SKRIV UT
Byggnadsnämnden sammanträder den 22 november
Torsdagen den 22 november sammanträder byggnadsnämnden. Mötet inleds med en 15 minuter lång frågestund för allmänheten.
Kommunens planarbete
Tyck till om de här planförslagen
Just nu kan du lämna synpunkter på de här förslagen. Det kan gälla detaljplaner eller andra planeringsdokument.
Detaljplan för Svanå 2:58, dp 1871
Detaljplanen är utsänd på samråd mellan den 10 september och den 22 oktober 2018. Samrådstiden är förlängd.
Här kan du tycka till om förslaget till detaljplan dp 1871.
Detaljplan för Västerås nya resecentrum, dp 1811
Detaljplanen är utsänd på samråd mellan den 8 oktober och den 18 december 2018.
Här kan du tycka till om förslaget till detaljplan dp 1811.
Detaljplan för Västerås 3:24, Bjurhovda, dp 1857
Detaljplanen är utställd för granskning den 9 och den 23 oktober 2018.
Här kan du tycka till om förslaget till detaljplan dp 1857.
Detaljplan för Vallby, dp 1899
Detaljplanen är utsänd på samråd mellan den 12 oktober och den 7 november 2018.
Här kan du tycka till om förslaget till detaljplan dp 1899.
Detaljplan för Hacksta, dp 1817
Detaljplanen är utställd för granskning mellan den 19 oktober och den 16 november 2018.
Här kan du tycka till om förslaget till detaljplan dp 1817.
Detaljplan för del av Älgen 1, Skallberget, dp 1853
Detaljplanen är utställd för granskning mellan den 22 oktober och den 3 december 2018.
Här kan du tycka till om förslaget till detaljplan dp 1853.
Här förklarar vi begreppen inom stadsplanering
Stadsplanering sker genom översiktlig planering och detaljplanering. I översiktsplanen beskriver vi de långsiktiga grunddragen för hur vi ska utveckla och bevara den byggda miljön på ett hållbart och klimatsmart sätt. I detaljplaner anger vi hur ett begränsat område får användas och vad som får byggas där. Här förklarar vi lite kort de olika begreppen vi använder. För dig som vill veta mer, går det att läsa mer i länkar och längre ner på sidan.
Detaljplaner
En detaljplan är ett dokument som talar om hur mark- och vattenområden får användas inom ett visst område. Det kan handla om ett kvarter eller några fastigheter. Detaljplaner är juridiskt bindande och består av en plankarta och en planbeskrivning. En ny detaljplan görs för att pröva om ett område är lämpligt för en viss användning, så som exempelvis bostäder eller kontor.
Detaljplaner upprättas i flera steg beroende på vad planens har för omfattning och innehåll. Då väger vi både allmänna och enskilda intressen mot varandra. Vi samråder alltid med aktörer som berörs av det specifika projektet. Det kan till exempel vara fastighetsägare, föreningar och olika myndigheter. Det är plan- och bygglagen, PBL, som justerar arbetet med detaljplaner. Du kan läsa mer om hela processen för hur en detaljplan tas fram längre ner på sidan.
Översiktsplan
En översiktsplan beskriver hur vi ska använda kommunens mark och vatten, samt hur vi ska utveckla bebyggelsen ur ett långsiktigt perspektiv. Alla kommuner ska ha en översiktsplan som gäller för hela kommunen. Översiktsplanen ligger till grund för all planering av byggande och markanvändning i kommunen.
Om vi behöver titta lite mer noggrant på ett område, kan vi göra en fördjupning av översiktsplanen just där.
Läs mer om Västerås översiktsplan och dess fördjupningar.
Boverkets webbplats om översiktsplanering.
Övriga utredningar
Ibland krävs att vi gör lite djupare utredning innan vi kan gå vidare med en detaljplan. Då kan det behövas ett planprogram, en ortsanalys eller en annan utredning. Ofta finns det möjlighet att lämna synpunkter även på dessa utredningar.
