Trygg och säker
Ring 112 om du själv eller någon annan i din närhet är i en nödsituation där det är fara för liv. Här kan du läsa mer om Västerås stads säkerhets- och beredskapsarbete, vad du kan göra under en kris och hur du kan förbereda dig.
Vid en större kris är det viktigt att du själv gör det du kan för att hålla dig varm, torr, mätt och informerad. Läs mer om hur du skapar en egen hemberedskap, ta del av informationsmaterial och tips genom att klicka på respektive plustecken nedan.
Hemberedskap och recept i kris och kris
Hjälpen från samhället kommer först att gå till dem som bäst behöver den. De flesta måste därför vara beredda på att kunna klara sig själva ett tag. Det är därför bra om du har en veckas beredskap med mat, vatten, värme och kommunikation.
Vi har tagit fram en bok med recept där du kan få inspiration. Det är elever från Tranellska gymnasiet som gjort recepten. Du kan ladda ner och skriva ut den här.
Recept i kris och krig - så stärker du din hemberedskap pdf, 4.5 MB.
Recept i kris och krig, version att skriva ut pdf, 6.4 MB.
Varje recept presenteras av en aktör som alla har en viktig roll i totalförsvaret. Aktörerna är Försvarsmakten, Räddningstjänsten Mälardalen, Polismyndigheten, Länsstyrelsen Västmanland, Frivilliga beredskapsgruppen, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Veteranförbund, Hemvärnet, Region Västmanland, Svenska Röda Korset, Trafikverket, Mälarenergi, Myndigheten för civilt försvar och så vi på Västerås stad.
Mer om hemberedskap på krisinformation.se
På krisinformation.se finns bra tips om hur du kan förbereda ditt hushåll för att klara en kris bättre:

Läs informationsmaterial
Viktig information till Västerås invånare i händelse av kris eller krig
Läs igenom broschyren Viktig information till Västerås invånare. Den handlar om krisberedskap i Västerås.
Viktig information till Västerås invånare i händelse av kris eller krig pdf, 2.7 MB.
Vill du ha ett exemplar av broschyren hemskickad kan du kontakta oss via 021-39 00 00 eller kontaktcenter@vasteras.se.
The booklet in other languages

Illustrationer i broschyren: Tobias Flygar.
Om krisen eller kriget kommer - av Myndigheten för civilt försvar (MCF)
Myndigheten för civilt försvar (MCF) broschyr "Om krisen eller kriget kommer" delades ut till alla hushåll i Sverige under hösten 2024.
Broschyren om krisen eller kriget kommer
Den finns på flera olika språk, uppläst på svenska och engelska och punktskrift.

Foto MSB_Melker Dahlstrand
För dig med funktionsnedsättning
Om du är äldre eller har en funktionsnedsättning
Tänk igenom hur ditt funktionshinder påverkar dig om elen slutar fungera eller om något annat oväntat händer. Det gäller även dig som är äldre, till exempel om du har svårt att röra dig.
Om du har personlig assistans är det viktigt att dina assistenter vet hur en kris eller samhällsstörning kan påverka din vardag.
Du som är äldre eller har en funktionsnedsättning bör också:
- bära medicinskt ID, till exempel en bricka eller ett armband
- berätta för andra var dina nödsaker finns
- anpassa din krislåda efter dina behov
Du kan läsa mer om hur du kan förbereda dig i broschyren Viktig information till Västerås invånare i händelse av kris eller krig.
Broschyr: Viktig information till Västerås invånare i händelse av kris eller krig
Utrymning vid funktionsnedsättning
Planera hur du kan lämna din bostad om du behöver utrymma.
- Ta reda på vilka utrymningsvägar som finns.
- Testa hur du kan ta dig ut.
- Fråga någon om du är osäker.
Det är bra om personer i din närhet vet att du har en funktionsnedsättning. Då är det lättare att hjälpa till vid till exempel en utrymning.
Räddningstjänsten och sjukvården har hjälpmedel för att flytta personer med funktionsnedsättning. Men det kan ta tid och kräva mycket resurser. Därför är det viktigt att du själv funderar på hur ditt funktionshinder kan påverka en utrymning.
