Nytt resecentrum

Kommunfullmäktige beslutade i juni 2023 att genomföra Västerås nya resecentrum. Byggnadsnämnden har beslutat att skicka vidare resecentrums detaljplan för antagande.

När detaljplanen är antagen och Trafikverket har beslutat att gå vidare med en järnvägsplan kan vi handla upp byggentreprenör för att i samverkan fortsätta projekteringen. Om projekteringen kan fortgå under 2023 bör vi kunna planera för byggstart för delar av busstorget 2024, och den lilla bron över spår till 2025. Rivning av befintlig stationsbyggnad och byggstart av nytt resecentrum etapp 1 beräknas pågå under 3 år.

I det nya resecentrumet finns olika ansvar och kostnadsfördelningar.

• Trafikverket ansvarar för spårombyggnad, delar av stationshuset (inomhus bro över spår), plattformsförbindelser, trappor, rulltrappor och hissar samt väderskydd på perronger.
• Region Västmanland bekostar delar av busstorget.
• Västerås stad bekostar delar av busstorget, torg/terrasser med mötesplatser, delar av resecentrumbyggnaden samt en separerad gång- och cykelpassage över spåren.
• Kommersiella aktörer bekostar delar av resecentrumbyggnaden.

Avsiktsförklaringar tecknade med Region Västmanland och Trafikverket.

Dåliga väderskydd, krångligt och trångt redan idag

Dagens resecentrum har brister i sin kapacitet, det slår Trafikverket och Västerås stad fast i en analys Länk till annan webbplats.. Stationshuset är för litet, det har trånga passager och en liten vänthall. Perrongerna, trapporna, rulltrapporna och hissarna är för smala och det saknas tillräckligt väderskydd på perrongerna.

Sammantaget gör det att det i rusningstrafik blir trängsel och köer i trapporna, rulltrapporna och hissarna, särskilt vid dåligt väder då många resenärer väntar uppe i glasgången ovan spåren för att få väderskydd. Detta gör att tågen emellanåt blir försenade i Västerås och det skapar följdproblem i trafiken längs hela Mälarbanan. 2022 hade stationshuset över 5,4 miljoner besök och Trafikverket beräknar att resandet kommer att öka med så mycket som 70 % fram till år 2040. Därför är det viktigt att öka kapaciteten för tåg.

Dagens bussterminal är inte heller inte anpassad för dagens stora antal bussresenärer. Västerås C är länets största knutpunkt för busstrafik och har för få hållplatslägen, bristfällig service och dåligt väderskydd.

För cyklister eller gående, som bara vill passera järnvägen för att ta sig mellan de östliga och de centrala delarna av Västerås är det idag onödigt krångligt och långt. Passagen över spårområdet är inte öppen dygnet runt, vilket gör att man vissa tider måste ta långa omvägar för att ta sig till andra sidan järnvägen.

Västerås växer och utvecklas

Vi blir fler i Västerås och många företag väljer att starta upp sina verksamheter här. Det innebär att knutpunkten Västerås resecentrum behöver kunna hantera:

• mycket större flöden av trafik, ökande godstransporter och persontrafik.
• fler resenärer. Befolkningen i Mälardalsregionen förväntas öka till 1,4 miljoner personer och 700 000 arbetstillfällen fram till år 2050.
• fler personer som vill passera med tanke på de nya bostadsområdena Mälarporten, Östra hamnen, Öster Mälarstrand och Lillåudden.

Resecentrum är en knutpunkt för tåg, bussar, bilar, cyklister och gående. Därför är det viktigt med ett funktionellt resecentrum. Det nya resecentrumet ska klara den förväntade ökningen av resenärer för upp till 100 år framåt i tiden.

Västerås behöver ett resecentrum som kan hantera mycket större flöden av trafik, resenärer, besökare och personer som vill passera spåren än vad det har idag. Västerås resecentrum är en knutpunkt for både tåg, buss och bil men även för cyklister och gående.

Enligt SJ var det år 2018 cirka 61 000 (på- och avstigande) tågresenärer på Västerås central per normalvecka. Enligt VL/Länstrafiken skedde år 2019 över 14,5 miljoner resor i länet med buss, av dem skedde över 12 miljoner i Västerås, i snitt 34 123 bussresor varje dag. Det är en fördubbling av bussresandet sedan 2006. När Västerås snart blir en universitetsstad väntas också pendlandet öka mer.

Station eller resecentrum - vad är skillnaden?

Resecentrum byggs i två fristående etapper. Den första etappen, Sigurdspassagen, ligger där dagens stationshus ligger. Den byggs när detaljplanen är antagen och i samband med Trafikverkets första ombyggnation av bangården.

Etapp 1 innehåller:

• Ett nytt stationshus med bro över spåren. Inne i stationshuset finns service, väntytor och det du behöver som resenär.
• Bredare perronger med väderskydd, bredare trappor, rulltrappor och hissar som ansluter till perrongerna.
  
