Mälardalens universitet

Den arkitektoniska idén var ett campus där byggnader grupperar sig runt en långsträckt gård. Universitetet ligger i kvarteret Gustavsborg 2.

Gestaltning av en postmodernistisk helhetsmiljö

Ritad 1992 av Nyréns arkitektkontor AB

Mälardalens högskola, numera universitet, förlades till området Gåsmyrevreten intill Norra Ringvägen. Tidigare hade platsen främst varit bebyggd av villor. På 2000-talet byggdes högskolan ut och huvudentrén mot Vasagatan tydliggjordes genom en ny biblioteksbyggnad. Det nya högskolebiblioteket framträdde som en symbolbyggnad. De båda byggnadskropparna sammanfogades genom en glasad övergång.

Den ursprungliga huvudbyggnaden från tidigt 1990-tal har en byggnadsvolym i tre våningar, med glasade takkupor i varierande storlek, som skapar ett lekfullt varierande taklandskap. Byggnadens västra fasad vänder sig mot den vida campusgården där konstverket ”Den sökande människan” i brons av Ragnhild Alexandersson från 1995 välkomnar till campusområdet. Denna del av byggnaden är till stor del glasad med ljust lejongula plåtdetaljer. Fasaden närmast huvudentrén är klädd i ljus puts med lekfull fönstersättning, där de runda fönstren är de som många främst förknippar med postmodernismens stilideal.

Den östra långsidan har en fasad i rosa tegel med fönster och andra plåtdetaljer i samma gula kulör. Fönstren är symmetriskt placerade och spröjsade. Långsidan är uppdelad i flera välvda partier med trapphus placerade som rätblock mellan varje rundad del. Trapphusen sticker upp över takfoten och har generösa fönster, helt enligt tidens estetik.


snöbeklädd mark ett runt vitt enplanshus med gul port och gulmålande fönster intill en trevåningsbyggnad med stora gulmålade fönster och vita fasader.

En par av Universitetets byggnader med vita fasader, gula fönster och en hel del glas

Två svarta skulpturer "Den sökande människan" av Ragnhild Alexandersson i förgrunden mot stenbeklädd
mark i bakgrunden syns ett trevåningshus och flera träd.

Konstverket Den sökande människan av Ragnhild Alexandersson. ©Ragnhild Alexandersson/Bildupphovsrätt 2023

Arkad

En öppen gång under ett hus som bärs upp av pelare.

Blindfönster

Målning på en fasad som ska ge sken av att vara ett fönster.

Element/elementskarvar

Här används begreppet element för att beskriva ett byggnadssätt som avser gjutna fasadblock som är ihopskarvade. Elementskarv är den synliga skarv som uppkommer mellan olika element när de sammanfogas.

Fönsterband

Mer eller mindre sammanhängande rad med symmetriskt placerade fönster på en fasad.

Geometriska fasadelement

Dekorativa byggnadsdelar i fasaden i olika geometriska former så som trianglar, kvadrater eller cirklar.

Harmonisera

Här används det när en eller flera delar medvetet passar ihop till exempel genom färg, material eller genom sin stil.

Horisontell verkan

Ett eller flera fasadelement delar upp byggnadskroppen visuellt och bidrar till att fasaden upplevs randig. Det kan användas för att framhäva fasadens längd och kan få den att upplevas lägre än vad den är.

Klassicismen

En arkitekturstil som har sitt ursprung i antiken Grekland och Rom. Klassicismen har influerat västerländsk arkitektur genom historien och stilelement från klassicismen förekommer även under andra arkitekturstilar så som barocken, renässansen och tjugotalsklassicismen.

Kvartersstad

En stadsmiljö med flervånings sten- och tegelhus anlagda i kvarter som växte fram i europeiska städer under 1800-talets senare del. Kvartersstaden är ofta i ett rutnätsmönster, till skillnad från den tidigare medeltida strukturen med smala slingrande gator.

Mittrisalit

Ett svagt framskjutande parti av en fasad, i mitten av byggnaden.

Modernismen

En rörelse som uppkom efter 1920-talet och pågick fram till ca 1970-talet. Modernismen karakteriseras av en avskalad och geomtriskt enkel arkitektur, utan ornament, det är konstruktionen i sin helhet som står för den arkitektoniska och konstnärliga utformningen. Modernismen omfattas av olika arkitekturstilar såsom funktionalism och brutalism.

Mönstertegling

Ett sätt att mura med tegel för att uppnå olika mönster i en fasad.

Postmodernistisk arkitektur

Ett mångskiftande begrepp för den motreaktion till modernismens ideal som främst pågick under 1970- och 1990-talet. Postmodernistiska byggnader har ofta dekorativa element helt utan konstruktionsfunktion. Det skiljer sig från den modernistiska byggnadstraditionen där byggnader utformas helt och hållet utifrån funktion.

Rusticerad

Ett kraftigare, ibland utskjutande, mönster i putsen än övrig fasad på byggnaden.

Stålkasetter

Fasadelement som är gjorda i stål.

Sutteräng

Här menas att en byggnad ligger i en sluttning och är anpassad i sitt byggnadssätt till sluttningen.

Tandsnittsfris

En mönsterdekor på en fasad, ofta uppe under taket.

Vertikal verkan

Då fasaden upplevs stående randig och verkar smalare och högre än den är.

Hitta hit

Universitetsplan 2

Hjälpte informationen på denna sida dig?