Jobba med barn och utbildning
"Ledarskap är komplext – vi jobbar med människor, vilket alltid innebär att varje situation är unik."
- Mia
Från medforskande pedagog till framtidens ledare - en resa genom traineeprogrammet
Förskolan har genomgått en fantastisk utveckling – från daghem till en pedagogisk verksamhet där lärande och barnens utveckling står i centrum.
Mia Andersson på Petterbergs förskola har arbetat inom barnomsorgen i området sedan 2015 och har valt att vidareutbilda sig för att möta framtidens behov.
- Att vara pedagog idag handlar inte om att stå med en kaffekopp och titta på – det handlar om att vara aktivt deltagande, lyhörd och ständigt utvecklande. Det var också med den inställningen som jag, i dialog med min rektor, valde att söka till Västerås stads traineeprogram för pedagoger med intresse för ledarskap, berättar Mia.
Traineeprogrammet har varit uppbyggt kring kontinuerliga träffar, där deltagarna mötts tillsammans med sina mentorer. Sedan har de fått ta del av riktade föreläsningar inom olika områden – allt från ekonomi till ledarskap.
- Ledarskap är komplext – vi jobbar med människor, vilket alltid innebär att varje situation är unik. Genom programmet har jag fått reflektera över olika ledarstilar, och utvecklat en tydlig bild av vilken typ av ledare jag själv vill vara. Jag har också blivit mer medveten om skillnaden mellan att tänka som kollega och som rektor – att se helheten, lyfta blicken och ta ansvar för både verksamheten och människorna i den, säger Mia.
På Pettersbergs förskola är det kompensatoriska uppdraget en drivkraft för Mia. I sin roll som arbetslagsledare och pedagog arbetar hon med både struktur och relationer – alltid med barnens bästa i fokus.
- Vi påverkar inte bara barnen, utan hela deras sammanhang – det är det som gör uppdraget så viktigt, säger Mia.
Att skapa trygghet genom tydlighet är centralt. Det handlar om att visa barnen vad som förväntas i olika situationer, skapa fungerande rutiner och ge varje barn rätt förutsättningar att utvecklas.
En stor del av arbetet kretsar kring språk och kommunikation. Pedagogerna har under flera år deltagit i projekt med fokus på språkutveckling, där arbetet med bildstöd, utvidgning av barnens meningar och medveten användning av språket står i centrum.
- Vi tittar inte bara på barnens språk – vi tittar på vårt eget. Hur vi benämner, förlänger och utvecklar samtalen påverkar barnens möjligheter att växa, berättar Mia.
Tillsammans med special- och socialpedagoger får teamet stöd i att förstå och bemöta varje barns behov – och skapa en undervisning där alla får vara med.
"De klarade inte sin skolgång för att de hade svårt med struktur och planering"
- Miranda
%20(2)%20Miranda.webp)
"NPF-anpassa skolorna så vinner alla på det"
När Miranda Can jobbade som yrkeslärare märkte hon att många elever hade svårt att ta till sig undervisningen.
-De klarade inte sin skolgång för att de hade svårt med struktur och planering, säger Miranda och påpekar att det inte bara gällde barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (*npf).
Miranda menar att vi behöver bli bättre på att lära barnen hur de ska ta sig an uppgifter och ge dem strukturer så att de vet vad som förväntas. På Önstaskolan har de på studiedagar arbetat fram klassrumsregler som sedan förankrats på elevråden.
- Vi skriver starttid, innehåll på lektionen, när det är rast och pauser. Sedan avslutar vi alltid lektionerna på samma sätt. Det ska vara likadant oavsett vilken lärare som undervisar, menar hon. Nu ska en enkät skickas ut till eleverna för att se om det nya arbetssättet fungerar.
Det är ett systematiskt kvalitetsarbete som tar tid, men Miranda har en vision:
- I den bästa av världar skulle vi npf-anpassa alla våra skolor i Västerås för det hjälper även de elever som är ”inom normen” att nå sin bästa potential. Tydlighet gynnar alla!
*Npf står för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och innefattar bland annat ADHD, autismspektrumtillstånd och språkstörningar.
"Genom att spela in och analysera mina lektioner kunde jag identifiera förbättringsområden..."
– Carolina
Insikter och insatser
Genom att filma sina lektioner har Carolina Jonsson, förstelärare på Widénska gymnasiet, fått nya insikter om sin undervisning.