• Gång och-cykelpassager över spåren på samma ställe där dagens stationshus finns.
• Grönytor som hänger ihop med cykel- och gångpassagen.
• Nya torg och terrasser med grönska och mötesplatser.
• Ett nytt busstorg med väderskyddade busshållplatser och lokaler för verksamheter som exempelvis café, kiosk eller liknande.
• Fler parkeringar för cykel.
  

Under byggtiden kommer ett mindre stationshus samt en liten bro över spåren, med anslutning till perrongerna, att finnas för resenärer. Den kommer att ligga ungefär där biluthyrningen vid bussterminalen är idag.

Etapp 2 innehåller:

• Ett till stationshus i östra änden av bangården, med entréer som öppnar upp mot den nya stadsdelen Mälarporten och mot Kopparlunden och östra delen av city.
• En förlängd bangård med längre plattformar och mer plats för tåg.
• En till gång- och cykelpassage över spåren.
• Grönytor och mötesplatser som hänger ihop med cykel- och gångpassagen.
• Fler parkeringar för cykel.

Planeringen av etapp 2 är beroende av delar av Trafikverkets byggande av bangården och påbörjas tidigast 2035. Vi har planerat för etapp 2 i detaljplanen men än finns ingen projektering för arbetet.

Planeringen har tagits fram i nära samarbete med Trafikverket. Planeringen har gjorts för att vara så tidseffektiv som möjligt, för att möta resandeökningar, för att minimera störningarna för resenärer och för att inte behöva bygga om bangården eller resecentrum igen.

När detaljplanen är antagen och Trafikverket har beslutat att gå vidare med en järnvägsplan kan vi handla upp byggentreprenör för att i samverkan fortsätta projekteringen.

Förutsatt att detaljplanen antas i kommunfullmäktige under 2023 bör vi kunna planera för byggstart av delar av busstorget till 2024. Trafikverket kan börja bygga den lilla bron över spår 2025.

Rivning av den befintliga stationsbyggnaden och byggstart av nytt resecentrum etapp 1 inklusive ny bussterminal planeras till 2026. Beräknad byggtid är 3 år.

Etapp 1 ska fungera och upplevas som ett komplett resecentrum i många år framåt.

Etapp 2, Kungsängspassagen: Mer oviss vad gäller tid för genomförande. Denna del är beroende av delar av Trafikverkets bangårdsombyggnad och kan påbörjas tidigast 2040. Vi har planerat för etapp 2 i detaljplanen men än finns ingen projektering för arbetet.

Kommunstyrelsen beslutade 2010 att låta tågspåren vara kvar i markplan, efter noggranna utredningar kring alternativ som nedgrävning eller järnväg på pelare. Förslaget till Västerås nya resecentrum baseras på det beslutet.

RAPPORT Resecentrum, översiktlig bedömning av tre spåralternativ (WSP 20100128) Pdf, 1.4 MB.

En nedgrävning eller upphöjning skulle behöva bekostas av Västerås skattebetalare, då Trafikverket endast bekostar järnvägen och dess ombyggnad när det gäller lösningar i marknivå. Det gäller även om järnvägen höjs upp på bank/vall.

Godstrafiken som passerar i Västerås kräver att det inte är för stora lutningar, särskilt vid transporter med farligt gods.

Varför vi inte höjer upp spåren på pelare/bro/vall:

• En upphöjning av spåren skulle behöva börja vid Stallhagen och fortsätta genom Kopparlunden. Det skulle medföra ett stort intrång i stadsbilden och ökat buller genom centrala delar av staden. Buller kan påverka natur- och rekreationsområden i närheten.
• En upphöjning av spåren genom bank- och brokonstruktion skulle påverka siktlinjer från grönområden runt Svartån och byggnaderna runt omkring, så som slottet, Länsstyrelsen och det gamla fängelset.
• En upphöjning av spåren skulle vid en potentiell tågolycka ge större konsekvenser på bro än i ytläge, särskilt vid tågolyckor med farligt gods.
  
• En upphöjning av spåren skulle behöva bekostas av Västerås skattebetalare, då Trafikverket endast bekostar järnvägen och dess ombyggnad när det gäller lösningar i marknivå. En upphöjning av spåren på bro och bank beräknades i kostnadsläge 2010 till cirka 1,7 – 2,7 miljarder kronor. Den siffran har sedan dess ökat med kostnadsindex för 13 år.

Varför vi inte gräver ned tågspåren:

• Det finns stora tekniska utmaningar med en nedgrävning, till exempel alla de ledningar som finns under mark samt Svartån och E18 som ligger i vägen.
  
• En nedgrävning skulle behöva bekostas av Västerås skattebetalare, då Trafikverket endast bekostar järnvägen och dess ombyggnad när det gäller lösningar i marknivå. En nedgrävning av spåren i tunnel beräknades 2010 till cirka 7–12 miljarder kronor. Den siffran har sedan dess ökat med kostnadsindex för 13 år.
  

De totala investeringsutgifterna för att bygga resecentrum etapp 1 förväntas uppgå till totalt 1 382 miljoner kronor.