Skyddsrum
Många skyddsrum är tillgängliga, men alla är inte anpassade för personer med funktionsnedsättning.
Vid en kris eller i krig prioriterar samhället ofta personer med störst behov av stöd. Det är därför bra att känna sina grannar. Om ni vet om varandras behov är det lättare att hjälpa varandra, till exempel vid en utrymning.
Du kan läsa mer om skyddsrum under rubriken Håll dig säker vid en kris.
När krisen är framme är det viktigt att du håller dig informerad om händelsen. Det gör du så här:
Viktigt meddelande till allmänheten, VMA
Om det sker olyckor och allvarliga händelser där allmänheten kan vara i fara använder myndigheterna varningssystemet Viktigt meddelande till allmänheten, VMA.
VMA sänds vanligtvis ut via radio och tv. Vid riktigt allvarliga händelser används utomhusvarningssystemet för Viktigt meddelande till allmänheten.
Gör så här när du hör VMA-signalen:
- gå in och håll dig inomhus
- stäng dörrar, fönster, ventiler och fläktar
- lyssna på radio P4 Västmanland 100,5 MHz för att få mer information.
- På SVT:s Text-TV sidan 599 där samma meddelande som läses i radio publiceras skriftligt.
Test av VMA
Varningssystemet med utomhussignalen testas fyra gånger om året.
Klockan 15.00 den första helgfria måndagen i:
- mars
- juni
- september
- december.
Andra sätt att få information vid en kris
- Ring informationsnumret 113 13
- Besök vasteras.se
- Följ Västerås stad på facebook
- Lyssna på P4 Västmanland 100,5 MHz som är beredskapskanal med särskilt uppdrag att informera vid kriser.
- Besök en trygghetspunkt - det finns 22 skolor som vid en allvarlig kris fungerar som trygghetspunkter och värmestugor där vi informerar om krisen.
Läs mer om trygghetspunkterna under Håll dig säker vid en kris
Risker och sårbarheter
I ett samhälle finns det risker och sårbarheter. Är vi förberedda kan vi minska både risker och skador. Västerås stad arbetar därför med att identifiera och förebygga risker.
Kommuner, regioner, länsstyrelser och centrala myndigheter är skyldiga att sammanställa risk- och sårbarhetsanalyser, så kallade RSA.
Syftet är att:
- minska samhällets sårbarhet
- stärka förmågan att hantera störningar och kriser
Västerås stad arbetar löpande med sin risk- och sårbarhetsanalys.
Arbetet hjälper kommunen att:
- upptäcka och åtgärda brister
- planera för olika scenarier
- utbilda och öva personal
- samarbeta med andra aktörer i samhället
Målet är att minska både risken för samhällsstörningar och konsekvenserna om något händer.
Mer information om stadens arbete med risk- och sårbarhetsanalyser och anläggningar med farlig verksamhet finns på sidan Risker och sårbarheter.
Vid en större krissituation finns trygghetspunkter runt om i kommunen som kan öppna. Skyddsrum är till för att ge befolkningen ett fysiskt skydd i krig.
Läs mer om trygghetspunkter och skyddsrum i respektive plustecken nedan.
Trygghetspunkter
Trygghetspunkterna är platser dit du kan gå för att få värme, vatten, varm mat, information, möjlighet att larma 112, besöka toalett, enklare sjukvård, övernattning eller stöd.
Om vi behöver öppna trygghetspunkterna informerar vi om det på kommunens webbplats och via P4 Västmanland 100,5 MHz.
