Visa sökformulär

Så bidrar resecentrum till ett hållbart Västerås.

Ett av målen med nya resecentrum är att bidra till att Västerås blir en mer hållbar stad. Men vad betyder det egentligen? Viktoria Brandel jobbar som kreativ projektledare för projekt Mälarporten. Hon hjälper till att reda ut begrepp och förklara hur projektet arbetar i linje med aktuella forskningsresultat och framtidsprognoser.

Vad är en hållbar stad?

- Det är ett brett begrepp som kan låta lite luddigt, men forskningen pekar på flera faktorer som ger en hållbar stad. Bland annat skapas den genom hållbara transportmedel som kollektivtrafik, gång och cykel. De är ekonomiskt och ekologiskt hållbara och bidrar även till god hälsa och social hållbarhet.

Det övergripande målet i Västerås stads översiktsplan är att Västerås ska vara en attraktiv och hållbar kommun där människor och människors behov står i centrum. Därför är ett mål att vi ska få fler att välja bort bilen till förmån för hållbara alternativ genom att vi prioriterar fotgängare, cyklister och kollektivtrafik.

Nyhetsbild

Social hållbarhet skapas bland annat genom att människor kan träffas och röra sig på lika villkor. Kollektivtrafiken handlar inte bara om att förflytta sig från A till B. Kollektivtrafiken bidrar också till att vi invånare får mer jämlika och jämställda förutsättningar eftersom alla inte har möjlighet att äga eller köra en bil, säger Viktoria Brandel, kreativ projektledare för projekt Mälarporten. 

På vilket sätt bidrar då nya resecentrum till ett hållbart Västerås?

- På flera sätt. Ett nytt och väl fungerande resecentrum centralt i staden bidrar till att kollektivtrafiken kan öka så mycket som prognosen säger, med 70 procent fram till år 2040. Och genom att vi bygger upplysta passager över spåren och torgytor runt om resecentrum, så kan vi knyta ihop stadsdelarna runt resecentrum. Det ger en större trygghet både ute och inne, människor kan ta sig fram på ett lättare sätt och i trevligare miljöer. Det ger även invånarna närhet till Mälaren och gör den sidan av staden mer tillgänglig för alla västeråsare.

Passagerna och torgytorna gör också att fler människor rör sig i området, vilket i sin tur bidrar till att öka upplevelsen av trygghet och stärka den sociala hållbarheten, säger Viktoria Brandel.

Forskning visar att andelen invånare som reser kollektivt ökar genom ”stationsnärhetsprincipen” Vad betyder det?

- Om stationen omges av bostäder och vi ser till att det på stationen, eller i dess direkta närhet, finns den service som boende, besökare och pendlare behöver så underlättar vi deras liv. Det ökar därmed andelen människor som väljer att transportera sig hållbart. Det kallas för ”stationsnärhetsprincipen”.

Resenärer i dag har ett annat beteende än för säg 50 år sedan. De kräver mer service och bättre funktioner i dag för att välja kollektivt framför bil. Det handlar om att snabbt kunna byta mellan olika fordonsslag, att det finns lättillgänglig information och att de har nära till olika former av service. Det ska också vara enkelt att ta sig vidare till sin slutdestination, säger Viktoria Brandel. 

Kollektivtrafiken är viktig för en hållbar framtid. Hur ser då framtiden ut för kollektivtrafiken i Västerås?

- Den ser väldigt ljus ut. Redan i dag trafikeras Västerås C av mer än 200 tåg varje dygn. Enligt den prognos som finns i dag så kommer flödet av resenärer vid Västerås resecentrum att öka med 70 procent till år 2040. För att möta en ökande arbetslöshet efter den här coronapandemin så måste människor få det lättare att pendla till nya jobb eller studier på andra orter.

Nästan hälften av Sveriges befolkning bor inom en radie av femton mil från Västerås. Det gör att pendlingsstråket Västerås - Stockholm är arbetsmarknad för 1,3 miljoner människor. Vi har också en stor pendling i länet; mer än var tionde arbetande person i Västmanland pendlar idag till ett annat län och nästan var tionde person som arbetar i Västmanland kommer hit från ett annat län. Mellan länets olika kommuner är pendlingen ännu större, främst då med pendling till och från Västerås.

Men det är inte bara arbetspendlingen som är stor. En stor del av Västerås gymnasieelever pendlar med tåg eller buss, och studenterna på Mälardalens högskola i Västerås och Eskilstuna förflyttar sig till stor del med kollektivtrafik.

Så det viktiga för städerna nu är att hålla fast vid sina visioner och planer för hållbart och jämlikt resande och att ta chansen att ta stora kliv framåt. Kollektivtrafiken kommer fortsatt vara vårt viktigaste transportmedel i storstäderna. I framtidens hållbara Västerås förflyttar sig fler människor med tåg, buss, cykel eller till fots. Vårt nya resecentrum mitt i staden kommer att bidra till att göra det här möjligt, säger Viktoria Brandel, kreativ projektledare för projekt Mälarporten. 

Kontakta oss

Viktoria Brandel

Kreativ projektledare

Telefon: 021-39 01 08

Publicerad

Senast ändrad