Västerås stad ansvarar för:

• allmän plats så som torg, grönytor.
• En separat gång- och cykelväg över spår.
  
• delar av busstorget.
• delar av resecentrumbyggnaden.

Trafikverket ansvarar för:

• ombyggnationen av bangården och perronger.
  
• delar av stationshuset (inomhus bro över spår).
• plattformsförbindelser med rulltrappor, trappor och hissar till och från tågperrongerna.
• väderskydd på tågperrongerna.
• tillfällig bro över spår.

Region Västmanland ansvarar för:

• delar av busstorget.

Privat aktör ansvarar för:

• delar av resecentrumbyggnaden

Kostnaderna för etapp 2 som påbörjas efter 2035 är ännu inte satta.

Under byggperioden för Sigurdspassagen kommer en tillfällig bro med plattformsförbindelser att sträcka sig från busstorget till den södra sidan. Tillfälligt resecentrum kommer att finnas på bägge sidor om spåren under denna tid.

Ett tillfälligt resecentrum är nödvändigt när vi ska bygga om stationsområdet. Det krävs av säkerhetsskäl för resenärerna om resandet ska kunna fortsätta under byggtiden. Det är en alltför stor risk att ha resenärer i samma byggnad som ett stort byggprojekt. Därför planerar vi att separera resenärer och besökare från byggarbetsplatsen med ett tillfälligt resecentrum.

Det tillfälliga resecentret kommer att vara bättre dimensionerat för resenärer än dagens gångbro över spåren med tillhörande plattformsförbindelser.

Ett provisoriskt resecentrum – vad är det och behövs det? (nyhet från maj 2020)

Detaljplanen möjliggör utveckling av ett centralt område i Västerås där ett nytt resecentrum är i fokus. Befintligt resecentrum rivs och ett nytt byggs på samma plats men utökas i sin omfattning. Planförslaget bidrar till att främja ett ökat kollektivt resande. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Oskyddade trafikanter får en förbättrad framkomlighet och tillgänglighet.

Planförslaget består av kommande stationsbyggnad och tillhörande byggnader, bussterminal, bangård inklusive perronger, passager över järnvägsspåren, gång- och cykelvägar, angöringar, gator, parkeringar samt torg- och parkytor.

Syftet med detaljplanen är även att stärka kopplingen mellan city, Mälaren och an­gränsande stads­delar. Utöver resecentrum ingår även kvarteret Sigurd 3 och Vasakvarteret i detaljplanen. Där möjliggörs för nya bostäder, mötesplatser, besöksmål och arbetstillfällen med gångavstånd till stadskärnan, resecentrum och Mälaren.

Detaljplan för Västerås nya rese­centrum, dp 1811

Vill du veta mer om hur detaljplaneprocessen fungerar?

Kommunens planarbete

Dagens resecentrum har brister i sin kapacitet, det slår Trafikverket och Västerås stad fast i en analys.

Åtgärdsvalsstudie för järnvägen i Västerås (2013) Länk till annan webbplats.

Kapacitetsbristen beror på ett för litet stationshus, för trånga passager och små vänthallar. Perrongerna, trapporna, rulltrapporna och hissarna är för smala och det saknas tillräckligt väderskydd på perrongerna. Sammantaget gör det att det i rusningstrafik blir trängsel och köer i trapporna, rulltrapporna och hissarna, särskilt vid dåligt väder då många resenärer väntar uppe i glasgången ovan spåren för att få väderskydd. Detta gör att tågen emellanåt blir försenade i Västerås och det skapar följdproblem i trafiken längs hela Mälarbanan.

För att åtgärda den förväntade kapacitetsbristen framåt planerar Trafikverket att bygga om spåren och perrongerna. Att bredda de nuvarande trapporna, rulltrapporna och hissarna är inte möjligt av säkerhetsskäl då dagens perronger är för smala. Särskilt med tanke på att det finns krav på att kunna passera bredvid trapphusen på perrongen på ett säkert sätt.

Enligt Trafikverket anses inga av resecentrumets huvuddelar i dagsläget vara tillräckligt stora eller tillräckligt funktionella. Men det räcker inte med att bygga om perrongerna utan även bangården, alltså spårområdet där rälsen ligger, behöver byggas om. Genom att Trafikverket bygger om bangården kommer det bli möjligt för fler tåg att trafikera Västerås samtidigt. Ombyggnationen av spårområdet pekas ut som centralt for Stockholm - Mälardalsregionens utveckling genom att det ökar tillgängligheten på Mälarbanan till och från Stockholm. Planeringen för en snabbsträcka mellan Oslo – Stockholm förutsätter också ett resecentrum med större kapacitet, då Västerås är ett av de viktiga naven på sträckan.

Utbudet av service på stationen motsvarar inte stadens storlek och passagen över spårområdet är inte öppen dygnet runt, vilket gör att man vissa tider måste ta långa omvägar för att ta sig till andra sidan järnvägen.

