Fosfordammar och kalkfilterbäddar
Renare vatten med kalkfilterbäddar och fosfordammar. Genom vattenvårdsprojekt arbetar Västerås stad tillsammans med lantbrukare och markägare för att minska övergödningen.
Genomförande av åtgärderna som beskrivs på denna sida har finansierats dels från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, dels genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Stöden har förmedlats av Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Många sjöar och vattendrag är övergödda. Övergödningen orsakar bland annat förändring i artsammansättning, igenväxning, algblomningar, fiskdöd och syrebrist. En källa till övergödning är de näringsämnen som kommer från jordbruksmark. I våra vatten är det framförallt för höga halter av fosfor som är ett problem. Att förhindra läckaget är av intresse för både lantbrukare och vattenanvändare eftersom näringsämnena är en värdefull resurs som helst ska tas upp av grödorna på åkern.
Lantbrukarna jobbar aktivt med åtgärder på åkermarken för att hindra läckaget, men ett visst läckage är oundvikligt när marken brukas. När näringsämnena når diken och vattendrag finns det ett par åtgärder som kan vidtas.
Västerås stad driver vattenvårdsprojekt för att få till dessa åtgärder i samarbete med lantbrukare och markägare. Åtgärderna görs både på kommunens mark och på privatägd mark, där mätningar visar att problemet är som störst.
Kalkfilterbäddar
Ett sätt att stoppa läckaget av näringsämnen är att på åkermarken bygga kalkfilterbäddar som tar emot vattnet och renar det.
I bädden, som ligger under mark, används filter som binder den fosfor som finns i vattnet. När filtret behöver bytas ut kan det användas som jordförbättring på åkern. På så sätt återvinns filtret.
Reningen i bäddarna är effektiv och i de bäddar som hittills har anlagts i Västerås kommun renas mer än 250 kg fosfor per år. (2021).
Hittills (2021) har Västerås stad anlagt kalkfilterbäddar vid Åby, Badelunda, Mycklinge (2 stycken) och Gäddeholm.
Fosfordammar
Ett annat sätt att minska läckaget är att i anslutning till åkermarken gräva en damm som samlar fosfor.
Dammen har en djupare del där vattnet leds in och partiklar får sjunka till botten, dels en grundare del med växter som renar vattnet ytterligare. När dammen har varit i drift i ett antal år, kan sedimentet i den djupa delen grävas ur och återanvändas på åkern. Därmed skapas ett ett kretsloppssystem för materialet. Reningen i fosfordammarna är god och i de dammar som hittills har anlagts i Västerås kommun så renas nästan 200 kg fosfor (2021) per år.
Hittills (2021) har Västerås stad anlagt fosfordammar vid Kanik-Lundby, Åby, Brunnby, Skämsta, Skysta, Mycklinge, Gäddeholm och Kallsäby.