Så vill vi skapa nya Finnslätten

Finnslätten ska knytas samman på ett bättre sätt med övriga Västerås och innerstaden jämfört med idag. Det finns flera olika förslag för att förbättra tillgängligheten till Finnslätten.

Finnslättens mobilitetsstrategi är uppbyggd för att skapa rörelsemönster där tekniklösningar kan förändras över tid. Vi vill också göra det möjligt med smidiga byten mellan trafikslag, så att behovet kan styra valet av färdmedel och transportmedel. Vid hållplatser och mobilitetscenter möts flera färdsätt, lokal service och publika funktioner. Med smart samhällsplanering där vi kombinerar många funktioner i vissa knutpunkter kan vi underlätta vardagspusslet och bidra till ett hållbart resande. Exempel på funktioner som kan finnas i en knutpunkt:

• Parkering
• Bilpooler för resor i tjänsten
• Cykelparkering
• Parkering och laddning av mindre fordon
• Paketutlämning
• Mataffärer
• Med mera

Trafikverket har utrett mobilitet och tillgänglighet till och från Finnslätten

Trafikverket har gjort en så kallad åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Finnslätten på uppdrag av och i samarbete med Västerås stad och Region Västmanland. I studien har Trafikverket utrett behoven av mobilitet och tillgänglighet till och från Finnslätten utifrån behoven nu och i framtiden.

Utredningsarbetet har handlat om att hitta lösningar för att skapa tidseffektiva, tillförlitliga och hållbara personresor samt effektiva och hållbara godstransporter till och från Finnslätten.

Studiens förslag fokuserar på att förstärka kollektivtrafiken och att förbättra gång- och cykelförbindelserna till området genom att

• satsa på en bus-rapid-transitlösning (BRT) med särskilda busskorridorer
• förbättra den lokala kollektivtrafiken
• förbättra gång- och cykelvägar.

Trafikverket kommer inte att föreslå att det byggs en järnvägsstation på Finnslätten i närtid. Det beror på att det idag inte reser så pass många personer till och från Finnslätten för att en järnvägsstation skulle bli samhällsekonomiskt lönsam.

Hos Trafikverket kan du läsa hela utredningen.

Vissa byggnader har arkitektoniska kvaliteter, avseende sin arkitektoniska stil och i sitt materialval. Flera byggnader är tidstypiska för sin tid från 1960-tal fram till 1990-tal. Karaktäristiskt för området är att ett flertal byggnader är uppförda i rött tegel och att de har placerats relativt långt in från gatan.

En del av den befintliga industribebyggelsen kommer att bevaras och lyftas fram i stadsmiljön. En del byggnader kommer att återanvändas och få nya funktioner och omvandlas genom att byggas om eller byggas på. Genom att återanvända äldre byggnader kan vi bidra till ett resurseffektivt och hållbart byggande samt till att skapa ett spännande möte mellan gammalt och nytt.