Dagens bussterminal är heller inte anpassad för dagens stora antal bussresenärer. Västerås C är länets största knutpunkt för busstrafik. För att göra det smidigare och trevligare att resa och byta buss behövs fler hållplatslägen, bättre service och bättre väderskydd än vad som finns på dagens bussterminal.

Bangårdens ombyggnad sköts av Trafikverket. Planeringen har gjorts tillsammans med Västerås stad för att det ska ske så samordnat och effektivt som möjligt. Västerås centralstation ligger längs Mälarbanan som förbinder Örebro, Västerås och Enköping med Stockholm. Mälarbanan är till stora delar dubbelspårig och planeras på sikt att byggas ut till fyra spår längs hela sträckan. Resandet väntas enligt Trafikverket öka med 70 procent från 2014 till 2040.

Så ser bangården ut idag:

Västerås central består idag av tre plattformar och nio spår där spår 1 - 5 är trafikerade spår och spår 6 - 9 används som uppställningsspår, parkering för tåg.

• Plattform 1 är cirka 500 meter lång och cirka 6 meter bred.
• Plattform 2 är 360 meter lång och cirka 11 meter bred.
• Plattform 3 är 360 meter lång och cirka 10 meter bred.

Så ser trafiken ut idag

• Enligt SJ var det år 2018 cirka 61 000 på- och avstigande tågresenärer på Västerås central per normalvecka.
• Enligt Trafikverket passerar cirka 110 persontåg och 8 godståg förbi det aktuella området varje dygn (2016)
• Godståg passerar endast området utan att göra uppehåll och enligt Trafikverkets uppskattning utgörs 5,4 procent av den totala godsmängden av farligt gods (2013–2015).

Trafikverkets prognos för tågtrafiken i framtiden

I Trafikverkets prognos görs följande bedömning om trafikökningar i regionen:

• Befintlig trafik ökar till cirka 150 tåg per dygn och 25 godståg per dygn.
• Sträckan Stockholm-Västerås har 4 avgångar per timme.
• Sträckan Sala-Västerås-Eskilstuna utökas och har 2 avgångar per timme och riktning under större delen av dagen.
• Bergslagspendeln: Inriktning är 1 avgång per halvtimme större delen av dagen med uppåt 4 avgångar per timme under högtrafik.

Så planeras bangården

Det förslag om nytt spårområde som presenteras i detaljplanen har sex spår och fyra plattformar, två mittplattformar och två sidoplattformar. Sidoplattformarna kommer att dela hållplatser med busstrafiken.

• Plattformslängd på 520 meter.
• Plattformsbredd på cirka 12 meter.
• Fördubblad kapacitet när vi går från 6 till 12 hållplatslägen i den nya bangården.

Förslaget gör att nuvarande uppställningsspår 6 - 9 behöver flyttas, till en ny placering på Västerås Västra. Trafikverket fattade beslut om flytt i mars 2023.
Spårombyggnaden ska göras i två etapper, där första etappen genomförs i samband med byggnationen av Sigurdsterrassen. Den andra etappen byggs om tidigast 2040.

Den föreslagna platsen för nya resecentrum är på samma plats som dagens centralstation. Valet av plats baseras på en lång rad analyser, framförallt utifrån flöden av människor. Det är helt enkelt den bästa möjliga platsen utifrån flera perspektiv: användarmässigt, ekonomiskt, markmässigt, ytmässigt och geografiskt. Att placera ett resecentrum utanför centrala Västerås skulle inte bara innebära stora kostnader i flytt av infrastrukturen, utan även att tågtrafiken skulle tappa resenärer till andra transportslag som bil.

Ett förslag som har lyfts är just idén om att flytta resecentrum till Kopparlunden. Men där är den tillgängliga ytan för liten och den lutar för mycket för att anlägga den bangård som Västerås behöver för framtiden.

Att bygga nya perronger i nytt läge skulle heller inte finansieras av Trafikverket. Det innebär att en ny placering av resecentrum skulle göra att västeråsarna får vänta väldigt länge på ett nytt resecentrum och att skattebetalarna i Västerås skulle få stå för hela kostnaden.

Den stationsnära staden (webbnyhet)

Tidigare studier och utredningar. Läs utredningarna genom att klicka på länken.

Detaljplan för Västerås resecentrum, kortfattad version Pdf, 4.8 MB.

Planstöd för Mälarporten: Analyser av täthet, stråk samt gång- och cykelflöden, gjord av Spacescape, 200618 Pdf, 10 MB.

Planstöd för Mälarporten: Stadsbyggnadsanalys för den övergripande strukturen, gjord Spacescape, 190402 Pdf, 8.9 MB.

Fotgängarsimulering för Västerås resecentrum, gjord av Trafikverket Pdf, 2.2 MB.

Åtgärdsvalsstudie för järnvägen i Västerås (ÅVS) 2013:123, Trafikverket Länk till annan webbplats.

Idéstudie: Västerås bangård - framtida trafik, funktion och utformning TRV 2012/9650; Trafikverket, 120220 Pdf, 3.1 MB.

