Vänortsbrunnen vid Stadshuset

Ett konstverk som hyllar Västerås alla vänorter.
Konstverket ligger på fastigheten Dominikanklostret 5.

Med konststen och krossat glas i olika färger

Skapad 1990 av Bengt-Göran Broström

Fontänkonstverket ”Vänortsbrunnen” av Bengt-Göran Broström (1947 – 2004) är en hyllning till Västerås vänorter i Norden, och invigdes när Västerås firade 1000 år. Brunnen är utformad som ett kompasshus, dekorerad med västmanländska hällristningsmotiv i röd terrazzo – en slags konststen som framställs av cement eller betong blandat med krossade stenarter i olika färger.

Kompassens stora, röda pil pekar in mot Västerås centrum. På bassängens botten finns en mindre pil som pekar ut nordriktningen. Framför fontänen står fem pelare av betong med stadsvapnen för Västerås och dess nordiska vänorter

  • Randers i Danmark
  • Akureyri på Island
  • Ålesund i Norge
  • Lahtis i Finland
  • Lite vid sidan av dessa står en sjätte pelare med stadsvapnet för Västerås vänort Kassel.

De färggranna stadsvapnen består av krossat glas i olika kulörer, framförallt rött och blått.

Konstnären Bengt-Göran Broström föddes i Västerås och var verksam där i större delen av sitt liv. Hans mest kända konstverk är ”Aseaströmmen” (1989) på Stora torget i Västerås. Broström var målare och skulptör och arbetade framförallt i trä. ”Vänortsbrunnen” var det första konstverket som han utförde med terrazzo, en teknik som härstammar från antiken.

Bild på konstverket Vänortsbrunnen, bestående av fem pelare prydda med olika vapen, bakom en vattenfylld fontän omgärdat av en grå byggnad i fem våningar.

Vänortsbrunnen från nordväst, i slutet av Vasagatan med Stadshuset i bakgrunden. ©Bengt-Göran Broström/Bildupphovsrätt 2023

Bild från ovan på kullersten och centralt en fontän med blått vatten, sex pelare och två röda kvadrater, samt tre lampor och stora runda krukor.

Översikt över vänortsbrunnen där den ligger nordost om Stadshuset. ©Bengt-Göran Broström/Bildupphovsrätt 2023

Arkad

En öppen gång under ett hus som bärs upp av pelare.

Blindfönster

Målning på en fasad som ska ge sken av att vara ett fönster.

Element/elementskarvar

Här används begreppet element för att beskriva ett byggnadssätt som avser gjutna fasadblock som är ihopskarvade. Elementskarv är den synliga skarv som uppkommer mellan olika element när de sammanfogas.

Fönsterband

Mer eller mindre sammanhängande rad med symmetriskt placerade fönster på en fasad.

Geometriska fasadelement

Dekorativa byggnadsdelar i fasaden i olika geometriska former så som trianglar, kvadrater eller cirklar.

Harmonisera

Här används det när en eller flera delar medvetet passar ihop till exempel genom färg, material eller genom sin stil.

Horisontell verkan

Ett eller flera fasadelement delar upp byggnadskroppen visuellt och bidrar till att fasaden upplevs randig. Det kan användas för att framhäva fasadens längd och kan få den att upplevas lägre än vad den är.

Klassicismen

En arkitekturstil som har sitt ursprung i antiken Grekland och Rom. Klassicismen har influerat västerländsk arkitektur genom historien och stilelement från klassicismen förekommer även under andra arkitekturstilar så som barocken, renässansen och tjugotalsklassicismen.

Kvartersstad

En stadsmiljö med flervånings sten- och tegelhus anlagda i kvarter som växte fram i europeiska städer under 1800-talets senare del. Kvartersstaden är ofta i ett rutnätsmönster, till skillnad från den tidigare medeltida strukturen med smala slingrande gator.

Mittrisalit

Ett svagt framskjutande parti av en fasad, i mitten av byggnaden.

Modernismen

En rörelse som uppkom efter 1920-talet och pågick fram till ca 1970-talet. Modernismen karakteriseras av en avskalad och geomtriskt enkel arkitektur, utan ornament, det är konstruktionen i sin helhet som står för den arkitektoniska och konstnärliga utformningen. Modernismen omfattas av olika arkitekturstilar såsom funktionalism och brutalism.

Mönstertegling

Ett sätt att mura med tegel för att uppnå olika mönster i en fasad.

Postmodernistisk arkitektur

Ett mångskiftande begrepp för den motreaktion till modernismens ideal som främst pågick under 1970- och 1990-talet. Postmodernistiska byggnader har ofta dekorativa element helt utan konstruktionsfunktion. Det skiljer sig från den modernistiska byggnadstraditionen där byggnader utformas helt och hållet utifrån funktion.

Rusticerad

Ett kraftigare, ibland utskjutande, mönster i putsen än övrig fasad på byggnaden.

Stålkasetter

Fasadelement som är gjorda i stål.

Sutteräng

Här menas att en byggnad ligger i en sluttning och är anpassad i sitt byggnadssätt till sluttningen.

Tandsnittsfris

En mönsterdekor på en fasad, ofta uppe under taket.

Vertikal verkan

Då fasaden upplevs stående randig och verkar smalare och högre än den är.

Hitta hit

Munkgatan 15

Hjälpte informationen på denna sida dig?