Visa sökformulär

Stöd och service enligt lag

Information om LSS

LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

LSS ger rätt till stöd och service till personer med stora funktionsnedsättningar, bland annat autism. Om du behöver en LSS-insats kan du ansöka om att få den.
Vänd dig till kommunen eller regionen.

Du har rätt att överklaga om du inte får det LSS-stöd som du tycker att du har rätt till.

Målet med LSS är att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra.

LSS är en extra lag för personer med funktionsnedsättning.
Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen och andra lagar gäller också för dig som har rättigheter enligt LSS.

Det viktiga i lagen

Alla ska kunna leva som andra
även om de har en funktionsnedsättning.
Barn och ungdomar ska leva som andra barn
och få träna och lära sig.
Vuxna ska få det stöd de behöver
och kunna bestämma över sina liv
så mycket som möjligt.

Familjer med barn med funktionsnedsättning
ska kunna leva tryggt.
Ungdomar ska kunna bli vuxna och leva ett fritt liv.
Vuxna ska kunna vara tillsammans med sin familj
så som vuxna är.

Alla ska få information om stöd
så att de kan bestämma om sina liv.
Alla som ger stöd enligt LSS ska visa respekt
för personens privatliv
och för varje persons rätt att bestämma.

Om stöd

De som har rätt till stöd enligt LSS ska få stöd
så att de kan leva som andra i samma ålder.

Personerna ska få stöd så länge de behöver det
och alla som ger stöd ska samarbeta.
Det måste vara tryggt för personen.
Stödet ska passa just den personen.

Stöd enligt LSS

Råd och stöd
Råd och stöd kan vara stöd av kurator, psykolog, arbetsterapeut
eller andra experter som vet hur det är att leva med en funktionsnedsättning.

Råd och stöd finns inom habiliteringscentrum,
hos Region Västmanland.

Personlig assistent
En personlig assistent hjälper en person
som har stora funktionsnedsättningar
och som behöver mycket hjälp för att
klara vardagslivet.

För att beviljas en personlig assistent ska man
behöva hjälp med detta:

  • Hjälp med att duscha och tvätta sig.

  • Hjälp med att äta.

  • Hjälp med att klä av sig och på sig.

  • Hjälp med att prata med andra.

  • Annan hjälp som bara den kan ge
    som har stora kunskaper om
    personens funktionsnedsättning.

Det står i LSS att det är viktigt att kunna
vara med och bestämma om sitt stöd.
Därför ska personer kunna vara med och bestämma
vem som ska vara deras assistent.

Kommunen betalar för assistenten
om personen behöver assistent mindre än 20 timmar i veckan.
Försäkringskassan betalar assistansersättning till dem
som behöver assistent mer än 20 timmar i veckan.

Kommunen, privata företag och kooperativ
kan anställa personliga assistenter.
Eller så kan personen själv
bli arbetsgivare åt sina assistenter.

De som är över 65 år kan inte söka om personlig assistent.
De som redan har personlig assistent
får ha den kvar efter 65 år.

Ledsagarservice
En ledsagare hjälper en person
att besöka vänner, resa, göra något på fritiden
och träffa andra människor.
Det är personligt stöd
som passar just den personen.

Kontaktperson
En kontaktperson ska ge stöd
så att en person med funktionsnedsättning
kan träffa andra och ha en bra fritid.

Kontaktpersonen ska vara som en vän,
någon att prata med och vara tillsammans med.

Avlösarservice i hemmet
Föräldrar eller andra som bor tillsammans med ett funktionshindrat barn
eller vuxen ska ibland kunna göra något ensam.
Då kan de ha rätt till avlösarservice för att få hjälp.

Då kommer en person hem och hjälper till
så att föräldrarna kan gå hemifrån, vara med syskonen
och göra sådant de inte kan göra annars.

Korttidsvistelse
En person med funktionsnedsättning
kan få nya upplevelser och omväxling
i ett korttidshem, i en stödfamilj,
på ett läger eller en kurs.
Föräldrarna eller familjemedlemmarna
kan göra sådant de annars inte kan göra.

Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
Skolungdomar över 12 år kan behöva hjälp
med att vara någonstans före och efter skoldagen,
och under loven.

Familjehem eller bostad med särskild service
för barn och ungdom
Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar
ska kunna bo i familjehem,
om de inte kan bo hos sina föräldrar.
Då bor de i en annan familj.

De kan också bo i en bostad med särskild service
tillsammans med andra barn och ungdomar
med funktionsnedsättning.

Bostad med särskild service för vuxna
En servicebostad är en vanlig bostad
där det finns service och vård hela dygnet.

En gruppbostad är flera lägenheter
i samma hus.
Det finns ett rum där alla kan träffas.

Alla kan få vård och service alla tider på dygnet.

Personer som behöver mycket hjälp av personal hela tiden
kan bo i en gruppbostad.

Daglig verksamhet
Daglig verksamhet är till för vuxna,
som har en utvecklingsstörning,
autism eller som har fått en hjärnskada som vuxen
och som inte har arbete eller utbildar sig.

Daglig verksamhet är att ha något intressant
att göra på dagarna.
På en daglig verksamhet träffar personerna andra,
och kommer hemifrån.
Det är inte ett riktigt arbete.

Rätt att flytta

När en person vill flytta till en annan kommun
ska kommunen som personen vill flytta till
redan före flytten tala om
vilka stöd personen har rätt till och kommer att få.

Ansökan och information

Personen måste själv be om stöd enligt LSS.

Kommunen ska informera om LSS
och tala om vilka som har ansvar
för de olika stöden.
Personerna ska själva förstå informationen.

Personerna kan söka om stöd
genom att prata med någon som har ansvar.

Avgifter

Stöd och service enligt LSS är gratis.

En person som bor i en gruppbostad eller servicebostad
betalar hyra för sin lägenhet.
Personen betalar själv för sin mat,
och allt annat man behöver i ett hem.

En familj ska betala för mat, kläder och fritid
om deras barn är under 18 år och
bor i till exempel ett familjehem
eller korttidshem.

Överklaga

En person kan överklaga
om personen tycker att den inte fått det stöd
personen har rätt till.
Personen måste skriva en överklagan.
Personen har rätt att få hjälp
med att överklaga.

En domstol ska bestämma
om personen har rätt till stödet.
Personen har rätt att få veta varför
domstolen sagt ja eller nej.

Personen kan överklaga till flera domstolar
om den första säger nej.

Individuell plan enligt LSS

En person har rätt att få en individuell plan
om personen har rätt till stöd enligt LSS.

Det är en egen plan där det står
vilket stöd personen behöver
och hur alla ska samarbeta om det.

Planen gör att personen kan planera sitt stöd.
De som bestämmer om stödet
ska tänka på vad en person behöver
och har rätt till.
De ska också tänka på att stödet blir bra
och att alla samarbetar.

En gång om året ska personen kunna
skriva om sin plan.
Då ska man prata om den fungerar
så som alla tänkte.