En Bättre Sits: Storregional systemanalys, Mälardalsrådet Pdf, 8.9 MB.

• Idéstudie: Framtida tåguppställning och depåverksamhet i Västerås, 2012 Länk till annan webbplats.
  
• Samrådsunderlag Västerås C och uppställning för persontåg, 2013 Länk till annan webbplats.
• Funktionsutredning Västerås västra rangerbangård, 2015
• Funktionsutredning Västerås C, ökad tillgänglighet, 2015
• Spårskiss, 2019
• Funktionsutredning – Västerås C Bangård, etapp spår 5-6, 2019
• Funktionsutredning Västerås västra, omloppsnära tjänster, 2019
  
• Samrådshandlingar för Dp 1811 med tillhörande utredningar Länk till annan webbplats.
• Framtidens kollektivtrafik slutrapport, 2019 Länk till annan webbplats.
• Bilaga för handlingsplan för bostadsförsörjning, 2019. Bilaga 1 Fakta om befolkning, bostadsbyggande och planberedskap_20190618 Länk till annan webbplats.
• Nyttoanalys Västerås resecentrum, 2019
• Prognos för persontrafiken 2040 Trafikverkets basprognoser 180401, 2018 Länk till annan webbplats.
• Slutrapport 3B, 2011
  
• Bullerutredning
• Barnkonsekvensanalys

I den nya detaljplanen har flera utredningar uppdaterats och olika förbättringar genomförts.

• Landskapet runt byggnaden binder ihop resecentrum med staden och skapar en helhetskänsla och grönska.
• Barnperspektivet har lyfts genom en barnkonsekvensanalys.
• Kulturmiljöfrågan har utretts mer grundligt och medfört förändringar i förslaget. Det höga huset på Östermalmsterrassen har tagits bort och Vasatornet har bearbetats. Istället för en hög byggnad föreslås tre byggnadsvolymer på ytan mellan resecentrum och Hamngatan.
• Kopplingarna till Vasaparken har studerats och anpassats för att minimera påverkan på parken.
• Vi har gjort en grundligare riskanalys.
• Vi har tagit fram ett PM för att minska påverkan på riksintresse för kommunikationer/järnväg.
• Vi har genomfört en bullerutredning över hela planområdet.
• Vi prioriterar tydligare fotgängare och cyklister.

Västerås stad har fastslagit att projekt Mälarporten med resecentrum är viktigt för att klara det ökande resandet och behovet av hållbar stadsutveckling i områdena Kungsängen, Ängsgärdet, Kopparlunden som ligger i direkt anslutning till planerat resecentrum.

10 000 av de 40 000 nya bostäder som planeras i Västerås, planeras att byggas inom 1 km från Västerås resecentrum. Tanken är att de som bor i dessa bostäder ska ha nära till arbetsplatser och rekreationsområden. Gång- och cykeltrafik ges företräde i området och kollektivtrafiken ska vara lättillgänglig, vilket är en grundförutsättning i hållbart stadsbyggande.

Många använder, eller passerar resecentrum på sin väg till och från arbetet. Behovet av att knyta samman stadsdelarna på båda sidor om järnvägen har därmed ökat. Idag används bron i resecentrum som är den enda bro som idag finns i över järnvägen för att röra sig mellan stadsdelarna.

I Stockholm - Mälarregionen finns cirka 40 procent av Sveriges befolkning och sysselsättning. Tågrälsen mellan Västerås och Stockholm går genom tre län som utgör arbetsmarknad för 1,3 miljoner personer. Befolkningen i Mälardalsregionen förväntas öka till 1,4 miljoner personer och 700 000 arbetstillfällen fram till år 2050.

Vi är nu drygt 155 000 invånare i Västerås och år 2050 kan vi vara 80 000 fler. Det kräver såklart flera anpassningar i hela staden och samhället, bland annat ett nytt resecentrum. När vi då bygger ett nytt resecentrum så bygger vi det för att klara den förväntade ökningen av resenärer för upp till 100 år framåt i tiden.

STOR RÖRLIGHET INOM OCH MELLAN LÄNEN

Mer än var tionde arbetande länsbo pendlar till ett annat län. Nästan var tionde person som arbetar i Västmanlands län bor i ett annat län. Mellan länets kommuner är pendlingen ännu större.

Enligt SJ var det år 2018 cirka 61 000 (på- och avstigande) tågresenärer på Västerås central per normalvecka.
Enligt VL/Länstrafiken skedde år 2019 över 14,5 miljoner resor i länet med buss, av dem skedde över 12 miljoner i Västerås, i snitt 34 123 bussresor varje dag. Det är en fördubbling av bussresandet sedan 2006. När Västerås nu är en universitetsstad väntas också pendlandet öka mer.

Under 2022 hade Västerås station totalt 5,4 miljoner besök och resenärsantalet väntas öka mycket fram till 2040.

