Så går vi vidare med bygget av resecentrum när statlig medfinansiering dröjer

De 600 miljoner kronor som behövs i medfinansiering från staten för att bygga om bangården och nya resecentrums bro över spår vid Västerås central kommer att ta längre tid än önskat. Ombyggnationen är en förutsättning för att kunna börja bygget av stadens nya resecentrum. Nu tar reservplanen vid för att ändå hålla tempot uppe och komma framåt i byggprocessen.

Det slutliga beskedet om finansiering för de nationella infrastrukturprojekten i Sverige kom den 13 juni. Det stod då klart att resecentrum inte har prioriterats i denna planperiod, som löper till 2033, men som revideras vart fjärde år.

Den nationella planen är på 881 miljarder kronor. Trafikverkets del av ombyggnationen av resecentrum beräknas till 600 miljoner kronor, men det har inte prioriterats denna planperiod.

Nyhetsbild


– Det här är såklart inte bra för projektets framdrift. Statlig medfinansiering är en förutsättning för att vi ska komma vidare, att alla tar ansvar för sina delar. Men det som ändå är positivt är att vi är helt eniga med Trafikverket om vad vi ska göra och hur det ska göras. Det är bara det att pengarna inte räcker till för allt bra som är på gång i Sverige. Det är ett problem på många håll, det är många kommuner i landet som inte kommer igång med sina infrastrukturprojekt för att pengarna inte räcker i den nationella planen, säger Mälarportens projektchef Sanna Edling.

Intensivt arbete för att alternativa sätt att komma vidare

I dialog med Trafikverket planeras det nu för alternativa sätt att påbörja delar av ombyggnationen vid Västerås central. Det handlar om flytten av uppställningsspåren för tåg som i dag finns på spår 6–9 på bangården. Uppställningen av tågen ska flyttas till Västerås Västra, för att ge plats till fler spår och perronger för resenärer vid resecentrum. Under 2021 tecknades en avsiktsförklaring mellan Västerås stad, Region Västmanland och Trafikverket om hur denna flytt ska genomföras och finansieras. Ett medfinansieringsavtal tecknades i juni 2022 och nu fortsätter planeringen för att komma igång med flytten av uppställningsspår.

– Det här är det första, viktiga steget i ombyggnationen av resecentrum. Det är något vi ändå skulle göra och som vi kan påbörja redan nu, trots att pengarna saknas i den nationella planen. Det här finansieras med Trafikverkets regionala medel, säger resecentrums byggprojektchef Jonas Living.

Flytten av uppställningsspåren gör att planeringen kan fortgå utan för mycket tidsförskjutning. Detaljplanen för resecentrum väntas antas i kommunfullmäktige till hösten 2022. När den är antagen kan också ombyggnationen av busstorget påbörjas.

– Bussterminalen kommer att kunna byggas om enligt tidplan, förutsatt att detaljplanen antas. Även där finns ett stort behov redan i dag och vi kommer att kunna förbättra för resenärerna med bättre kapacitet och trevligare lösningar. Det arbetet kan förhoppningsvis påbörjas redan 2023, säger Jonas Living.

Pendlingsstråket Oslo-Stockholm ska utredas

Infrastrukturminister Tomas Eneroth berättade under pressträffen att medel tillsätts för att utreda hur sträckan Oslo-Stockholm kan förbättras. Ambitionen att åka mellan huvudstäderna på 2 timmar och 55 minuter. Sträckan är ett viktigt framtida pendlingsstråk, som kan avlasta flyget och bidrar till växande arbetsmarknadsregioner både mellan huvudstäderna men också mellan nodstäderna i stråket. En av hubbarna på sträckan är Västerås central – och en förutsättning för att kunna få till Sthlm-Oslo 2.55 är att Västerås central byggs om, liksom att flera åtgärder på Mälarbanan som inte har prioriterats den här planperioden blir av.

- Det är positivt att möjligheterna med Stockholm-Oslo ges utredningsmedel. Ett helhetsgrepp behövs för Mälarbanans framtida potential, vi är positiva till denna satsning och kommer fortsätta vårt samarbete med Oslo-Stockholmstråket, säger Sanna Edling.

Om nationell plan för transportinfrastruktur

Hela den nya nationella planen för transportinfrastruktur för perioden 2022–2033 presenterades den 13 juni. I planen fördelas 881 miljarder kronor vilket är den största satsningen på infrastrukturinvesteringar i modern tid. Planen innehåller åtgärder för att underhålla och utveckla den svenska transportinfrastrukturen. Den nationella planen ska bidra till ökad tillgänglighet, vidgade arbetsmarknadsregioner, regional utveckling, ökad sammanhållning i landet, förbättrad konkurrenskraft och till att nå klimatmålen.

Publicerad

Senast ändrad