Skyddsjakt

Om du har råkat ut för en krock med ett vilt djur i trafiken ska du markera platsen som olyckan skett på och ringa till Polisen på 112. De har rutiner som innebär att skadat vilt kan avlivas och tas om hand så fort som möjligt. Det händer att trafikskadade vilda djur kommer in på villatomter. Om det händer ska du också kontakta Polisen på 112.

Så här gör du om du kolliderar med vilt (viltolycka.se)

Bävrar lever i närheten av vattendrag eller sjöar. Där bygger de sina dammar och hyddor av grenar, kvistar och slam. Bävern är en växtätare som äter både land- och vattenväxter. Under vintern äter de innerbarken på träd och knoppar och det är en av anledningarna till att den fäller träd. Bävrar föredrar främst asp, men kan också gnaga på andra träd som sälg, björk och fruktträd.

Du kan kontakta stadens kontaktcenter om du ser att bävrarna fäller träd som kan bli risk för allmänheten.

Här är några exempel på vad du kan göra för att minska skador på din tomt:

• Hägna in träd på din tomt med till exempel hönsnät eller kompostgaller.
• Du kan läsa mer om bävern om Jägareförbundets webbplats

Bäver - Svenska Jägareförbundet (jagareforbundet.se)

Om du som boende störs av fåglar ska du kontakta den berörda fastighetsägaren. Då kan fastighetsägaren till exempel att plocka bort bon innan äggen läggs på våren. En sådan åtgärd kan minska störningar från häckande fåglar på tak som skyddar sina ungar.

Med stöd av Miljööverdomstolen (Mål nr M8510-11) anses inte en fågelkoloni eller andra vilda djur utgöra en olägenhet enbart för att den låter.

Här är några tips att tänka på:

• Mata inte fåglar i tätbebyggt område
• Håll avfall väl avskilt så fåglarna inte kan komma åt det
• När det gäller fågelungar som fallit ur sina bon är rekommendationen att låta dem vara, i de flesta fall har föräldrarna full koll på ungen.

Harar brukar inte orsaka så mycket skada i tätbebyggda områden. Det är dock värre med vildkaniner. Om du har problem med vildkaniner inom tätbebyggt område kan du anmäla det till kontaktcenter så kan våra skyddsjägare bli informerade om nya populationer och boplatser.

Om du ser en harpalt (harens unge) måste du lämna den ifred. Harar är så kallade ”gömmare” och gömmer sina ungar undan rovdjur och uppsöker dem endast ett par gånger om dygnet för att ge di.

Alla Sveriges ormar, ödlor och grodor är fridlysta i hela landet. Det innebär att det är förbjudet att döda, skada eller fånga ormar och deras ägg och ungar. Det enda undantaget är om du hittar en huggorm på din tomt. Då får du fånga in och flytta den.

Västerås stad ansvarar inte för ormar på stadens mark eller på privat mark.

Räv är normalt inget problem i tätbebyggda områden. Många anmäler dock att de sett räv med skabb.

Rävskabb är en hudsjukdom som ofta förknippas med rävar men även andra djur kan smittas, till exempel varg, lo och hund. Vanliga symptom är klåda, håravfall och skorpbildningar på huden. Det händer att drabbade djur blir mindre skygga för människor. Lindriga fall kan läka ut av sig självt, medan allvarliga fall är mycket plågsamma och kan leda till att djuret dör. En räv som uppfattas som mager behöver inte ha skabb. Rävar fäller sin vinterpäls på senvåren och ser därför magrare ut under sommaren.

Är det en räv på kommunens mark som är illa däran kan du anmäla det hos kontaktcenter. Då meddelas stadens skyddsjägare.

Rödräv får jagas året runt om den kommer in i trädgården och där orsakar skada eller annan olägenhet. Det är även tillåtet att avliva vilda djur av djurskyddsskäl, men syftet ska vara att förkorta lidandet. Misstänker du skabb behöver du därför ta hänsyn till hur illa angripen räven är innan du agerar. Du bör också ha i åtanke att det kan vara en tik med valpar. Valparna är beroende av sina föräldrar åtminstone juli månad ut.