Ja. Dels kommer det att finnas väntytor inomhus i stationsbyggnaden, dels ute på perrongerna och på busstorget. Väntytorna utomhus skyddas med tak som även fortsätter över rulltrappor, trappor och hissar in i huvudbyggnaden. Plattformstaken utformas i enlighet med Trafikverkets riktlinjer för väntutrymmen och väderskydd.

Resecentrum har som mål att alla ska prioriteras lika. Resecentrum ska vara öppet, lättillgängligt och framkomligt för alla. Resecentrum kommer att ha mycket god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet.

Utformningen av resecentrum kommer att följa europeiskt tillgänglighetsdirektiv för resandeanläggningar (TSD). Samma krav finns i Boverkets byggregler.

Det kommer att finnas trappor, rulltrappor, hissar och ramper för att på så smidigt sätt som möjligt transportera sig till tåget, bussen eller till andra sidan av resecentrum. Vi jobbar med att underlätta för personer med synnedsättning genom exempelvis belysning, taktila stråk och kontrastmarkeringar på golvet. Det kommer även att finnas särskilda hjälpmedel för att få information uppläst.

I dag finns andra normer och krav på ytor för tillgänglighet än när nuvarande station byggdes. Vi arbetar också med att låta barnen ta en mer självklar plats i stadens nya resecentrum.
Ett resecentrum anpassat för barns behov (webbnyhet)

Resecentrum har många olika målgrupper. Det är resenärer och pendlare, turister, invånare som passerar till fots eller med cykel, busschaufförer och annan personal, barn, med flera. Resecentrum behöver möta olika behov hos alla dessa målgrupper, och fungera för alla oavsett funktionsvariation.

När vi har planerat innehållet i resecentrum har vi utgått från de behov och önskemål som finns hos västeråsare och resenärer. Vi har pratat med både experter och olika intressegrupper och fått fram önskemål och en kravställan. Vi har också utgått från de olika krav och regelverk som finns från myndigheter och anpassat oss till barnkonventionen.

Resecentrum ska vara tillgängligt och tryggt för alla och lätt att orientera sig i. Det ska erbjuda plats för både spontana och planerade möten och ge god tillgång till väderskyddade väntytor.

Inne i resecentrum planerar vi för:

• ett ljust och modernt cykelgarage
• både sociala och lugna väntytor
• smidiga stråk att röra sig på, snabbt och långsamt
• resenärs- och vardagsnära tjänster
• biljettförsäljning och information
  
• restauranger
• caféer
• uteserveringar
  
• utställningsytor
• personalområden
• interna kontorsytor
• bussterminal och ett integrerat plattformsområde
• utkiksplatser
• mötesplatser
• offentlig konst med ett konstprogram från Västerås konstmuseum

Då resecentrum ska utvecklas och klara kapacitetsökningen för upp till 100 år framåt så krävs det att byggnaden är flexibel och klarar förändringar, i ytor, innehåll och funktioner. Då resecentrum byggs med minsta möjliga fasta väggar så säkras byggnaden för flexibilitet och hållbarhet inför framtiden. Det blir enkelt att bygga om ytorna inomhus utifrån ändrade behov.

Inuti resecentrum - vad finns det där (webbnyhet)

Inuti resecentrum - hur vet vi vad folk behöver och vill ha (webbnyhet)

Ett av målen för Västerås nya resecentrum är att det ska vara en förebild inom innovation. I projektet överväger vi därför hela tiden nya tekniska lösningar som kan bidra till ökad hållbarhet, såväl social och ekonomisk som ekologisk hållbarhet. Vi vill att resecentrum ska spegla den teknikkunskap och innovationskraft som finns i Västerås.

Utformningen av Västerås resecentrum kommer bland annat att innebära ett integrerat solcellssystem i taket för att ta vara på solens energi. Inomhusklimatet kommer att kontrolleras genom naturlig ventilation, med uppvärmning genom golvvärme. Vi arbetar även med innovativa lösningar för golvkylning och återvinning av regnvatten. Vi deltar till exempel i ett innovationsprojekt tillsammans med Mälarenergi och ABB, där vi ska hitta en lösning som med hjälp av artificiell intelligens kan optimera energinyttjandet i resecentrum och Mälarporten.

Många utrymmen och funktioner i resecentrum byggs för att vara flexibla och anpassningsbara för olika behov för en lång tid framöver. Utöver att det är ett innovativt och smart sätt att bygga, så gör det att nya innovationer och smarta lösningar ständigt kan förbättra resecentrum.

En annan smart sak är att resecentrum förbättrar villkoren för att resa kollektivt. Vi skapar smidiga cykelvägar och säker cykelparkering nära entréerna. Det kommer att finnas laddningsstationer och platser för elsparkcyklar och andra nya miljövänliga transportsätt.

Dessutom lägger vi stor vikt vid den sociala hållbarheten, genom att utforma ett resecentrum som upplevs tryggt och inbjudande för alla.

