Kommunens planarbete
Tyck till om de här planförslagen
Just nu kan du lämna synpunkter på de här förslagen. Det kan gälla detaljplaner och andra planeringsdokument.
Rubrikerna på den här sidan kan vara förkortade.
Ny översiktsplan
Förslaget till ny översiktsplan för Västerås är utsänt på samråd mellan den 14 maj och den 30 september 2025.
Här kan du tycka till om förslaget till ny översiktsplan
De här planerna är antagna eller på väg att antas
Här visas både detaljplaner, planprogram och andra planeringsdokument som är på väg att bli antagna, är antagna eller godkända.
Detaljplan för Kärrbo-Nyby 1:1, Nybynäs, dp 2004
Detaljplanen planeras bli antagen senare i år.
Granskningsutlåtande för förslag till detaljplan dp 2004
Detaljplan för Herta 6-7, Centrum, dp 1925
Detaljplanen planeras bli antagen senare i höst.
Granskningsutlåtande för förslag till detaljplan dp 1925
Detaljplan för Västerleden del 2, Erikslund, dp 1926
Detaljplanen planeras bli antagen till sommaren.
Granskningsutlåtande för förslag till detaljplan dp 1926
Detaljplan för Irsta-Olsta 2:13, Irsta, dp 1943
Detaljplanen antogs den 5 december 2024.
Granskningsutlåtande för förslag till detaljplan dp 1943
De här planerna är överklagade
Här visas projekt som i sin process har blivit överklagade eller på annat sätt stoppade i sin process. Det kan till exempel vara både detaljplaner, planprogram och andra planeringsdokument.
Detaljplan för Irsta-Olsta 2:13, Irsta, dp 1943
Detaljplanen antogs den 5 december 2024.
Granskningsutlåtande för förslag till detaljplan dp 1943
Detaljplan för Njord 8 och del av Västerås 1:1, Centrum, dp 1941
Detaljplanen antogs planen den 13 april 2023.
Beslutet om antagande är upphävt av länsstyrelsen.
Granskningsutlåtande för förslag till detaljplan dp 1941
Stadsplanering sker genom översiktlig planering och detaljplanering. I översiktsplanen beskriver vi de långsiktiga grunddragen för hur vi ska utveckla och bevara den byggda miljön på ett hållbart och klimatsmart sätt. I detaljplaner anger vi hur ett begränsat område får användas och vad som får byggas där.
Här förklarar vi lite kort de olika begreppen vi använder. För dig som vill veta mer, går det att läsa mer i länkarna som finns.
Detaljplaner
En detaljplan är ett dokument som talar om hur mark- och vattenområden får användas inom ett visst område. Det kan handla om ett kvarter eller några fastigheter. Detaljplaner är juridiskt bindande och består av en plankarta och en planbeskrivning. En ny detaljplan görs för att pröva om ett område är lämpligt för en viss användning. Det kan exempelvis vara bostäder eller kontor.
Detaljplaner upprättas i flera steg beroende på vad planens har för omfattning och innehåll. Då väger vi både allmänna och enskilda intressen mot varandra. Vi samråder alltid med aktörer som berörs av det specifika projektet. Det kan till exempel vara fastighetsägare, föreningar och olika myndigheter. Det är plan- och bygglagen, PBL, som justerar arbetet med detaljplaner.
Guide som vägleder dig till att lättare förstå och läsa plankartor
Pdf, 6.8 MB.
Detaljplaner är det planeringsdokument som flest medborgare blir berörda av. Därför vill vi beskriva den processen lite mera. Du kan läsa mer om hela processen för hur en detaljplan tas fram längre ner på sidan.
Översiktsplan
En översiktsplan beskriver hur vi ska använda kommunens mark och vatten. Den beskriver även hur vi ska utveckla bebyggelsen ur ett långsiktigt perspektiv. Alla kommuner ska ha en översiktsplan som gäller för hela kommunen. Översiktsplanen ligger till grund för all planering av byggande och markanvändning i kommunen.
Om vi behöver titta lite mer noggrant på ett område, kan vi göra en fördjupning av översiktsplanen just där.
Västerås översiktsplan och dess fördjupningar
Övriga utredningar
Ibland krävs att vi gör lite djupare utredning innan vi kan gå vidare med en detaljplan. Då kan det behövas ett planprogram, en ortsanalys eller en annan utredning. Ofta finns det möjlighet att lämna synpunkter även på dessa utredningar.
En ny detaljplan kan tas fram på flera olika sätt. Standardförfarandet är de vanligaste. Den processen innehåller flera olika skeden.
Översiktsplanen visar översiktligt hur ett område ska användas. Efter att en detaljplan har tagits fram startar bygglovsprocessen.
Planuppdrag
När en ansökan om en ny detaljplan kommer in lämnar vi alltid ett planbesked. Där ska det framgå om vi ska inleda ett planarbete eller inte. Efter det är första steget att byggnadsnämnden tar beslut om planuppdrag. Sedan börjar arbetet med att ta fram ett planförslag. I följande skeden beskriver vi i korthet de olika stegen i processen.
Ibland har vi tidig dialog
I arbetet med en del detaljplaner finns behov av tidig dialog med boende i närheten. Ofta vill vi ta reda på mer om hur området används och vad som uppskattas med platsen. De tankar och synpunkter som kommer in tidigt blir ett underlag som hjälper oss ta fram en så bra detaljplan som möjligt. Det är politikerna som bestämmer i vilka detaljplaner vi ska ha tidig dialog. Dialogen sker mellan planuppdrag och samråd i processen.