Trygghetspunkternas platser och adresser
- Barkarö bygdegård, Barkarö Bygdegård 1
- Bjurhovdaskolan, Knotavägen 63
- Carlforsska gymnasiet, Sångargatan 1
- Dingtuna Bygdegård, Kyrkvägen 27
- Dingtuna skola, Kyrkskolan 1
- Emausskolan, Långmårtensgatan 6
- Fredriksbergsskolan, Rosenfinksgatan 14
- Gryta demenscentrum, Blåregnsgatan 4
- Harakers Bygdegård, Harakers Prästgård 4
- Hälleborgs vård- och omsorgsboende, Bäckbyvägen 3
- Hökåsenskolan, Lindvägen 4
- Irstaskolan, Ullvigatan 49
- Kungsåra Bygdegård, Kungsåra Bygdegård 1
- Kärrbo bygdegård, Kärrbo bygdegård 1
- Lillhärads bygdegård, Lillhärads Kyrkby 2
- Lövängsskolan, Lövängsgatan 4
- Mälarparksskolan, Mälarparksvägen 15
- Norra Vallbyskolan, Vallby Skolgata 2-4
- Nybyggeskolan, Bygatan 26
- Orrestaskolan, Orrestavägen 14
- Persboskolan, Karl IX:s väg 3–7
- Pettersbergsskolan, Pettersbergsgatan 39
- Romartuna (Hallsta by),
- Rudbeckianska gymnasiet, Skolgatan 5
- Rytterne bygdegård, Rytterne Bygdegård 1
- Rönnbyskolan, Släggkastargatan 13
- Sevalla bygdegård, Sevalla Bygdegård
- Skerike bygdegård, Skerike bygdegård 1
- Skiljeboskolan, Säbygatan 4
- Stenkumla vård- och omsorgsboende, Stenkumlagatan 18
- Södra Källtorps vård- och omsorgsboende, Bälbygatan 7A
- Tegelviksskolan, Sundbyviksvägen 2 i Kvicksund, Eskilstuna kommun, för boende i Kvicksund
- Tillbergaskolan, Källbovägen 6
- Tidö-Lindö
- Tortunaskolan, Klockarvretarna 3
- Ängsgärdets vård- och omsorgsboende, Myggbogatan 16
- Ängsö
- Önstaskolan, Daggrosgatan 2
- Öster Mälarstrands vård- och omsorgsboende, Najadgatan 1
Trygghetspunkterna på karta
Tryck på någon av markeringarna på kartan här under för att få mer detaljerad information om var trygghetspunkterna finns.
Skyddsrum
Skyddsrum är till för att ge befolkningen ett fysiskt skydd i krig. I Västerås tätort finns:
- 1 154 skyddsrum
- 137 132 skyddsplatser
Alla skyddsrum är märkta med den här skylten, en blå triangel på en orange bakgrund.
Märkningen för skyddsrum är en blå triangel på en orange bakgrund. Alla skyddsrum och byggnader med skyddsrum är märkta med skylten.
Skyddsrum är till för att ge befolkningen ett fysiskt skydd i krig. Övergripande ansvarig för skyddsrum är Myndigheten för civilt försvar (MCF). Västerås stad ansvarar för kommunens stora befolkningsskyddsrum i Mariaberget med plats för 3500 personer.
I Sverige finns drygt 65 000 skyddsrum och ungefär sju miljoner skyddsplatser. Dessa skyddsrum finns spridda i vanlig bebyggelse och används i fredstid som helt vanliga lokaler. Det är respektive fastighetsägare som ansvarar för sitt skyddsrum.
Skyddade utrymmen
Skyddade utrymmen är utrymmen som snabbt kan öka civilbefolkningens skydd vid ett väpnat angrepp. De kan fungera som ett komplement till skyddsrum och utrymning.
Du kan läsa mer om skyddade utrymmen på Myndigheten för civilt försvars hemsida.
Beroende på situation eller händelse så är det olika aktörer som har ansvaret. Klicka på respektive händelses plustecken för att läsa mer.
Brand och räddning
Räddningstjänsten Mälardalen, RTMD, ansvarar för brandkåren i Västerås.
De har tre brandstationer i kommunen:
- Vallby, som är huvudstation
- Brandthovda
- Skultuna.
Sedan 1 januari 2021 driver sex kommuner räddningstjänstverksamheten i ett gemensamt kommunalförbund. Detta eftersom Västra Mälardalens räddningstjänst och RTMD gick samman. Medlemskommunerna är nu Västerås, Hallstahammar, Surahammar, Arboga, Kungsör och Köping.
Internetavbrott
Se aktuell information om störningar och avbrott hos din tjänsteleverantör. Information om planerade driftavbrott i Fibras nät hittar du på www.fibra.se.
