Ansök om lantmäteriförrättning

Fullmakter

Som huvudregel ska en fullmakt i en lantmäteriförrättning vara skriftlig. Enda undantaget är om fullmakten lämnas muntligt på ett lantmäterisammanträde och det antecknas i sammanträdesprotokollet.

En fullständig fullmakt ska innehålla:

• Namn på den/de fysiska person/er som är ombud
• Vad fullmakten avser, det vill säga vad ombudet har rätt att göra
• Eventuella begränsningar, till exempel för viss instans eller ett visst tillfälle
• Underskrift av den som utfärdat fullmakten

För att fullmakten ska kunna godtas måste den skickas in i original eller vidimerad (bestyrkt) kopia. En vidimerad eller bestyrkt kopia innebär att någon annan än den man företräder skriftligen, på fullmakten, intygar att kopian överensstämmer med originalet.

Du kan skicka in din fullmakt antingen direkt när du gör ansökan i vår e-tjänst, som komplettering i e-tjänsten eller med vanlig post.

Blankett för fullmakt, Lantmäteriet

Att fullmakten måste lämnas in som original eller bestyrkt kopia framgår av utfärdad föreskrift till 4 kapitlet 8:e paragrafen i fastighetsbildningslagen.

Om du företräder ett företag

Om du i en lantmäteriförrättning ska företräda ett företag och föra deras talan behöver du visa att du har den rättigheten. Som behörig firmatecknare har du rätt att företräda firman eller att utse någon annan att företräda firman. Vem eller vilka som är firmatecknare framgår av firmans bolagsordning.

Stämmoprotokoll för samfällighetsföreningar

När en samfällighetsförening ansöker om förrättning för en gemensamt förvaltad gemensamhetsanläggning, behöver föreningen lämna in ett stämmoprotokoll. I protokollet ska det framgå att stämman har gett styrelsen behörighet att ansöka om den aktuella lantmäteriförrättningen.

Fideikommiss

Om en fastighet ägs av ett fideikommiss krävs godkännande från Fideikommissnämnden hos Kammarkollegiet för att överlåta mark. Samma sak kan gälla om fastigheten tidigare har varit fideikommiss men numera omvandlats till ett bolag. Det framgår av bolagsordningen om ett godkännande från Fideikommissnämnden krävs.

En förrättning börjar med att en ansökan kommer in till lantmäterimyndigheten. Ansökan registreras och får ett ärendenummer. En bekräftelse på att ansökan har kommit in skickas ut till den som har ansökt om förrättningen.

I samband med att en ansökan kommer in gör vi några kontroller. Vi kontrollerar om sökanden är behörig, om alla fastighetsägare har undertecknat ansökan eller om den som skrivit under för ett företag har rätt att göra det.

Ansök om lantmäteriförrättning

När ärendet har fördelats ut till en förrättningslantmätare påbörjas den inledande utredningen. Förrättningslantmätaren går igenom ansökan och andra eventuella handlingar. Därefter görs en bedömning om ansökan kan genomföras. Bedömningen görs mot gällande lagstiftning. Kostnaden för förrättningen uppskattas och en inledande kontakt tas med sökande.

Förrättningslantmätaren utreder vilka rättigheter och samfälligheter som kan beröras eller om några rättigheter behöver skapas. Även berörda gränser utreds, till exempel hur de har tillkommit. Ibland behöver samråd ske med andra myndigheter för att utreda om till exempel ett allmänt intresse såsom strandskyddet påverkas av förrättningsåtgärden. Hur lång tid som behövs för utredningen beror på hur omfattande förrättningen är och hur lätt eller svårt det är att genomföra den ansökta åtgärden.

Löpande under förrättningen har förrättningslantmätaren kontakt med sökande och eventuellt andra som berörs av förrättningen (sakägare). Hur mycket kontakt som behövs varierar mellan ärenden. Det beror bland annat på hur fullständig ansökan är och hur lätt eller svårt det är att genomföra den ansökta åtgärden.

Vid behov hålls ett sammanträde. Det sker för att

• informera om förrättningen
• ta in information
• synpunkter och yrkanden eller
• för att diskutera frågor som har uppkommit.