När detaljplanen sedan skickas på samråd finns det nya möjligheter att lämna synpunkter.
Samråd
Samrådshandlingarna är ett första förslag till planhandlingar. De består ofta av plankarta med bestämmelser, illustrationskarta och planbeskrivning. Där kan också ingå olika typer av utredningar.
När det är samrådsskede ger vi de som är berörda möjlighet att lämna in synpunkter på förslaget. Berörda kan vara de som bor eller äger mark inom eller gränsande till planområdet. Det kan också vara sådana som på annat sätt berörs av planen. Ofta anordnas ett särskilt samrådsmöte för de boende och fastighetsägare som berörs. Alla synpunkter som kommit in från samrådet och från granskningen för detaljplanen sammanfattas och besvaras i ett granskningsutlåtande.
Underrättelse
Inför granskningen ska vi underrätta dem som berörs av förslaget. Det är till exempel sakägare, boende och övriga som har lämnat in synpunkter under samrådet.
Granskning
Förslaget till detaljplan bearbetas och ställs därefter ut för granskning. Det pågår i normala fall i minst två veckor. Ibland annonserar vi om utställningen i dagspressen. Sakägare informeras per brev. Under granskningstiden finns det åter möjlighet att framföra synpunkter, som då ska vara skriftliga. Efter granskningstidens slut sammanfattas och besvaras inkomna synpunkter i ett utlåtande.
Granskningsutlåtande
Alla skriftliga synpunkter som har kommit in ska sammanställas. Det kallas för granskningsutlåtande. I det finns även det förslag som vi tagit fram efter ha sammanställt alla synpunkter med. När utlåtandet är klart ska det skickas ut eller göras tillgängligt för dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.
Laga kraft
Detaljplanen vinner laga kraft om beslutet att anta planen inte överklagas eller om överklagan avslås. Laga kraft betyder att den börjar gälla. Planen fortsätter sedan att gälla tills den ändras eller upphävs.
På Boverkets webbplats kan du läsa mer i detalj om hur det går till.
Så här lång tid tar det
Det kan ta alltifrån ett år till flera år för en detaljplan att bli klar och antagen, beroende på hur stort projektet är. Det vanligaste är att det tar ungefär två år. Just nu har vi en väntetid innan dess att det blir beslut om planuppdrag.
Så här mycket kostar det
Avgiften för en detaljplan beror på projektets storlek och hur komplext det är. Det är vanligtvis summan av bruttoarea och öppenarea som ligger till grund för avgiften. Det vill säga all byggrätt som tillkommer.
Här är några exempel. Om bruttoarean är
- 1 000 kvadratmeter blir avgiften 311 875 kronor
- 4 000 kvadratmeter blir avgiften 767 693 kronor
- 15 000 kvadratmeter blir avgiften 1 283 486 kronor
- 80 000 kvadratmeter blir avgiften 2 063 174 kronor.
Utöver avgiften för detaljplan tillkommer även kostnader för planbesked, grundkarta samt de utredningar som behövs. Våra avgifter beräknas enligt byggnadsnämndens taxa för planbesked och planavgift.
Förklaringar till begreppen bruttoarea och öppenarea
Bruttoarea är den sammanlagda arean av alla våningsplan i en byggnad. Bruttoarea är alltid omsluten av väggar och ytterväggarnas utsida räknas med. Bruttoarea förkortas ofta till BTA.
Öppenarea omfattar en byggnad eller del av byggnad med helt eller delvis öppna sidor. I öppenarea räknas till exempel balkong, loftgång, takterrass, arkad, portal, taktäckt uteplats, öppet garage eller carport och liknande in. Öppenarea förkortas ofta till OPA.
Vissa av plandokumenten går att överklaga. Här beskriver vi främst vad som gäller för detaljplaner. För att ha rätt att överklaga ska du vara berörd av detaljplanen och dessutom ha lämnat in skriftliga synpunkter tidigare i processen. Byggnadsnämnden måste upplysa dig som berörs av beslutet om hur du gör för att överklaga. Det kallas besvärshänvisning.
Besvärshänvisning för detaljplan och områdesbestämmelser Pdf, 74.2 kB.
I din överklagan måste du bland annat beskriva varför du tycker att beslutet ska ändras. Om byggnadsnämnden inte anser att de kan ta ett nytt beslut som gynnar dig, skickas ärendet vidare till Mark- och miljödomstolen för prövning. Du kan överklaga detaljplanen inom tre veckor efter att byggnadsnämnden antagit planen och tillkännagivit beslutet.
Kontakta oss
Kontaktcenter för bygglots, miljö, gator och parker
Kontaktcenter hjälper dig med frågor som rör bygg och miljö, gator och parker och ger övrig hjälp inom området.
Besöksadress: Stadshusentrén, Fiskartorget
Öppettider: Vardagar klockan 08.00-16.30.
Via formulär: Kontaktformulär
Telefonnummer: 021-39 00 00, knappval 3
kontaktcenter@vasteras.seNyheter
-
11 juli 2025
Avrådan från bad vid Lövudden
Badvattnet vid Lövudden har inte godkänd kvalitet och Västerås stad avråder från att bada där.
-
4 juli 2025
Inom kort öppnar delar av Rymdlekplatsen på Bäckby
Under 2025 rustar vi Rymdlekplatsen, en av de största lekplatserna på Bäckby. Snart är delar av lekplatsen klara så vi kan öppna för lek och bus. Välkommen!