Om Västerås stadshus
About Västerås City Hall
Tietoja Västeråsin kaupungintalosta
Ett hus för en framåtsträvande stad
Stadshuset uppfördes i etapper med start 1953, efter ritningar av tidigare stadsarkitekt Sven Ahlbom. Den ståtliga byggnaden har fasader av svandalsgranit och mot borggården fasader av ekebergsmarmor. Taket är täckt av koppar. Det 65 meter höga stadshustornet rymmer Nordens största klockspel.
Stadshuset är byggt för att visa på en modern och framåtsträvande stad. Även interiören har en påkostad och specialritad inredning och byggnaden rymmer ett flertal konstverk av bland annat konstnärerna Edvin Öhrström, Bror Hjorth och Märta Måås-Fjetterström.
Sven Ahlboms tanke med byggnaden var att förena konstarterna – arkitekturen, måleriet, skulpturen, musiken och poesin – till ett mäktigt gemensamt uttryck. Förhoppningen var att ”byggnaden ska tala till människorna i staden och stärka gemensamhetskänslan och samhörigheten, väcka och stimulera arbetsglädje och skönhetslängtan”.
Upptäck mer konst
Ta en konstpromenad och lär dig mer om Västerås offentliga konst. Skanna QR-koden så kommer du till konstmuseets förslag på olika promenader. Promenaden i Vasaparken tar dig på cirka 20 minuter förbi flera konstverk i närheten av stadshuset.
Kommunfullmäktigesalen
Där Västerås högsta beslutande organ sammanträder.
Kommunfullmäktige har 61 ledamöter som tillsätts efter allmänna val vart fjärde år. Då utses också 34 ersättare. Politikerna i kommunfullmäktige fattar alla övergripande beslut för kommunen. Dit hör till exempel hur kommunens pengar ska användas och vilka områden som ska prioriteras de närmaste åren.
Hur högt?
Domkyrkan är 92 meter, Skrapan 81 meter, Stadshustornet 65 meter och Aseatornet 64 meter.
Arkitekten Sven Ahlbom tyckte att stadshuset skulle ha en kampanil, ett torn i italiensk stil med klockspel och urverk. Tornet blev 65 meter högt, precis en meter högre än Aseatornet.
Stadshusets motto: I samklang med tiden
Formulerat av Bo Setterlind, formgivet i entréfönstret av konstnären Birger Halling.
Konsten är central i stadshuset
På flera ställen i stadshuset finns texter av poeten Bo Setterlind som studerade i Västerås. Konstnären Birger Halling bodde i Västerås en period och han har formgett både trappräcken i stadshuset och broräcken vid Svartån. Han målade också fondväggen inne i Västerås stadsbibliotek. Även konstnären Teddy Sempinski bodde i Västerås. Han har gjort mosaiker på fasaden och en intarsia på dörren till kommunstyrelsens sammanträdesrum.
I entréhallen finns gobelängen ”Dansen i Västra Aros” av Sten Kauppi, vävd av Handarbetets vänner 1959–1961. Mellan entrén och kommunfullmäktigesalens foajé finns glasväggen ”Ljuset” av Edvin Öhrström. Han har även skapat glasobelisken ”Kristall, vertikal accent i glas och stål” vid Sergels torg i Stockholm. Inne i kommunfullmäktigesalen hänger textilkonstnären Kaisa Melantons vävnad ”Det fria ordet”. Vävnaden är en tolkning av olika inslag i en demokrati.
Stadshuset innehåller många fler konstverk – och huset är dessutom ett konstverk i sig, klätt i grå bohusgranit, koppartak och med marmorgolv. Överallt finns detaljer som vittnar om gediget hantverk och en känsla för kvalitet.
Stor-dum
Stor dum heter jag,
jag är den, som ringer in din arbetsdag,
livet är en evig möda,
en gång slår jag vid din grav.
Poeten Bo Setterlind gav alla 47 klockorna i klockspelet ett eget namn och ett poem som gjutits in på klockan. Bo Setterlind ligger begravd på Wallinska kyrkogården, nära Västerås domkyrka.
Nordens största klockspel
Klocktornet stod klart 1960. Arkitekten Sven Ahlbom ville knyta an till det medeltida klostrets klockor som ljudit över staden i flera hundra år. Det finns ingenting som tyder på att klostret verkligen hade ett klocktorn, men Sven Ahlbom ville skapa ett ståtligt monument som skulle få betraktaren att förstå stadens kraft och framtidstro.
Klockorna är gjutna i Nederländerna, klockspelskulturens vagga. Klockspelet är Nordens största och spänner över fyra oktaver. Det består av 47 klockor som tillsammans väger cirka 15 ton.
Från klocktornet hörs såväl klassiska stycken som modern musik, varje heltimme klockan 7–21 på vardagar och klockan 9–21 på helger. Dessutom spelas preludier strax före klockan 12 varje dag.
