SKRIV UT
Byggnadsnämnden sammanträder den 21 juni
Allmänhetens frågestund börjar klockan 13.00 i kommunfullmäktigesalen. Den pågår i max 15 minuter. Då kan du ställa frågor om de ärenden som tas upp på dagens sammanträde. Finns det inga frågor direkt...
Kommunens planarbete
De här planerna är antagna eller på väg att antas
Här visas både detaljplaner, planprogram och andra planeringsdokument som är på väg att bli antagna, är antagna eller godkända.
Detaljplan för Njord 8 och del av Västerås 1:1, Centrum, dp 1941
Detaljplanen antogs planen den 13 april 2023.
Granskningsutlåtande för förslag till detaljplan dp 1941
Detaljplan för Gunnar 19, Herrgärdet, dp 1875
Detaljplanen antogs den 23 februari 2023.
Granskningsutlåtande för förslag till detaljplan dp 1875
Fördjupning av översiktsplan för Västerås hamn och Hacksta, föp 67
Förslaget antogs den 10 november 2022.
Särskilt utlåtande för förslaget till fördjupning av översiktsplan föp 67
De här planerna är överklagade
Här visas både detaljplaner, planprogram och andra planeringsdokument som i sin process har blivit överklagade.
Detaljplan för Gunnar 19, Herrgärdet, dp 1875
Detaljplanen antogs den 23 februari 2023.
Granskningsutlåtande för förslag till detaljplan dp 1875
Fördjupning av översiktsplan för Västerås hamn och Hacksta, föp 67
Förslaget antogs den 10 november 2022.
Särskilt utlåtande för förslaget till fördjupning av översiktsplan föp 67
Stadsplanering sker genom översiktlig planering och detaljplanering. I översiktsplanen beskriver vi de långsiktiga grunddragen för hur vi ska utveckla och bevara den byggda miljön på ett hållbart och klimatsmart sätt. I detaljplaner anger vi hur ett begränsat område får användas och vad som får byggas där.
Här förklarar vi lite kort de olika begreppen vi använder. För dig som vill veta mer, går det att läsa mer i länkarna som finns.
Kommunal fysisk planering, Boverket
Länk till annan webbplats.
Detaljplaner
En detaljplan är ett dokument som talar om hur mark- och vattenområden får användas inom ett visst område. Det kan handla om ett kvarter eller några fastigheter. Detaljplaner är juridiskt bindande och består av en plankarta och en planbeskrivning. En ny detaljplan görs för att pröva om ett område är lämpligt för en viss användning, så som exempelvis bostäder eller kontor.
Detaljplaner upprättas i flera steg beroende på vad planens har för omfattning och innehåll. Då väger vi både allmänna och enskilda intressen mot varandra. Vi samråder alltid med aktörer som berörs av det specifika projektet. Det kan till exempel vara fastighetsägare, föreningar och olika myndigheter. Det är plan- och bygglagen, PBL, som justerar arbetet med detaljplaner.
Guide som vägleder dig till att lättare förstå och läsa plankartor
Pdf, 6.8 MB.
Detaljplaner är det planeringsdokument som flest medborgare blir berörda av. Därför vill vi beskriva den processen lite mera. Du kan läsa mer om hela processen för hur en detaljplan tas fram längre ner på sidan.
Översiktsplan
En översiktsplan beskriver hur vi ska använda kommunens mark och vatten, samt hur vi ska utveckla bebyggelsen ur ett långsiktigt perspektiv. Alla kommuner ska ha en översiktsplan som gäller för hela kommunen. Översiktsplanen ligger till grund för all planering av byggande och markanvändning i kommunen.
Om vi behöver titta lite mer noggrant på ett område, kan vi göra en fördjupning av översiktsplanen just där.
Västerås översiktsplan och dess fördjupningar
Översiktsplanering, Boverket Länk till annan webbplats.
Övriga utredningar
Ibland krävs att vi gör lite djupare utredning innan vi kan gå vidare med en detaljplan. Då kan det behövas ett planprogram, en ortsanalys eller en annan utredning. Ofta finns det möjlighet att lämna synpunkter även på dessa utredningar.
En ny detaljplan kan tas fram på flera olika sätt. Standardförfarandet är de vanligaste. Den processen innehåller flera olika skeden. Du kan läsa mer om dem längre ner på sidan och i länkarna.
Planuppdrag
När en ansökan om en ny detaljplan kommer in lämnar vi alltid ett planbesked. Där ska det framgå om vi ska inleda ett planarbete eller inte. Efter det är första steget att byggnadsnämnden tar beslut om planuppdrag. Sedan börjar arbetet med att ta fram ett planförslag. I följande skeden beskriver vi i korthet de olika stegen i processen.
Ibland har vi tidig dialog
I arbetet med en del detaljplaner finns behov av tidig dialog med boende i närheten. Ofta vill vi ta reda på mer om hur området används och vad som uppskattas med platsen. De tankar och synpunkter som kommer in tidigt blir ett underlag som hjälper oss ta fram en så bra detaljplan som möjligt. Det är politikerna som bestämmer i vilka detaljplaner vi ska ha tidig dialog. Dialogen sker mellan planuppdrag och samråd i processen.
När detaljplanen sedan skickas på samråd finns det nya möjligheter att lämna synpunkter.