Så bidrar resecentrum till ett hållbart Västerås (webbnyhet)

Det kommer att finnas flera passager över spåren. I etapp 1 byggs Sigurdspassagen. Där finns det en bro i inomhusmiljö, samt en separerad gång- och cykelbro i utomhusmiljö. Det kommer även att finnas en bro vid det tillfälliga resecentret. Sen tillkommer Kungsängspassagen i etapp 2.

I fördjupad översiktsplan finns även en passage vid friidrottshallen, planering av denna passage ingår som del i framtagande av planprogram för Mälarporten. Den tunnelpassage som finns vid Hamngatan kommer att finnas kvar.

Behovet av att knyta samman stadsdelarna på båda sidor om järnvägen har ökat. I dag upplevs området söder om spåren som en ”baksida” av Västerås. Redan i dag använder eller passerar många resecentrum på sin väg till och från arbetet. Nya arbetsplatser och bostäder söder om järnvägen gör att många passerar genom resecentrum eftersom många använder sig av den enda bro som idag finns över järnvägen för att röra sig mellan stadsdelarna.

Som invånare eller besökare i Västerås kommer det att bli lättare att ta sig mellan stadsdelarna dygnets alla timmar, via resecentrums nya passage med separerade gång- och cykelvägar, som byggs över spåren.

Det kommer även att finnas affärsverksamheter och restauranger som kan användas av alla.

Den stationsnära staden (webbnyhet)

Arkitekturens roll i stadsbyggande (webbnyhet)

Den nya stationsbyggnaden blir funktionell och samtidigt ett nytt ikoniskt landmärke i Västerås. Den kommer att sträcka sig över spåren, via den avsmalnande Sigurdspassagen, och ha entréer på båda sidorna för att öppna upp staden från båda håll. De olika entréerna till resecentrum ska kännas som framsidor oavsett vilket håll du kommer från. Nya stadsdelar växer fram på båda sidor om spåren och det kommer att röra sig fler människor än bara resenärer runt resecentrum.

Byggnaden är utformad för att fläta samman olika flöden; dels för kollektivtrafik och resenärer, dels för stadens invånare och besökare. Stationen, som historiskt varit en stor statisk byggnad, anpassas nu istället till rörelsemönster i området, med målet att vara ett stadsrum fyllt av liv och aktivitet.

Genom en ny gång-och cykelväg på utsidan av byggnaden knyter resecentrum ihop staden genom landskapen som höjer sig över spåren.

Taket på byggnaden höjer sig i hörnen och sänker sig mot mitten. Det bjuder in från alla håll och samlar flödena under sig. Fasaden blir i glas, vilket ger gott om ljus inomhus och även en öppen inbjudande känsla.

Inne i byggnaden blir det en öppen miljö med god överblick. Rymliga hissar/rulltrappor/trappor gör det smidigt för alla att ta sig till tåg, bussar eller entréer.

Västerås nya resecentrum kommer att byggas i etapper, där varje etapp kommer att delas in i ytterligare byggskeden.

ETAPP 1

Under den första etappen byggs Sigurdspassagen, Vasaterrassen, Sigurdsterrassen, busstorget samt första delen av perronger och spårområde. Då byggs också ett tillfälligt resecentrum och en bro med plattformsanslutningar över spåren. Den tillfälliga bron kommer att vara bättre dimensionerad än dagens resecentrum.

ETAPP 2
Under den andra etappen som förväntas börja byggas tidigast år 2040, byggs Kungsängspassagen inklusive terrasser och anslutande torg.

Planeringen har tagits fram i nära samarbete med Trafikverket. Planeringen har gjorts för att vara så tidseffektiv som möjligt, för att möta resandeökningar, för att minimera störningarna för resenärer och för att inte behöva bygga om bangården eller resecentrum igen.

Stationen är samägd av Jernhusen (51 procent) och Västerås stad (49 procent) i det gemensamma bolaget Västerås Central AB (VCAB).

Du får gärna kontakta oss på malarporten@vasteras.se. Affärsverksamheten i resecentrum kommer att styras för att passa resenärernas behov och hela konceptidén bakom resecentrum, men vi vill gärna höra alla idéer. Alla nya tankar gällande önskad service och utbud i ett modernt resecentrum vill vi uppmana er att skicka in!

Det kommer att finnas cykelpassage över spåren. För Sigurdspassagen så bygger Västerås stad till en gång- och cykelbro, utöver den passage som bekostas av Trafikverket. Det är för att vi vill att resecentrum ska knyta ihop våra stadsdelar och att det ska vara lätt att ta sig över spåren.

Brokonstruktionen har granskats med avseende på både lutning och bredd för att det ska fungera bra att cykla över. Lutningen blir 5,5 procent med en höjd om 7 höjdmeter vilket kan jämföras med exempelvis Bondebacken i Västerås med 10 höjdmeter och 6 procent lutning. Passagen över spår kombineras med passage under spår vid Hamngatan för den som väljer att förflytta sig under järnvägen.

Vi har haft dialog med Cykelfrämjandet i framtagandet av konstruktionen. Det kommer att bli separat gång- och cykelväg, med räcken, samt markvärme.

