material- och kulörval som bidrar till byggnadens postmoderna arkitektur.

Entréfasad med triangulär entrédörr välvda plåtdetaljer och blå fasad. I Förgrunden snöklädd mark med cykelställ och skyltar med text Lysgränd 1 och Praktiska.

Entréfasad på det blå huset med triangulär entrédörr välvda plåtdetaljer och blå fasad.

Arkad

En öppen gång under ett hus som bärs upp av pelare.

Blindfönster

Målning på en fasad som ska ge sken av att vara ett fönster.

Element/elementskarvar

Här används begreppet element för att beskriva ett byggnadssätt som avser gjutna fasadblock som är ihopskarvade. Elementskarv är den synliga skarv som uppkommer mellan olika element när de sammanfogas.

Fönsterband

Mer eller mindre sammanhängande rad med symmetriskt placerade fönster på en fasad.

Geometriska fasadelement

Dekorativa byggnadsdelar i fasaden i olika geometriska former så som trianglar, kvadrater eller cirklar.

Harmonisera

Här används det när en eller flera delar medvetet passar ihop till exempel genom färg, material eller genom sin stil.

Horisontell verkan

Ett eller flera fasadelement delar upp byggnadskroppen visuellt och bidrar till att fasaden upplevs randig. Det kan användas för att framhäva fasadens längd och kan få den att upplevas lägre än vad den är.

Klassicismen

En arkitekturstil som har sitt ursprung i antiken Grekland och Rom. Klassicismen har influerat västerländsk arkitektur genom historien och stilelement från klassicismen förekommer även under andra arkitekturstilar så som barocken, renässansen och tjugotalsklassicismen.

Kvartersstad

En stadsmiljö med flervånings sten- och tegelhus anlagda i kvarter som växte fram i europeiska städer under 1800-talets senare del. Kvartersstaden är ofta i ett rutnätsmönster, till skillnad från den tidigare medeltida strukturen med smala slingrande gator.

Mittrisalit

Ett svagt framskjutande parti av en fasad, i mitten av byggnaden.

Modernismen

En rörelse som uppkom efter 1920-talet och pågick fram till ca 1970-talet. Modernismen karakteriseras av en avskalad och geomtriskt enkel arkitektur, utan ornament, det är konstruktionen i sin helhet som står för den arkitektoniska och konstnärliga utformningen. Modernismen omfattas av olika arkitekturstilar såsom funktionalism och brutalism.

Mönstertegling

Ett sätt att mura med tegel för att uppnå olika mönster i en fasad.

Postmodernistisk arkitektur

Ett mångskiftande begrepp för den motreaktion till modernismens ideal som främst pågick under 1970- och 1990-talet. Postmodernistiska byggnader har ofta dekorativa element helt utan konstruktionsfunktion. Det skiljer sig från den modernistiska byggnadstraditionen där byggnader utformas helt och hållet utifrån funktion.

Rusticerad

Ett kraftigare, ibland utskjutande, mönster i putsen än övrig fasad på byggnaden.

Stålkasetter

Fasadelement som är gjorda i stål.

Sutteräng

Här menas att en byggnad ligger i en sluttning och är anpassad i sitt byggnadssätt till sluttningen.

Tandsnittsfris

En mönsterdekor på en fasad, ofta uppe under taket.

Vertikal verkan

Då fasaden upplevs stående randig och verkar smalare och högre än den är.

Hitta hit

Lysgränd 1

Hjälpte informationen på denna sida dig?