Förutom det automatiska spelet ges konserter manuellt klockan 12 varje lördag maj–september, samt varje onsdag juni–augusti. Konserter ges även vid kommunfullmäktiges sammanträden och andra särskilda tillfällen som nationaldag och nyår.
%20(2)%20SvenAhlbom_orgeln.webp)
Klockspelet
Klockspelet kan spelas manuellt med knytnävarna. Här är det Per Ahlbom som spelar medan hans pappa Sven, stadshusets arkitekt, står bredvid.
Stadshusets flyglar och årtal för byggstart
Här hittar du: Vänortsfontänen, Stadshusentrén, Röda rummet, Kommunfullmäktigesalen, Minnesrum, Restaurang, Klockspel, och spår efter dominikanklostret
Ingång, pelare och väggar till klostrets kyrksal finns markerade med mörk stenbeläggning i golvet, både utanför och innanför stadshusets entré samt i restaurangen. Även på borggården finns markeringar i marken. Utomhus mot Vasaparken finns klostermurar bevarade/rekonstruerade.
Flygel K byggdes från början som elektricitetsverk, ritat av den dåvarande stadsarkitekten Erik Hahr. Flyglarna G och H uppfördes för Tekniska verken, G som kontor (med lägenheter på översta våningen) och H som personalbostäder. Båda ritades av arkitekt Sven Ahlbom.
Röda rummet
Platsen för borgerliga vigslar i Stadshuset
Röda rummet har en helt annan stil än resten av stadshuset. Rummet är inrett i en äldre klassisk stil med röda sidentapeter, kristallkronor och ett tak som är utsmyckat med stuckatur. Stolarna kommer från Rådhuset, den byggnad vid Fiskartorget som fram till att stadshuset byggdes användes för kommunfullmäktige.
Kan du hitta de här symbolerna på stadshustornet? Är det SH som i stadshus? Eller SA som i Sven Ahlbom, stadshusets arkitekt? Själv hävdade Sven Ahlbom att det är symboler för kvinnligt och manligt. Vad tror du?
Minnesrum
Till minne av dem som jordats
I det medeltida klostrets hägn
Hur snabbt vår levnads ljus förbrinner
Betänk vad gångna släkten givit och giver
I kärleken till andra och därmed till livet
För att bortom djupen
För att bortom ljuset
Nå det onåbara
Orden av poeten Bo Setterlind finns inskrivna i golvet innanför kopparportarna som formats av KG Lindholm. När man började gräva för att bygga stadshuset visade det sig att dominikanklostret hade legat på exakt samma plats, från 1200-talet till 1500-talet. Drygt 2 000 gravar hittades.
Modernism på historisk mark
Västerås, en viktig knutpunkt
Västerås är en av Sveriges äldsta städer och fick sitt stadssigill redan i slutet på 1200-talet. Det strategiska läget vid Mälaren har gjort Västerås till en viktig knutpunkt i Sverige.
Staden var biskopssäte redan runt år 1100 och nuvarande domkyrka började uppföras i slutet av 1200-talet. Västerås slott blev centrum för den kungliga förvaltningen i Västmanland på 1300-talet. Här startade även Sveriges första gymnasium 1623, det som idag heter Rudbeckianska gymnasiet.
Dominikanklostret grundades här 1244. Det kallades för Conventus Insulensis – konventet på ön. Under 300 år var svartbröderna, som de kallades efter den svarta manteln de bar, ett välbekant inslag i Västerås stadsbild.
Västerås var tidigt en viktig plats för handeln med järn som forslades från Bergslagen och sedan exporterades vidare. Under 1200–1300-talet dominerade Hansan och många tyskar hade verksamhet i Västerås, varifrån de skeppade vidare varor till sina egna hamnstäder.
Ingång med medeltida anor
Vid trappan till stadshusets entré fanns ingången till dominikanklostrets kyrksal under medeltiden. Kyrkans pelare och väggar finns markerade med mörk stenbeläggning i golvet, både utanför och innanför stadshusets entré.
1527
När Gustav Vasa drev igenom att Sverige skulle lämna katolicismen och bli protestantiskt var det i dominikanklostret i Västerås som beslutet fattades 1527, vid den så kallade reformationsriksdagen. Beslutet fick till följd att klosterverksamheten fick stänga och klostrets byggnader revs.
Gustav Vasas betydelse
I början av 1500-talet befann sig Västerås flera gånger i centrum för viktiga politiska händelser. Slaget om Västerås ägde rum 29 april 1521 på Badelundaåsen, norr om Västerås. Svenska upprorstrupper, ledda av Gustav Vasa, segrade över danskarna som genom Kalmarunionen styrde över Sverige. 1521 intog Gustav Vasa och hans trupper dominikanklostret och efter flera månaders belägring av slottet gav danskarna till slut upp i januari 1522.