Ibland behöver inget sammanträde hållas. Ibland behövs ett och i andra fall flera sammanträden. Behovet av att hålla sammanträde varierar från förrättning till förrättning.

Delgivningskvitto vid ett lantmäterisammanträde – viktigt att skicka tillbaka

När vi ska hålla ett lantmäterisammanträde skickar vi ut en skriftlig kallelse till de sakägare som berörs av förrättningen. Kallelsen innehåller nästan alltid ett delgivningskvitto som ska undertecknas och skickas tillbaka till oss. Ibland kan det även gå bra att bekräfta via e-post eller telefon till ansvarig förrättningslantmätare att du har tagit emot kallelsen.

Kallelsen måste skickas med delgivningskvitto. Det är för att vi behöver få en bekräftelse på att alla som är berörda av förrättningen har fått information om sammanträdet.

Delgivningskvittot innebär bara att du skickar en bekräftelse till oss på lantmäterimyndigheten om att vi har skickat kallelsen till rätt adress. Samt att rätt person har läst den. Att skriva på delgivningskvittot innebär inte något annat.

Om du inte skickar tillbaka delgivningskvittot

Om du inte skickar tillbaka delgivningskvittot till oss kommer vi att fortsätta försöka nå dig. Det kan ske genom telefonsamtal, brev eller rekommenderat brev. Sista steget i vår delgivningsprocess är att använda stämningsman. Delgivning med hjälp av stämningsman innebär att lantmäterimyndigheten tar hjälp av Polisen som personligen överlämnar kallelsen.

Om en fastighet ägs gemensamt av flera personer måste var och en av fastighetsägarna bekräfta delgivningen.

Vid behov åker vi ut på plats i fält och bland annat markerar nya gränser. Dessa mäts in liksom övriga detaljer som kan vara av betydelse, till exempel en byggnad. Du blir tillfrågad innan fältarbetet om du vill närvara och vi kommer i så fall överens om en tid som passar dig. Före fältarbetet gör vi beräkningar, utredningar och andra förberedelser som behövs för att kunna hitta gamla gränser och markera de nya. Efter fältarbetet tar vi hand om och behandlar den inmätta datan för att kunna skapa en förrättningskarta.

När vi har samlat in all information och haft eventuella sammanträden och fältarbeten upprättar förrättningslantmätaren beslutshandlingarna.

Beslutshandlingarna består ofta av

• en förrättningskarta (som illustrerar vad som sker i förrättningen)
• en beskrivning där arealer, rättigheter och andelar i samfälligheter med mera framgår samt
• ett protokoll där besluten och skälen för dessa redovisas.

När allt arbete är klart med förrättningen och alla nödvändiga handlingar har kommit in fattar förrättningslantmätaren beslut i ärendet. De beslut som kan fattas är till exempel:

• Beslut om förändringarna i fastighetsindelningen
• Beslut om ersättning, om sakägare ska betala ersättning till varandra
• Tillträdesbeslut som anger när till exempel marken byter ägare och servitut tillkommer
• Beslut om hur förrättningskostnaderna ska fördelas mellan sakägarna
• Avslutningsbeslut för att avsluta förrättningen
  

I samband med att beslut fattas skickas kopior på beslutshandlingarna och en underrättelse till alla som är berörda av förrättningen.

Från dagen då beslut fattas följer en fyra veckor lång besvärstid. Då kan alla sakägare, byggnadsnämnd samt i vissa fall länsstyrelsen överklaga besluten. Första instans att behandla ett eventuellt överklagande är Mark- och miljödomstolen.

Om inget överklagande kommer in vinner besluten laga kraft och börjar gälla. När besluten vunnit laga kraft registreras resultatet av förrättningen i fastighetsregistrets text- och kartdel och blir offentligt.

När besluten har registrerats sammanställs en förrättningsakt som skickas ut till den som angivits som aktmottagare. I samband med aktutskicket skickas vanligtvis fakturan för förrättningen ut.

Information om avgifter och kostnader vid lantmäteriförrättningar