Skyfall och översvämning
Läs mer på Mälarenergis webbsida www.malarenergi.se/skyfall om du har problem med översvämning i din källare.
Karttjänst skyfall
I länken nedan hittar du en karta som visar hur ett skyfall ungefär skulle kunna påverka Västerås.
Kartan visar maximala översvämningsdjup och ytvattenflöden som förväntas uppstå vid ett 100-årsregn. Ett 100-årsregn är en extrem regnhändelse, ett så kallat skyfall, där en stor regnmängd faller under en kort tid och ett begränsat geografiskt område. Över en tidshorisont på 100 år är risken att ett 100-årsregn inträffar 63 procent.
Kartan visar däremot inte exakt hur ett specifikt hus drabbas eftersom små variationer i terrängen påverkar hur vatten samlas vid en enskild byggnad. Det kan också komma mer regn än vad beräkningen för den här kartan visar.
Beräkningsunderlag
Beräkningen bygger på ett så kallat typ-regn där hela regnet förväntas falla över en period om sex timmar och där hälften av regnmängden kommer under en halvtimme.
Beräkningarna har tagit hänsyn till klimatförändringarnas effekt fram till år 2100. I beräkningarna har en klimatfaktor om 1,3 använts. Den ligger inom klimatscenariot RCP 4,5 och RCP 8,5. Ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,3 och 6 timmars varaktighet motsvarar en total regnmängd om 108,8 millimeter.
Beräkningen tar även hänsyn till olika parametrar som styr vattnets avrinning som exempelvis höjdförhållanden, markanvändning, markens infiltrationsförmåga och ledningsnätets kapacitet. Marken antas vara torrlagd vid regnets start vilket innebär att mättnadsgraden i jordlagren är 0. Jordlagren fylls därefter upp i takt med att regnvattnet infiltrerar marken och till dess att markens förmåga att infiltrera vatten överskrids.
Definition av begrepp
Klimatfaktor
En klimatfaktor är ett mått på hur mycket kraftigare skyfallen förväntas bli i ett förändrat klimat. En klimatfaktor på 1,3 innebär att man räknar med att regnen blir 30 procent kraftigare i framtiden. Du kan läsa mer om klimatfaktorer på SMHIs hemsida:
Statistik för extrema korttidsregn – skyfall | SMHI
RCP
FN:s klimatpanels (IPCC:s) utvärderingsrapport AR5 2013-2014 använder fyra scenarier för att beräkna klimatförändringar i framtiden, så kallade RCP:er, Representative Concentration Pathways.
RCP:erna är tänkta att ge information om klimatförändringarna vid olika halter av växthusgaser i atmosfären. Det finns fyra scenarier fram till år 2100 som kan säga visa på fyra olika vägar för hur vår klimatpåverkan kan utvecklas framöver. Du kan läsa mer om RCP:er på SMHs hemsida:
Karttjänster översvämning
Myndigheten för civilt försvar har tagit fram en karta. Den visar för varje decimeter vilka områden vid Mälaren som riskerar att översvämmas från normalvattenstånd upp till den teoretiskt högsta nivån.
Karta över områden som riskerar att översvämmas
Det finns även en karta över områden som riskerar att svämma över i åar och älvar i Sverige.
Karta över områden som riskerar att översvämmas i åar och älvar
Strömavbrott
Om du har strömavbrott, kontrollera först säkringar och jordfelsbrytare. Kolla om grannarna också har strömavbrott. Om det är ett större elavbrott kan du få mer information om genom att lyssna på radio P4 Västmanland 100,5 MHz.
Pågående strömavbrott och driftstörningar hos Mälarenergi
För felanmälan när du har strömavbrott, ring:
- Mälarenergis kunder 021-18 19 00
- Vattenfalls kunder 020-82 58 58
Telefonavbrott
Om telefonin inte fungerar kan du läsa aktuell information hos din teleoperatör.
Vid större störningar informerar vi också via lokalradion P4 Västmanland på 100,5 MHz.
Om du inte kan ringa 112
Vid vissa telefonavbrott går det inte att ringa larmnumret 112.