Samråd
Samrådshandlingarna är ett första förslag till planhandlingar. De består ofta av plankarta med bestämmelser, illustrationskarta och planbeskrivning. Där kan också ingå olika typer av utredningar.
När det är samrådsskede ger vi de som är berörda möjlighet att lämna in synpunkter på förslaget. Berörda kan vara de som bor eller äger mark inom eller gränsande till planområdet. Det kan också vara sådana som på annat sätt berörs av planen. Ofta anordnas ett särskilt samrådsmöte för de boende och fastighetsägare som berörs. Alla synpunkter som kommit in från samrådet och från granskningen för detaljplanen sammanfattas och besvaras i ett granskningsutlåtande.
Underrättelse
Inför granskningen ska vi underrätta dem som berörs av förslaget. Det är till exempel sakägare, boende och övriga som har lämnat in synpunkter under samrådet.
Granskning
Förslaget till detaljplan bearbetas och ställs därefter ut för granskning. Det pågår i normala fall i minst två veckor. Ibland annonserar vi om utställningen i dagspressen. Sakägare informeras per brev. Under granskningstiden finns det åter möjlighet att framföra synpunkter, som då ska vara skriftliga. Efter granskningstidens slut sammanfattas och besvaras inkomna synpunkter i ett utlåtande.
Granskningsutlåtande
Alla skriftliga synpunkter som har kommit in ska sammanställas. Det kallas för granskningsutlåtande. I det finns även det förslag som vi tagit fram efter ha sammanställt alla synpunkter med. När utlåtandet är klart ska det skickas ut eller göras tillgängligt för dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.
Antagande
Det är byggnadsnämnden eller i vissa fall kommunfullmäktige som antar detaljplaner. Beslutet om en antagen detaljplan vinner laga kraft efter tre veckor, om beslutet inte blir överklagat. De tre veckorna räknas från att beslutet har anslagits på kommunens anslagstavla.
Laga kraft
Detaljplanen vinner laga kraft om beslutet att anta planen inte överklagas eller om överklagan avslås. Laga kraft betyder att den börjar gälla. Planen fortsätter sedan att gälla tills den ändras eller upphävs.
På Boverkets webbplats kan du läsa mer i detalj om hur det går till.
Detaljplaneprocessen, Boverket Länk till annan webbplats.
Guide för detaljplaneprocessen, Boverket Länk till annan webbplats.
Så här lång tid tar det
Det kan ta alltifrån ett år till flera år för en detaljplan att bli klar och antagen, beroende på hur stort projektet är. Det vanligaste är att det tar ungefär två år. Just nu har vi en väntetid innan dess att det blir beslut om planuppdrag.
Så här mycket kostar det
Avgiften för en detaljplan beror på projektets storlek och hur komplext det är. Det är vanligtvis den sammanlagda bruttoarea och öppenarea som ligger till grund för avgiften, det vill säga all byggrätt som tillkommer.
Här är några exempel. Om bruttoarean är
- 1 000 kvadratmeter blir avgiften 278 460 kronor
- 4 000 kvadratmeter blir avgiften 685 440 kronor
- 15 000 kvadratmeter blir avgiften 1 135 260 kronor
- 80 000 kvadratmeter blir avgiften 1 831 410 kronor.
Utöver avgiften för detaljplan tillkommer även kostnader för planbesked, grundkarta samt de utredningar som behövs. Våra avgifter beräknas enligt byggnadsnämndens taxa för planbesked och planavgift.
Förklaringar till begreppen bruttoarea och öppenarea
Bruttoarea är den sammanlagda arean av alla våningsplan i en byggnad. Bruttoarea är alltid omsluten av väggar och ytterväggarnas utsida räknas med. Bruttoarea förkortas ofta till BTA.
Öppenarea omfattar en byggnad eller del av byggnad med helt eller delvis öppna sidor. I öppenarea räknas till exempel balkong, loftgång, takterrass, arkad, portal, taktäckt uteplats, öppet garage eller carport och liknande in. Öppenarea förkortas ofta till OPA.
Vissa av plandokumenten går att överklaga. Här beskriver vi främst vad som gäller för detaljplaner. För att ha rätt att överklaga ska du vara berörd av detaljplanen och dessutom ha lämnat in skriftliga synpunkter tidigare i processen. Byggnadsnämnden måste upplysa dig som berörs av beslutet om hur du gör för att överklaga. Det kallas besvärshänvisning.
Besvärshänvisning för detaljplan och områdesbestämmelser Pdf, 74.2 kB.
I din överklagan måste du bland annat beskriva varför du tycker att beslutet ska ändras. Om byggnadsnämnden inte anser att de kan ta ett nytt beslut som gynnar dig, skickas ärendet vidare till Mark- och miljödomstolen för prövning. Du kan överklaga detaljplanen inom tre veckor efter att byggnadsnämnden antagit planen och tillkännagivit beslutet.
Hantering av överklagande, Boverket Länk till annan webbplats.
Kontaktcenter för bygglots, miljö, gator och parker
Kontaktcenter hjälper dig med frågor som rör bygg och miljö, gator och parker och ger övrig hjälp inom området.
Besöksadress: Stadshusentrén, Fiskartorget
Öppettider: Vardagar klockan 08.00-16.30.
E-post: kontaktcenter@vasteras.se Telefonnummer: 021-39 00 00, knappval 3
DELA DENNA INFORMATION