I den här länken kan du läsa mer om planprogram, ortsanalyser eller andra utredningar.
Processen för detaljplaner
En ny detaljplan kan tas fram på flera olika sätt. Standardförfarandet är de vanligaste. Den processen innehåller flera olika skeden. Du kan läsa mer om dem längre ner på sidan och i länkarna.
Planuppdrag
När en ansökan om en ny detaljplan kommer in lämnar vi alltid ett planbesked. Där ska det framgå om vi ska inleda ett planarbete eller inte. Efter det är första steget att byggnadsnämnden tar beslut om planuppdrag. Sedan börjar arbetet med att ta fram ett planförslag. I följande skeden beskriver vi i korthet de olika stegen i processen.
Samråd
Samrådshandlingarna är ett första förslag till planhandlingar. De består ofta av plankarta med bestämmelser, illustrationskarta och planbeskrivning. Där kan också ingå olika typer av utredningar.
När det är samrådsskede ger vi de som är berörda möjlighet att lämna in synpunkter på förslaget. Berörda kan vara de som bor eller äger mark inom eller gränsande till planområdet. Det kan också vara sådana som på annat sätt berörs av planen. Ofta anordnas ett särskilt samrådsmöte för de boende och fastighetsägare som berörs. Alla synpunkter som kommit in från samrådet och från granskningen för detaljplanen sammanfattas och besvaras i ett granskningsutlåtande.
Underrättelse
Inför granskningen ska vi underrätta dem som berörs av förslaget. Det är till exempel sakägare, boende och övriga som har lämnat in synpunkter under samrådet.
Granskning
Förslaget till detaljplan bearbetas och ställs därefter ut för granskning. Det pågår i normala fall i minst två veckor. Ibland annonserar vi om utställningen i dagspressen. Sakägare informeras per brev. Under granskningstiden finns det åter möjlighet att framföra synpunkter, som då ska vara skriftliga. Efter granskningstidens slut sammanfattas och besvaras inkomna synpunkter i ett utlåtande.
Granskningsutlåtande
Alla skriftliga synpunkter som har kommit in ska sammanställas. Det kallas för granskningsutlåtande. I det finns även det förslag som vi tagit fram efter ha sammanställt alla synpunkter med. När utlåtandet är klart ska det skickas ut eller göras tillgängligt för dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.
Antagande
Det är byggnadsnämnden eller i vissa fall kommunfullmäktige som antar detaljplaner. Beslutet om en antagen detaljplan vinner laga kraft efter tre veckor, om beslutet inte blir överklagat. De tre veckorna räknas från att beslutet har anslagits på kommunens anslagstavla.
Laga kraft
Detaljplanen vinner laga kraft om beslutet att anta planen inte överklagas eller om överklagan avslås. Laga kraft betyder att den börjar gälla. Planen fortsätter sedan att gälla tills den ändras eller upphävs.
På Boverkets webbplats kan du läsa mer i detalj om hur det går till.
Om du inte är nöjd med beslutet
Vissa av plandokumenten går att överklaga. Här beskriver vi främst vad som gäller för detaljplaner. För att ha rätt att överklaga ska du vara berörd av detaljplanen och dessutom ha lämnat in skriftliga synpunkter tidigare i processen. Byggnadsnämnden måste upplysa dig som berörs av beslutet om hur du gör för att överklaga. Det kallas besvärshänvisning.
Länk till dokumentet besvärshänvisning för detaljplan och områdesbestämmelser.
I din överklagan måste du bland annat beskriva varför du tycker att beslutet ska ändras. Om byggnadsnämnden inte anser att de kan ta ett nytt beslut som gynnar dig, skickas ärendet vidare till Mark- och miljödomstolen för prövning. Du kan överklaga detaljplanen inom tre veckor efter att byggnadsnämnden antagit planen och tillkännagivit beslutet.
Läs mer på Boverkets webbplats om hantering av överklagande.
DELA DENNA INFORMATION