Ofta påverkas inte alla telefonnät samtidigt. Till exempel kan mobilnätet ligga nere medan det fasta telefonnätet fungerar, eller tvärtom. Det är inte heller säkert att alla operatörer påverkas.
Om du inte kommer fram till 112, prova därför att:
- ringa från en annan persons telefon
- ringa från en telefon med en annan operatör
Det kan öka chansen att samtalet går fram.
Om det fortfarande inte fungerar kan du ta ut ditt SIM-kort och försöka ringa 112 igen. Då kan telefonen ibland koppla upp sig via ett annat mobilnät.
Om telefonin ligger nere länge
Om Västerås drabbas av ett större och långvarigt telefonavbrott kan Västerås stad ordna möjlighet att larma 112 vid kommunens trygghetspunkter.
Vattenavbrott
Det kan hända att området där du bor blir utan dricksvatten och orsaken inte går att lösa snabbt. Om det händer kommer Mälarenergi att ställa ut tankar med nödvatten i de drabbade områdena.
Nödvatten under en kris
Nödvattnet är i första hand till för matlagning och dryck. Vi informerar om var stationerna finns på Västerås stads webbplats, Mälarenergis webbplats och i radio P4. Inom några timmar efter ett vattenavbrott ska vi kunna erbjuda 3–5 liter rent vatten per person och dygn. Det är bra om du är förberedd och använder nödvattnet så effektivt som möjligt.
Tips på hur du förbereder dig och sparar på vattnet när du har vattenavbrott:
- Vattendunkar med stor skruvkork är bäst att hämta vatten i. Tappkran är praktiskt att ha till dunken.
- Lägg vattenfyllda PET-flaskor i frysen, fyllda till tre fjärdedelar. Fryst vatten håller sig friskt länge.
- Rent vatten kan du spara i månader i rena dunkar. Ställ dem där det är mörkt och svalt.
- Om det finns misstanke om att kranvattnet innehåller bakterier, virus eller parasiter kan du behöva rena det. Detsamma gäller för vatten du har hämtat ute, eller om du använder snö och is. Det ska kokas innan du kan dricka det eller använda det i matlagning. Koka upp vattnet tills det bubblar kraftigt med stora bubblor. Bakterier, virus och parasiter dör när vattnet kokas.
- I nödläge kan du hämta vatten från vattendrag, sjöar och dammar. Ta i så fall vatten från ställen där vattnet rinner, eller som ligger långt ut från stranden. Koka alltid vatten som du har hämtat ute.
- Till tvätt och disk kan du använda vatten från sjöar, vattendrag, regntunna och så vidare.
- I toaletten kan du spola med vilket vatten som helst.
- Ha gärna handsprit och våtservetter hemma så att den totala åtgången av vatten minimeras.
Frågelista för dig med egen dricksvattenanläggning
- Hur ska jag få upp mitt dricksvatten vid elavbrott? Finns det handpump, eller reservelverk?
- Behöver jag rena mitt vatten vid elavbrott?
- Har jag några reservdunkar för dricksvatten?
- Var finns närmaste vattenkiosk/tappställe där jag som privatperson kan hämta dricksvatten i egen dunk? Länk till Mälarenergis hemsida:
Hämta vatten från tankstation - Finns det någon granne eller förening som jag kan få vatten ifrån?
Så använder du toaletten vid vattenavbrott
Om vattnet stängs av kan du inte spola toaletten. Vid ett längre avbrott kan avloppet snabbt bli fullt om du fortsätter använda toaletten som vanligt.
Det är därför bra att förbereda hur du ska göra med toaletten vid en kris. Här är några enkla råd.
När du behöver kissa
Du kan kissa i toaletten även när vattnet är avstängt, men lägg toalettpappret i en papperskorg bredvid i stället.
Efter någon dag kan det börja lukta från toaletten. Lägg därför på ett lock som sluter tätt så att lukten inte sprider sig i bostaden.
Du kan också kissa i en separat behållare under dagen och tömma den i toaletten på kvällen. Då behöver du bara öppna toaletten en gång och minskar risken för dålig lukt.