-Jag har deltagit i ett forskningsprojekt tillsammans med forskaren och professorn Olcay Sert på Mälardalens universitet. I forskningsprojektet har jag undersökt hur digitala verktyg kan användas för att förbättra undervisningen. Genom att spela in och analysera mina lektioner kunde jag identifiera förbättringsområden och göra förändringar som stärkte elevernas lärande. Jag kunde verkligen se vad som fungerade och vad som kunde utvecklas. Det gav mig helt nya perspektiv på min undervisning.
En av de största lärdomarna var hur elevernas inlärning påverkades av att använda både svenska och engelska.
– Jag var strikt med att vi bara skulle prata engelska, men insåg att eleverna ibland hjälpte varandra genom att använda svenska för att hitta rätt ord. Nu tillåter jag det i vissa situationer, och det har förbättrat lärmiljön, säger hon.
- Genom den här processen har jag fått en professionell fortbildning. Jag har blivit tryggare i att fatta beslut som sätter elevernas behov i centrum, och jag känner mig mer säker i mitt pedagogiska ledarskap, berättar hon.
Studien har inte bara förändrat hennes egen undervisning, tillsammans med Olcay Sert har hon presenterat forskningen på en nationell konferens för högskolor och universitet. Hon har också citerats internationellt och fick nyligen ett mejl från ett universitet i USA som var nyfikna på studien.
På Widénska gymnasiet gör lärarna observationer av varandras lektioner. Forskningen har bidragit till att Carolina nu kan se och observera andra delar än tidigare.
- Observationerna gör att vi får nya perspektiv på vår undervisning och vi kan upptäcka saker som förfinar undervisningen. Det kan vara hur elever längst bak i klassrummet upplever en lektion. Små saker som kan göra skillnad och ett nytt sätt att se på den flerdimensionella kommunikationen i klassrummet, berättar Carolina.
Vad är CAR?
Den metod som använts i forskningen heter Collaborative Action Research (CAR), där lärare och forskare samarbetar för att systematiskt förbättra undervisningen. Processen består av fyra steg:
Planering – Identifiera ett område att utveckla.
Agerande – Testa en ny metod eller strategi.
Observation – Samla in data, exempelvis genom videoinspelningar.
Reflektion – Analysera resultat och justera undervisningen.
Denna forskning skapar en kontinuerlig utvecklingsprocess där undervisningen hela tiden förbättras.
%20Malin%20Pettersson.jpg)
"Så småningom vill jag själv bli mentor till förskollärare som gör sitt första år inom staden."
– Malin
Introduktionsår för nya förskollärare
Som nyexamninerad förskollärare på Västerås stad får du en mentor som stöttar och vägleder dig i din nya roll under ett helt år. Malin Pettersson arbetar som förskollärare på Södra Källtorps förskola och har nyligen avslutat sitt introduktionsår.
På vilket sätt har introåret hjälpt dig i din yrkesroll?
-Introåret tillsammans med min mentor har verkligen varit positivt och nyttigt för mig, och framför allt en stor trygghet när jag kom som nyexaminerad från universitetet. Trots att jag har haft verksamhetsförlagd utbildning under studietiden var det ju en stor omställning att börja jobba på riktigt.
-Jag känner att jag har utvecklats enormt under det här året. Min mentor, Päivi, ger mig konstruktiv feedback, uppmuntrar mig och ger mig nya perspektiv vilket gör att jag hela tiden utvecklas. När vi reflekterar tillsammans får jag diskutera mitt tänkande och handlande, både nu och över tid. Vi utformar projekten efter intressen och behov som vi ser i barngruppen och vi använder läroplanen för att säkerställa att vi är på rätt spår enligt strävansmålen.
-Utöver våra mentorsträffar har jag också fått en hel del stöd av vår rektor och fått träffa andra förskollärare inom staden, också för att reflektera tillsammans och kunskapsdela. Jag har dessutom lyxen att få arbeta i samma arbetslag som Päivi, vilket gör att vi kan diskutera och reflektera ännu mer kring situationer i vardagen.
Hur kommer det sig att det blev Södra Källtorps förskola och Västerås stad, efter studierna?
-Jag hade siktet inställt på Södra Källtorps förskola redan när jag studerade eftersom jag visste att förskolan höll på att byggas då. Det kändes spännande att få vara med från start, att få vara med att forma arbetssätten och bygga upp något nytt. Dessutom läste jag att förskolan hade inriktningen språk och rörelse, en inriktning som jag verkligen är intresserad av. Jag gillar också att jag får jobba Reggio Emilia - inspirerat, en inriktning som stadens förskolor har.
Jag tycker också det är väldigt fördelaktigt att jag har möjlighet att växa i min yrkesroll, genom kompetensutveckling i form av olika interna utbildningar. Så småningom vill jag själv bli mentor till nya förskollärare som gör sitt första år inom staden.