Västerås stadshus
Stadshuset uppfördes i etapper mellan åren 1953 och 1988 efter ritningar av stadsarkitekt Sven Ahlbom. Den ståtliga byggnaden har fasader av svandalsgranit och mot borggården fasader av ekebergsmarmor. Taket är täckt av koppar. Det 65 meter höga stadshustornet rymmer Sveriges största klockspel.
Idétävling och skisser
Första etappen på Västerås stadshus stod klar 1954. Då hade byggnadsarbetena pågått i lite mer än ett år. Planeringen dessförinnan hade dock tagit lång tid. Den började med en idétävling under 1930-talet om hur det nya stadshuset skulle kunna se ut. I slutet av 1940-talet var det den dåvarande stadsarkitekten Sven Ahlbom som lade fram de första skisserna. I augusti 1949 fattade dåvarande stadsfullmäktige det formella beslutet att huset skulle byggas. I januari 1953 började utgrävningarna längs Munkgatan.
Vid utgrävningarna upptäcktes resterna av ett dominikanerkloster och en svartbrödrakyrka från mitten av 1200-talet. Dessa byggnader hade förfallit efter Gustav Vasas reformationsriksdag 1527. Stora delar hade också fått tjäna som byggnadsmaterial vid restaureringen av Västerås slott. De arkeologer som undersökte platsen gjorde ett stort antal fynd, bland annat 2 000 skelett. Samtidigt frilades grundmurarna som senare restaurerats och till större delen markerats i stadshusets golv och på kringliggande öppna ytor.
Byggnation och inflyttning i etapper
Under åren 1954-1958 flyttade stora delar av den kommunala administrationen in i det nybyggda Stadshuset. Samtidigt fortsatte byggandet och i början av 1958 stod den 65 meter höga tornbyggnaden färdig. Även den andra etappen av bygget stod klar 1958, då den så kallade borggården fyrkant fullbordats.
Nästa etapp, fullmäktigeflygeln mot Fiskartorget, togs i bruk lagom till dåvarande stadsfullmäktiges 100-årsjubileum 1963. 1971 byggdes Stadshuset ihop med Tekniska Verkens (senare Mälarenergi) hus. Senaste tillbyggnaden var det så kallade datahuset (K-byggnaden) som stod klar 1988.
Specialritad inredning
1953-1988
Stadshuset är byggt för att visa på en modern och framåtsträvande stad. Även interiören har en påkostad och specialritad inredning och byggnaden rymmer ett flertal konstverk av bland annat konstnärerna Edvin Öhrström, Bror Hjorth och Märta Måås-Fjetterström. Fullmäktigesalen i stadshuset domineras av Kaisa Melantons stora väv Det fria ordet. Den illustrerar den demokratiska processen som går från uppladdning av idéer och uppslag genom diskussionerna och åsikternas korsväg fram till klarhet och harmoni efter beslut. I anslutning till Stadshuset finns emaljer av Lage Lindell, bronsskulpturen Borgarna av Olle Adrin och Eric Grates största offentliga verk, bronsskulpturen Vindarnas Grotta. På Fiskartorget vid Stadshusets huvudentré står Tjuren i förgylld brons av Allan Runefelt. Tjuren är en symbol för styrka.
Konstverk
Stadshuset är utsmyckat med en hel del konstverk, både utomhus på fasader men även inomhus i form av bland annat väggmålningar, intarsia- och glasväggar och skulpturer.
Stadshustornet och klockspelet
Stadshustornet stoltserar med ett av världens förnämsta klockspel som består av 47 klockor. Tillsammans väger spelet 15 ton, den största klockan 2410 kilo och den minsta 11 kilo. Samtliga klockor har namn efter poem skrivna av den västeråsfödde poeten Bo Setterlind. Klockorna spelas dels för hand och dels via klockautomatik.