När du behöver bajsa
Använd en latrintunna eller en hink med tätt lock.
- Locket minskar dålig lukt.
- Det minskar också risken för smittspridning.
En latrintunna är ofta det bästa alternativet. Till exempel hämtar VafabMiljö redan latrintunnor från fritidshus. De är därför enklare och mer hygieniska att hantera när krisen är över. Latrintunnor finns att köpa i många byggvarubutiker.
Du behöver inte separera urin och avföring. När du har använt tunnan:
- Lägg i toalettpappret.
- Täck med trä- eller halmpellets eller kompostströ.
Det minskar lukt och suger upp vätska. Du kan också använda jord eller rivet tidningspapper.
Det går att kissa i latrintunnan, men då kan lukten bli starkare och tunnan blir snabbt full.
Allt i en påse
Myndigheten för för civilt försvar, skriver i broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” att du kan sätta en kraftig plastpåse i toaletten och göra dina behov direkt i påsen.
Den metoden kan skapa problem efter krisen. Renhållningsbolagen kan inte hämta sådana påsar med sina vanliga sopbilar, och i dag finns ingen tydlig lösning för hur de ska tas om hand.
Om det är varmt och krisen varar flera dagar kan många påsar också skapa hygienproblem och öka risken för smittspridning.
Har du ingen hink med tätt lock kan du därför:
- kissa i toaletten
- använda en påse bara när du behöver bajsa
Det är ändå bättre att använda en påse än att fortsätta använda toaletten som vanligt och riskera stopp i avloppet.
Värmeavbrott
Om din bostad är utan värme finns det en hel del du kan göra för att slippa frysa. Se till att ha extra värmekällor, sovsäckar, filtar, tändstickor och värmeljus hemma.
På Energimyndighetens webbplats och Civilförsvarsförbundets webbplats finns enkla råd om hur du hanterar ett värmeavbrott på bästa sätt.
Elavbrott - vad gör jag nu?, Energimyndigheten
Tips och råd om värmeförsörjning, Civilförsvarsförbundet
För felanmälan när du har fjärrvärme-, fjärrkyla eller vattenavbrott, ring:
- Mälarenergi 021-18 19 00
Nedfall vid kärnvapenexplosion
Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för att ta fram kunskaps- och beslutsunderlag för alla händelser som kan ge strålskyddskonsekvenser, inklusive kärnvapenexplosioner.
Informationen som följer är hämtad från Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida:
Tidiga stråldoser från kärnvapennedfall domineras av strålning från radioaktiva ämnen på marken. Om du befinner dig på en plats där nedfallet kan orsaka höga stråldoser ska du uppsöka ett gott skydd innan nedfallet anländer. Exempel på gott skydd är skyddsrum, källare eller liknande som skyddar mot strålning och där du kan stanna flera dygn. Gott skydd under de första dygnen är effektivt. Jodtabletter har ingen praktisk funktion vid nedfall från en kärnvapenexplosion.
På Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida kan du läsa mer om hur du skyddar dig från nedfallet vid en kärnvapenexplosion.
Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida - frågor och svar om kärnvapen
Vid en kris kan du hjälpa till med olika saker. Läs mer genom att klicka på respektive plustecken nedan.
Västerås frivilliga beredskapsgrupp, FBG
Tänk dig att det händer något allvarligt i kommunen. En stor olycka eller brand, plötslig översvämning, att vattnet blir förorenat eller någon annan så kallad extraordinär händelse. I sådana situationer finns det alltid människor som vill hjälpa till.
Västerås frivilliga beredskapsgrupp, FBG är ett samarbete mellan Västerås stad och övriga frivilligorganisationer. Tanken är att beredskapsgruppens sammansättning och kompetens ska motsvara Västerås tänkbara behov i olika situationer och tidsskeden. Vi ses som en viktig aktör i stadens krisberedskap och kan vid behov ingå i en så kallad inriktnings- och samordningsfunktion, krisledning.
Gruppens uppgift och funktion
Frivilliga beredskapsgruppens uppgift är att finnas till hands för kommunen när de ordinarie resurserna behöver förstärkas i utsatta lägen eller vid andra behov. Vi kallas in på begäran av kommunledningen när något extraordinärt hänt.
