Storgårdskvarteret Julius

Bostadshusen byggdes 1990 efter en arkitekttävling.
De ligger i kvarteret Julius 10.

Ett gott exempel på Västerås postmoderna arkitektur

Ritad av 1990 Lars Dahlskog, Hans Broberg & Bengt Rydén för K-Konsult

I kvarteret Julius uppfördes år 1917 Västerås första lamellhus. De kom att kallas Gula Faran. Arkitekt var Erik Hahr och husen byggdes som arbetarbostäder till ASEA. 1989 var lamellhusen rivningshotade. I VLT gick det att läsa att dåvarande stadsbyggnadsdirektören vädjade till politikerna om att bevara husen. Till sist fick tre av husen stå kvar medan fem revs.

1987 arrangerade den statliga bostadsstyrelsen en öppen arkitekttävling. Tävlingen låg till grund för de byggnader som sedan uppfördes på platsen där lamellhusen rivits. Över 62 arkitekter deltog i tävlingen. I VLT 1987 berättade Mimers VD, tillika jurymedlem, att förslagen delats in i tre grupper. En grupp som ville bygga ”som idag”, en grupp ”som igår”, det vill säga som Erik Hahrs storgårdskvarter, samt en grupp som ville bygga en ”arkitektonisk händelse”.

Bostadshusen i kvarteret Julius 10 uppfördes i storgårdskvarter med två kvadratiska gårdar. Fasaderna utgjordes av vit slätputs mot gården och grå spritputs mot gatan för att markera den privata gården mot det offentliga. På husen finns en variation av fönsterformer. De rundade och kvadratiska trapphusen i glasbetong ger ett funktionalistiskt uttryck.

Lägenheterna är stora och har en öppen planlösning. Bebyggelsen utgör ett gott exempel på Västerås postmoderna arkitektur genom sitt stilrena uttryck med ljusa kulörer och måttfullhet gällande byggnadsvolym och gårdsmått. Byggnadernas monumentala port bidrar till att bebyggelsemiljön utgör ett avvikande inslag i området.

En asfalterad gata med en lägre mur och buskar bakom ett trevåningshus i ljusgrå puts med ett rundat entrépart i betongglas.

Vy från Östermalmsgatan med trevåningshus i ljusgrå puts med ett rundat entréparti i betongglas.

Arkad

En öppen gång under ett hus som bärs upp av pelare.

Blindfönster

Målning på en fasad som ska ge sken av att vara ett fönster.

Element/elementskarvar

Här används begreppet element för att beskriva ett byggnadssätt som avser gjutna fasadblock som är ihopskarvade. Elementskarv är den synliga skarv som uppkommer mellan olika element när de sammanfogas.

Fönsterband

Mer eller mindre sammanhängande rad med symmetriskt placerade fönster på en fasad.

Geometriska fasadelement

Dekorativa byggnadsdelar i fasaden i olika geometriska former så som trianglar, kvadrater eller cirklar.

Harmonisera

Här används det när en eller flera delar medvetet passar ihop till exempel genom färg, material eller genom sin stil.

Horisontell verkan

Ett eller flera fasadelement delar upp byggnadskroppen visuellt och bidrar till att fasaden upplevs randig. Det kan användas för att framhäva fasadens längd och kan få den att upplevas lägre än vad den är.

Klassicismen

En arkitekturstil som har sitt ursprung i antiken Grekland och Rom. Klassicismen har influerat västerländsk arkitektur genom historien och stilelement från klassicismen förekommer även under andra arkitekturstilar så som barocken, renässansen och tjugotalsklassicismen.

Kvartersstad

En stadsmiljö med flervånings sten- och tegelhus anlagda i kvarter som växte fram i europeiska städer under 1800-talets senare del. Kvartersstaden är ofta i ett rutnätsmönster, till skillnad från den tidigare medeltida strukturen med smala slingrande gator.

Mittrisalit

Ett svagt framskjutande parti av en fasad, i mitten av byggnaden.

Modernismen

En rörelse som uppkom efter 1920-talet och pågick fram till ca 1970-talet. Modernismen karakteriseras av en avskalad och geomtriskt enkel arkitektur, utan ornament, det är konstruktionen i sin helhet som står för den arkitektoniska och konstnärliga utformningen. Modernismen omfattas av olika arkitekturstilar såsom funktionalism och brutalism.

Mönstertegling

Ett sätt att mura med tegel för att uppnå olika mönster i en fasad.

Postmodernistisk arkitektur

Ett mångskiftande begrepp för den motreaktion till modernismens ideal som främst pågick under 1970- och 1990-talet. Postmodernistiska byggnader har ofta dekorativa element helt utan konstruktionsfunktion. Det skiljer sig från den modernistiska byggnadstraditionen där byggnader utformas helt och hållet utifrån funktion.

Rusticerad

Ett kraftigare, ibland utskjutande, mönster i putsen än övrig fasad på byggnaden.

Stålkasetter

Fasadelement som är gjorda i stål.

Sutteräng

Här menas att en byggnad ligger i en sluttning och är anpassad i sitt byggnadssätt till sluttningen.

Tandsnittsfris

En mönsterdekor på en fasad, ofta uppe under taket.

Vertikal verkan

Då fasaden upplevs stående randig och verkar smalare och högre än den är.

Hitta hit

Östermalmsgatan 2E

Hjälpte informationen på denna sida dig?