Skrapan

Mellan 1988-1990 byggdes Västerås första skyskrapa.
Den ligger i kvarteret Lorens 14.

81 meter - nästan lika hög som Domkyrkan

Ritad av Ahlqvist & Culjat arkitekter AB, Boris Culjat och Bengt Ahlqvist och byggd 1988-1990

År 1988–1990 byggdes en skyskrapa i centrala Västerås kallad Skrapan. På platsen fanns en parkering och utmed Stora gatan låg biografen Odeon. Skrapan med sina 81 meter blev och är fortfarande den högsta profana byggnaden i Västerås, Domkyrkans torn är högre. Byggnadskomplexet löper över hela kvarteret Lorens och har ett varierat våningsantal från två till sex våningar upp till den glasade högdelen i 25 våningar. Bottenvåningen är i rött tegel med inslag av sandsten samt ljusgul puts.

Byggelsen i kvarteret har en varierad höjd och ett varierat taklandskap. I kvarteret finns en lekfullhet. Här återfinns olika geometriska element i fasaden, burspråk samt en variation av fönster.

Skrapan väckte stor debatt i Västerås under 1980-talet med tanke på dess höjd, som är synlig från flera delar av staden. Byggnaden är ett starkt uttryck för en expansiv tidsperiod och en politisk önskan om att ge centrum ett modernt inslag och att sätta Västerås “på kartan”. Idag är byggnaden en välkänd symbol för det postmoderna Västerås och ett landmärke i stadsbilden. Byggnaden inrymmer idag affär, hotell, restaurang, kontor och lägenheter.

En skyskrapa i tegel och glas i förgrunden ett torg med en vattenfylld fontän.

Vy från Aseatorget mot Skrapan i tegel och blått glas.

Ordlista

Arkad

En öppen gång under ett hus som bärs upp av pelare.

Blindfönster

Målning på en fasad som ska ge sken av att vara ett fönster.

Element/elementskarvar

Här används begreppet element för att beskriva ett byggnadssätt som avser gjutna fasadblock som är ihopskarvade. Elementskarv är den synliga skarv som uppkommer mellan olika element när de sammanfogas.

Fönsterband

Mer eller mindre sammanhängande rad med symmetriskt placerade fönster på en fasad.

Geometriska fasadelement

Dekorativa byggnadsdelar i fasaden i olika geometriska former så som trianglar, kvadrater eller cirklar.

Harmonisera

Här används det när en eller flera delar medvetet passar ihop till exempel genom färg, material eller genom sin stil.

Horisontell verkan

Ett eller flera fasadelement delar upp byggnadskroppen visuellt och bidrar till att fasaden upplevs randig. Det kan användas för att framhäva fasadens längd och kan få den att upplevas lägre än vad den är.

Klassicismen

En arkitekturstil som har sitt ursprung i antiken Grekland och Rom. Klassicismen har influerat västerländsk arkitektur genom historien och stilelement från klassicismen förekommer även under andra arkitekturstilar så som barocken, renässansen och tjugotalsklassicismen.

Kvartersstad

En stadsmiljö med flervånings sten- och tegelhus anlagda i kvarter som växte fram i europeiska städer under 1800-talets senare del. Kvartersstaden är ofta i ett rutnätsmönster, till skillnad från den tidigare medeltida strukturen med smala slingrande gator.

Mittrisalit

Ett svagt framskjutande parti av en fasad, i mitten av byggnaden.

Modernismen

En rörelse som uppkom efter 1920-talet och pågick fram till ca 1970-talet. Modernismen karakteriseras av en avskalad och geomtriskt enkel arkitektur, utan ornament, det är konstruktionen i sin helhet som står för den arkitektoniska och konstnärliga utformningen. Modernismen omfattas av olika arkitekturstilar såsom funktionalism och brutalism.

Mönstertegling

Ett sätt att mura med tegel för att uppnå olika mönster i en fasad.

Postmodernistisk arkitektur

Ett mångskiftande begrepp för den motreaktion till modernismens ideal som främst pågick under 1970- och 1990-talet. Postmodernistiska byggnader har ofta dekorativa element helt utan konstruktionsfunktion. Det skiljer sig från den modernistiska byggnadstraditionen där byggnader utformas helt och hållet utifrån funktion.

Rusticerad

Ett kraftigare, ibland utskjutande, mönster i putsen än övrig fasad på byggnaden.

Stålkasetter

Fasadelement som är gjorda i stål.

Sutteräng

Här menas att en byggnad ligger i en sluttning och är anpassad i sitt byggnadssätt till sluttningen.

Tandsnittsfris

En mönsterdekor på en fasad, ofta uppe under taket.

Vertikal verkan

Då fasaden upplevs stående randig och verkar smalare och högre än den är.