Vi kan till exempel hjälpa till med:
- Evakueringar
- Information
- Administration
- Praktiska uppgifter som till exempel att dela ut vatten vid mobila tankar när staden fått vattenavbrott
- Sanera olja om det varit utsläpp
- Medmänskligt stöd till drabbade
Frivilliga beredskapsgruppen har kallats in:
- Vid den stora skogsbranden i Västmanland
- En situation vid Erikslunds shoppingcenter och Ikea i Västerås
- Ett nödvattenuppdrag när Köping drabbades av en stor vattenläcka
- För att förbereda och ta emot flyktingar från Ukraina
Vad krävs för att bli medlem
- Bra på att ta initiativ, ha improvisationsförmåga och vara flexibel
- Förmedla och ta emot information
- Ta och få kontakt med människor i kris
- Ha bra kännedom om lokala förhållanden
- Vara stresstålig
- Kunna röra dig obehindrat i svår terräng
Utbildning och övningar
Blir du medlem får du genomföra flera utbildningar och du lär dig:
- första hjälpen
- hjärt-lungräddning
- allmän brandkunskap
- möta människor i kris
- organisera människor som kommer spontant och vill hjälpa till vid en krissituation
- kriskommunikation
- delta och träna i en krisövning
Andra områden i utbildningen är:
- vårt sårbara samhälle
- kommunens organisation
- kända risker och sårbarheter
- kommunens kommunikationssystem vid kriser
Som medlem ska du även delta i fortbildningar som kommunen och andra aktörer arrangerar. Utbildningen kan om kommunen ser ett behov kompletteras med olika fortsättningsutbildningar, studiebesök och så vidare.
Intresseanmälan och kontakt
Andreas Weiborn, Västerås stads kontakt för Frivilliga beredskapsgruppen FBG
Telefonnummer: 021-39 14 71
Frivilliguppdrag
Västerås stad hanterar frivilliguppdrag i form av familjehem, stödfamiljer, kontaktpersoner och gode män. Vi behöver alltid fler som vill hjälpa till. Vad uppdragen innebär kan du läsa om på sidan som handlar om frivilliguppdrag.
Frivilliguppdrag - Västerås
Om och när något händer är vi förberedda för att hantera krisen. Vi övar olika krisscenarier regelbundet. Västerås stad har det övergripande ansvaret för att hantera samordning av samhällsstörningar i kommunen.
Krisstöd i Västerås
När en allvarlig händelse inträffar i Västerås kan kommunen ge stöd till personer som drabbas och deras närstående. Stödet gäller oavsett om du bor i Västerås eller inte.
Du kan få:
- psykiskt stöd
- hjälp med praktiska saker, till exempel kläder, mat och tillfälligt boende
Krisstöd ges vid större olyckor och katastrofer. Det gäller både personer som är direkt drabbade, till exempel överlevande och närstående, och personer som påverkas indirekt.
Så startar krisstödet
Det är oftast räddningstjänsten eller polisen som beslutar att krisstöd ska sättas in.
Krisstödsgruppen kan då:
- möta drabbade personer
- ta emot dem på ett stödcenter
- starta ett informations- och stödcentrum
- samarbeta med andra organisationer som arbetar med händelsen
Om du behöver stöd efter en händelse
Om du till exempel har varit med om en brand och behöver stöd, kläder, mat eller någonstans att bo kan du få hjälp av socialtjänsten eller socialjouren.
Kontakta i första hand ditt försäkringsbolag.
Du kan också kontakta socialjouren.
Kontaktuppgifter och telefontider till socialjouren
I en broschyr har vi samlat information till dig som har varit med om en allvarlig händelse och kan vara i behov av krisstöd.
Till dig som varit med om en allvarlig händelse pdf, 5.5 MB.
KONTAKTA OSS
Enheten för Civilt försvar och säkerhet
Telefonnummer: Nå oss via Västerås stads kontaktcenter 021-39 00 00
sakerhet@vasteras.se


%20210422Trygghetsr%C3%A5det.webp)

