En ny detaljplan kan tas fram på flera olika sätt. Standardförfarandet är de vanligaste. Den pro­cessen innehåller flera olika skeden. Du kan läsa mer om dem längre ner på sidan och i länkarna.

Planuppdrag

När en an­sökan om en ny detalj­plan kommer in lämnar vi alltid ett planbesked. Där ska det framgå om vi ska inleda ett planarbete eller inte. Efter det är första steget att bygg­nads­nämnden tar beslut om plan­uppdrag. Sedan börjar arbetet med att ta fram ett plan­förslag. I följande skeden beskriver vi i kort­het de olika stegen i processen.

Samråd

Samrådshandlingarna är ett första förslag till planhandlingar. De består ofta av plankarta med bestämmelser, illustrationskarta och planbeskrivning. Där kan också ingå olika typer av utredningar.

När det är sam­råds­skede ger vi de som är be­rörda möjlig­het att lämna in syn­punkter på förslaget. Berörda kan vara de som bor eller äger mark inom eller gränsande till plan­området. Det kan också vara sådana som på annat sätt berörs av planen. Ofta an­ordnas ett särskilt samråds­möte för de boende och fastig­hets­ägare som berörs. Alla synpunkter som kommit in från samrådet och från granskningen för detaljplanen sammanfattas och besvaras i ett granskningsutlåtande.

Underrättelse

Inför granskningen ska vi underrätta dem som berörs av för­slaget. Det är till exempel sak­ägare, boende och övriga som har lämnat in syn­punkter under samrådet.

Granskning

Förslaget till detal­jplan bear­betas och ställs där­efter ut för gransk­ning. Det pågår i normala fall i minst två veckor. Ibland annonserar vi om ut­ställningen i dags­pressen. Sak­ägare informeras per brev. Under gransknings­tiden finns det åter möjlighet att fram­föra syn­punkter, som då ska vara skriftliga. Efter gransk­nings­tidens slut samman­fattas och besvaras inkomna synpunkter i ett utlåtande.

Granskningsutlåtande

Alla skriftliga syn­punkter som har kommit in ska samman­ställas. Det kallas för gransknings­ut­låtande. I det finns även det för­slag som vi tagit fram efter ha samman­ställt alla syn­punkter med. När ut­låtandet är klart ska det skickas ut eller göras till­gängligt för dem som inte fått sina syn­punkter till­godo­sedda.

Antagande

Det är bygg­nads­nämnden eller i vissa fall kommun­full­mäktige som antar detalj­planer. Beslutet om en antagen detaljplan vinner laga kraft efter tre veckor, om beslutet inte blir över­klagat. De tre veckorna räknas från att beslutet har anslagits på kommunens anslagstavla.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft om beslutet att anta ­planen inte över­klagas eller om över­klagan avslås. Laga kraft betyder att den börjar gälla. Planen fortsätter sedan att gälla tills den ändras eller upphävs.

På Boverkets webbplats kan du läsa mer i detalj om hur det går till.

Detaljplaneprocessen, Boverket Länk till annan webbplats.

Guide för detaljplaneprocessen, Boverket Länk till annan webbplats.

Så här lång tid tar det

Det kan ta alltifrån ett år till flera år för en detaljplan att bli klar och antagen, beroende på hur stort projektet är. Det vanligaste är att det tar ungefär två år. Just nu har vi en väntetid innan dess att det blir beslut om planuppdrag.

Så här mycket kostar det

Avgiften för en detaljplan beror på projektets storlek och hur komplext det är. Det är vanligtvis byggnadens bruttoarea som ligger till grund för avgiften. Bruttoarean är den sammanlagda arean för alla våningsplan.

Här är några exempel. Om bruttoarean är

• 1 000 kvadratmeter blir avgiften 250 880 kronor
• 4 000 kvadratmeter blir avgiften 621 466 kronor
• 15 000 kvadratmeter blir avgiften 1 029 303 kronor
• 80 000 kvadratmeter blir avgiften 1 660 478 kronor.

Utöver avgiften för detaljplan tillkommer även kostnader för planbesked och de utredningar som behövs. Våra avgifter beräknas enligt byggnadsnämndens taxa för planbesked och planavgift.

Avgifter och taxa