Under Vasatiden kom Västerås slott att spela en betydande roll då Gustav Vasa både byggde om och utökade slottet (bland annat med byggmaterial från det nedlagda klostret) samt gjorde det till kungligt residens.
På inrådan av Gustav Vasa anlades också en kungsträdgård på platsen som idag är Vasaparken. Genom ett kungligt brev från 1863 uppläts trädgården för all framtid till staden. Året efter invigdes Västerås första offentliga konstverk i parken, en byst av Gustav Vasa av Carl Gustaf Qvarnström.
%201688%20-%20r%C3%B6da%20nr%20-%20lantm%C3%A4teriet.webp)
Stadskartan 1688
Lillån rann österut från Svartån, och söder om Lillån låg ön Munkholmen. I början av 1900-talet täcktes Lillån över och istället skapades Munkgatan. Ön blev då en del av fastlandet.
Markerat på kartan från vänster och ner:
- Domkyrkan
- Stora Gata
- Svartån
- Västerås slott
Och från höger och ner:
- Lillån
- Här står stadshuset idag
- Kungsträdgården (idag Vasaparken)
- Munkholmen
Fiskartorget innan stadshuset
Till höger syns Gaggeska gården. Gården flyttades till Vallby friluftsmuseum för att ge plats åt stadshuset och har där fått rollen som restaurang och kafé. Bilden är tagen år 1915.
Förvandlingen efter andra världskriget
Västerås utvecklades under 1900-talet till en av landets mest utpräglade industristäder. Under perioden 1930–1970 fördubblades stadens befolkning och nya stadsdelar växte fram i snabb takt.
Fram till andra världskrigets slut var stora delar av stadskärnan fortfarande orörd med träbyggnader från 1700–1800-talet och några större byggnader i sten. Men befolkningen ökade explosionsartat och 1950-talet innebar ett byggande som aldrig förr. I slutet av 1950-talet hade mer än hälften av den gamla bebyggelsen i stadskärnan rivits. Enligt tidsandan ansåg många att den äldre bebyggelsen var i dåligt skick och att förnyelse krävdes, nya byggnader som främjade utveckling av handeln och den ökande bilismen.
Västerås blev en föregångsstad beträffande trafikplanering med breda gator, tunnelsystem under centrumkärnan och en ringled runt centrum. Stora varuhus med gallerior kom att dominera stadsbilden.
Inom arkitektur och samhällsplanering förknippas modernismen främst med 1930–1970-talet. Då växte det svenska välfärdssamhället fram och Sverige blev ett högindustriellt land.
Det ryms flera arkitekturstilar inom modernismen, men den präglas av en avskalad och geometriskt enkel arkitektur, ibland med lekfulla inslag.
Med modernismen blev offentlig konst en viktig del av en byggnads utformning.
1930–1970-talet
Inom arkitektur och samhällsplanering förknippas modernismen främst med 1930–1970-talet. Då växte det svenska välfärdssamhället fram och Sverige blev ett högindustriellt land.
Det ryms flera arkitekturstilar inom modernismen, men den präglas av en avskalad och geometriskt enkel arkitektur, ibland med lekfulla inslag.
Med modernismen blev offentlig konst en viktig del av en byggnads utformning.
Modernistiskt centrum
Västerås har idag ett modernistiskt centrum av ovanligt hög kvalitet – en unik stadskärna med en sammanhållen karaktär av byggnader som präglas av ett modernt formspråk och är utsmyckade med konstverk. Flera av husen är byggda av påkostade material som marmor, granit, tegel, betong och glas och utformningen håller hög klass.
Västerås modernistiska centrumområde ingår sedan 2018 i ett av de riksintressen för kulturmiljövård som Riksantikvarieämbetet pekat ut.
På Västerås stads webbplats vasteras.se/innerstad finns en arkitekturguide med karta och information om fler modernistiska byggnader i Västerås innerstad.
Av arkitekten Sven Ahlbom
”Man behöver två punkter för att mäta tiden. Man måste ha nutiden hos sig om man vill uppleva forntiden. Konsekvensen av denna synpunkt, är att det nya som skall göras, måste vara modernt, när det finns minsta möjlighet till det, inte minst för det gamlas skull.
Vi kunna endast göra arkitektur när vi utnyttjar det modernaste, det bästa och starkaste tiden frambringar. Vi måste vara i överensstämmelse med oss själva när vi skapar.
Endast så kan samtiden bli hjälpt att markera sig i historien.
Vi äro själva historia, det får vi inte glömma.”
/ Sven Ahlbom
Arkitekten bakom Västerås stadshus, Västerås stadsbibliotek, Melkerkontoret och flera andra modernistiska hus i Västerås