Om du har för avsikt att jaga räv och bor inom detaljplanerat område behöver du ha skottlossningstillstånd från polisen.

Mer om räv på Jägareförbundets webbplats

Insekter eller andra djur anses vara ohyra när de befinner sig på en olämplig plats och i för stort antal. Det kan exempelvis vara kackerlackor, möss, råttor, myror, husbock och vägglöss. De kan göra skada genom att förstöra trä och annat byggmaterial, textilier och livsmedel eller sprida smitta.

Om du upptäcker skadedjur i din bostad är du som hyresgäst skyldig att anmäla detta till din hyresvärd. Fastighetsägaren är ansvarig för att skadedjur bekämpas.

Bor du i egen villa eller radhus är det du själv som ansvarar för att hålla ohyra borta. Innan du beställer sanering, kontakta ditt försäkringsbolag för att kontrollera om en skadedjursförsäkring är kopplad till din hemförsäkring.

Vildsvin blir allt vanligare i våra städer och markägare bör samarbeta för att hålla nere populationen. Vildsvin är skygga och ses sällan i dagsljus. De bökar i marken i jakt på ätbara växtdelar, skrubbar och vältrar sig i lera.

Deras aktivitet kan leda till skador på träd och grödor. Samtidigt gynnar deras bökande trynen spridningen av många växtarter och ger näringsomsättning i skogsmarken, en naturlig föryngring av skogen kan man säga.

Här är några exempel på vad du kan göra för att minska skador på din tomt:

• Plocka fallfrukt på hösten.
• Undvik fågelfrö på marken
• Hägna in din tomt eller odling med staket eller elstängsel

Fler tips om hur du säkrar din tomt finns på Svenska Jägareförbundets webbplats.

Jägareförbundets webbplats

Bor du nära ett skogsområde eller har mycket buskar och fruktträd i trädgården kan du få besök av hjortar, rådjur och älgar. De kan orsaka skador på växter, buskar och träd.

Här är några exempel på vad du kan göra för att minska skador på din tomt:

• Plocka fallfrukt
• Hägna in planteringar och andra attraktiva platser på din tomt
• Vattna med guldvatten (urin) och täck odlingar med fårull

Om en älg är ett direkt hot eller har hamnat inom ett tätbebyggt område, inte hittar ut, eller är skadad, ska du kontakta Polisen på telefonnummer 114 14. Polisen har tillstånd att skjuta inom tätbebyggda områden och kan hantera farliga situationer snabbt.

Du som fastighetsägare kan engagera personer, som har rätt kompetens och de tillstånd som krävs, att jaga på din mark. Ingen annan får göra detta inom fastighetsgränsen. Förutom jaktlicens krävs även skottlossningstillstånd inom tätbebyggt område. Detta tillstånd utfärdas av Polisen.

Kontaktcenter kan hjälpa dig att komma i kontakt med en skyddsjägare för att få undan ett dött eller skadat djur. Men är djuret på privat mark kommer du som fastighetsägare att bli fakturerad direkt av jägaren.

De kommunala skyddsjägarna är i första hand en funktion för att hantera vilt på kommunens egen mark som inte är utarrenderad för jakt. Exempel är inom tätorterna, där uppdragen kan gälla allt ifrån skyddsjakt på fågel till eftersök av skadat vilt.

Jaktlagstiftningen ger möjlighet till så kallad skyddsjakt som kan användas om vilda djur riskerar att ge upphov till skador på allmän hälsa och säkerhet (exempelvis sprida smitta). Det omfattar även grödskador eller skador på boskap.

Skyddsjakt tillåts av läns­styrelsen under vissa för­ut­sätt­ningar på en del arter. Främst för att för­hindra skador, till exempel för att hindra vildsvin att böka i marker och på åkrar.

Du ska vända dig till läns­styrelsen om du vill ansöka om skydds­jakt. Du kan också läsa mer om skydds­jakt på Naturvårdsverkets webb­plats.

Information om jakt och vilt, Länsstyrelsen

Information om skyddsjakt, Naturvårdsverket