Kungsängspassagen i etapp 2 blir tillgänglig för gångtrafik eller gående där cykeln leds. Platsens förutsättningar där passagen är lokaliserad ger små möjligheter att klara de långa ramper som krävs för att ge tillräckligt flacka lutningar för cykeltrafiken.

Flödesanalys för Mälarportsområdet.

Busstorget ska ligga på samma plats som dagens bussterminal. Det är en plats som ska kunna hantera många resenärer. I genomsnitt sker över 34 000 resor om dagen med kollektivtrafik i Västerås (2019). Busstorget består av en stor torgyta med öar av busshållplatser som ansluter till resecentrum genom det upphöjda landskapet mot den östra entrén.

Det nya busstorget kommer att ha:

• 37 hållplatslägen för bussar inom kollektivtrafiken
• Väderskydd för resenärerna
•  
• Cykelparkeringar på flera platser
  
• Biljettautomater
  
• Kiosk/café
  
• En trevlig miljö med mer stadsliv

Det kommer att bli bättre tillgänglighet och smidigare byten mellan buss och tåg då plattformen vid spår 1 blir gemensam för både bussar och tåg. För att nå övriga spår kommer det att finnas rulltrappor, trappor och hissar som ansluter mot terminalens perronger.

KOMMERSIELL BUSSTRAFIK

På den södra sidan av resecentrum, mot Mälarens håll, kommer all kommersiell busstrafik att finnas, exempelvis flygbussar. De får gemensam perrong med tågtrafiken vid perrong 4. Här kommer även ersättningsbussar för tåg att ha sina hållplatser. Detta för att inte störa den linjebundna kollektivtrafiken på busstorget.

Ja, det kommer finnas bil- och cykelparkeringar i olika former vid resecentrum. Ett av de övergripande målen för resecentrum är att det ska vara tillgängligt för alla och därför är det viktigt att man både kan hämta och lämna med bil samt kunna parkera sin bil för fortsatt resa med buss eller tåg. Vid resecentrums olika entréer kommer totalt cirka 60 korttidsparkeringar för bil att finnas. Marken som är stationsnära bör i första hand upplåtas för andra funktioner än långtidsparkering för bilar. Pendlarparkering, cirka 340 platser, kommer därför placeras inom 500 meter från resecentrum. Frågan utreds inom ramen för det planprogram som för närvarande tas fram för Mälarporten.

Det kommer vara möjligt att parkera sin cykel både utomhus och under tak i nära anslutning till resecentrumets olika delar. Totalt planeras cirka 3000 allmänna cykelparkeringsplatser. Utöver de allmänna platserna tillkommer knappt 2000 cykelparkeringsplatser på privat mark.

I området för detaljplanen ingår även kvarteret Sigurd 3 och Vasakvarteret. Sigurdkvarteret kommer att inrymma cirka 1700 cykelparkeringar och cirka 450 bilparkeringsplatser. Platserna täcker framförallt kvarterets egna behov. Vasakvarteret kommer att inrymma cirka 180 cykelparkeringar och cirka 50 bilparkeringsplatser. Detaljplanen har en flexibilitet för framtida användning, vilket genererar olika efterfrågan av bilparkering. Vasakvarterets parkering löses i huvudsak i garage under kvarteret eller i en gemensam lösning inom Mälarporten.

Flödesanalys för Mälarportsområdet (utredning)

Ja. Det är mycket viktigt att tågtrafiken fungerar under ombyggnationen. I perioder kommer Trafikverket att behöva stänga av trafiken, men det kommer att gälla kortare perioder och informeras om i god tid i förväg.

Svaret på den frågan påverkas av mer saker längs spåren än bara vårt resecentrum. För att regionaltågen inte ska blockeras av pendeltåg pågår en utbyggnad till fyrspårjärnväg från Kallhäll in till Stockholm. De extra spåren ger även bättre kapacitet på Mälarbanan vilket möjliggör fler avgångar och bättre punktlighet. Restiden till Stockholm påverkas även av utbyggnaden av spår och station i Sundbyberg.

Under byggtiden kommer parkering möjliggöras vid den tillfälliga stationen på södra sidan om spåren (Sigurd 4). Där kommer drygt 40 långtidsparkeringar tillkomma med möjlighet att utöka

parkeringskapaciteten med ytterligare knappt 90 platser, totalt ca 130 st. Söder om Kungsängsgatan, i anslutning till den tillfälliga stationen, kan vid behov cirka 300 ytterligare parkeringsplatser tillskapas inom fastigheten Gasugnen 1. På så sätt finns lösningar för pendlarparkering under byggtiden av Sigurdspassagen, Sigurdsterrassen och Vasaterrassen.

Tillgängliga cykelparkeringar kommer tillgodoses under byggtiden. På den norra sidan kommer det att bli cirka 850 platser inomhus på den stora perrongen i bussterminalen mot Södra Ringvägen. På den södra sidan föreslås fyra olika parkeringsytor för cyklar med cirka 570 platser. Dessa platser blir utomhus men väderskyddade med tak.